Spänt i Västafrika ett år efter ebolaepidemin


Av: Lena Karlsson

2015-03-30 |

Sedan ebolaepidemin bröt ut i Västafrika för ett drygt år sedan har politiken gått på sparlåga, men nu börjar gamla spänningar stiga till ytan i både Guinea och Sierra Leone, med risk för nya oroligheter.

I Guinea meddelade valkommissionen i början av mars att presidentval ska hållas den 11 oktober, samt att de lokalval som skulle ha hållits 2014 har flyttats till 2016. I protest mot att besluten fattats utan deras medverkan beslöt de tre största oppositionspartierna att bojkotta arbetet i nationalförsamlingen. Tonen höjdes ytterligare i slutet av månaden, då oppositionsledarna, vid ett möte i Paris, manade till nya gatuprotester mot president Alpha Condés styre. De sade, enligt rapporter från AFP, att Condé nu har förlorat sin politiska legitimitet, på grund av regeringens vägran att diskutera tidtabellerna för valen med dem, men också på grund av regimens övergrepp mot oppositionella. De löften om politiska reformer som utlovats inför valet har inte heller infriats.

När Guinea gick till presidentval förra gången, 2010, fanns en förhoppning om en mer demokratisk utveckling i landet, efter de många åren av diktatur under Lansana Conté (1984–2008) och den militärregim som tog över efter hans död. Men valet kom att kantas av fuskanklagelser. Cellou Dalein Diallo, från partiet Guineas demokratiska krafter (UFDG), vann klart i den första omgången, men förlorade mot Condé i den andra (han fick 52 procent av rösterna). Mellan de två valomgångarna tilltog våldet. Motsättningarna var starkast mellan malinké, den folkgrupp som Condé tillhör, och fulani som är Diallos folk.

Gynnar sitt eget folk

Condés valframgång byggde på att han hade lyckats skapa en ”regnbågsallians” med 16 olika partier, i hög grad genom att spela på andra folks oro för att fulani, som är en ekonomiskt stark grupp, skulle kontrollera allt om Diallo vann valet. Men även Diallo utnyttjade etniska spänningar för att föra fram sin sak. Att landets tidigare makthavare hade använt sin position för att gynna sin egen folkgrupp samtidigt som andra förföljts bidrog till motsättningarna. Bland fulani, som är det enda av de större folken som inte har suttit på presidentposten, är det många som upplever sig diskriminerade.

Alpha Condé, som länge var den eviga oppositionsaktivisten i guineansk politik, hade gärna velat spela en försonande roll som en västafrikansk Nelson Mandela, men så blev det inte. Det politiska klimatet har inte blivit bättre av att parlamentsvalet som skulle ha hållits 2010 dröjde till 2013, och att politiska protester ofta slagits ned med våld. Ett mordförsök på Condé i juli 2011 har också spätt på spänningarna.

Sedan ebolaepidemin bröt ut 2014 har oppositionen fram till nu avhållit sig från att organisera nya gatuprotester, samtidigt som den anklagat Condés Guineanska folkets samlingsparti (RPG) för att ha inlett sin valkampanj redan i höstas.

Epidemin har också drabbat ekonomin. Världsbanken beräknar att landets BNP som före krisen växte med drygt 4 procent skulle krympa 2015.

Fram till den 25 mars hade 2 263 guineaner avlidit i ebola, av de 3 429 som smittats, enligt Världshälsoorganisationen, WHO:s siffror. Epidemin är inte heller över, 45 nya fall har upptäckts i Guinea den senaste veckan.

Sierra Leone: vicepresidenten avskedas

I Sierra Leone består de politiska oroligheterna av en konflikt inom det styrande Allmänna folkkongressen (APC) som briserat. I slutet av februari meddelade vicepresident Samuel Sam-Sumana att han satt sig själv i karantän sedan hans chaufför insjuknat i ebola. Bara någon vecka senare uteslöts han från APC, och anklagades för ha uppmanat till politiskt våld, för att ha försökt att bilda ett nytt politiskt parti i sitt hemdistrikt i Kono och för att ha ljugit om sina akademiska meriter, något han själv förnekade.

Enligt en del rapporter omringades hans bostad av soldater, men då hade Sam-Sumana redan sökt politisk asyl på USA:s ambassad. Kort efter det avskedade president Ernest Bai Koroma Sam-Sumana som vicepresident, med hänvisning till att han hade "övergivit sina plikter”. Men enligt de flesta bedömare hade presidenten agerat i strid mot författningen.

 

Det finns ingen klar bild av varför Koroma agerade som han gjorde. Men det spekuleras om att det handlar om en maktkamp inför presidentvalet 2017, då Koroma inte får ställa upp eftersom han då suttit de två mandatperioder som författningen tillåter. Presidenten sägs vilja att hans kusin John Bonoh Sisay ska ta över efter honom själv som APC-ledare, och inte Sam-Sumana.

Sam-Sumana har tidigare anklagats för att ha varit inblandad i illegal skogsavverkning. Vid det tillfället ställde sig Koroma bakom sin vicepresident. Det är dock ingen hemlighet att de två männen har haft svårt att komma överens, men presidenten har varit beroende av Sam Sumanas stöd på grund av dennes starka ställning i Kono och för att vicepresidenten har skänkt mycket pengar till APC.

Det största oppositionspartiet Sierra Leones folkparti (SLPP) vädrar morgonluft, och hotar med en civil olydnadskampanj om inte Sam-Sumana återinsätts före den 30 mars. Arméchefen Samuel Omar Williams har samtidigt beordrat att alla soldater ska stanna kvar i sina förläggningar och inte blanda sig den politiska krisen.

Även i Sierra Leone tilltar de ekonomiska problemen. Världsbanken beräknar att BNP som växte med drygt 11 procent före krisen kommer att krympa 2015. Enligt WHO har 3 747 människor avlidit i ebola i Sierra Leone under det senaste året och nästan 12 000 människor har smittats av sjukdomen.

Text: Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

 


Om UI-bloggen

Arkiv