Hinder på vägen mot fred och demokrati i Burma


Av: Pia Daleke

2015-02-12 |

Det var en ganska dyster bild av händelseutvecklingen i Burma som framträdde när experter på landet träffades på Utrikespolitiska institutet (UI) nyligen. Det är osäkert om det planerade valet kommer att hållas i år, och fredsprocessen mellan regeringen och de etniska gerillagrupperna har i princip avstannat – åtminstone för tillfället.

De tre experterna – UI-forskaren Joakim Kreutz, Maung Zarni, burmesisk dissident och grundare av paraplyorganisationen Free Burma Coalition, som samlar oppositionella i exil, samt Marte Nilsen, forskare vid Fredsforskningsinstitutet i Oslo (PRIO) – har delvis ganska olika syn på vad som just nu händer i det konfliktdrabbade Burma. Det framgick vid seminariet ”What happened to the Peace and Democratization Process in Burma?” den 10 februari. Men på några punkter rådde samsyn: ingen vet egentligen vad som händer med demokratiprocessen och fredsförhandlingar. Det råder ett slags ”lugnet före stormen” inför valet som är planerat till hösten.

Alla tre var också eniga om att omvärldens – i synnerhet västländernas – förväntningar på reformprocessen i det militärstyrda Burma efter valet 2010 var på tok för höga. Militärjuntan byttes i början av 2011 ut mot en militärstödd civil regering, och politiska fångar som fredspristagaren Aung San Suu Kyi släpptes ut ur fängelserna. EU och USA lättade på sanktionerna mot Burma, och en fredsprocess inleddes efter drygt 75 år av inbördeskrig.

Låg risk för kupp
Men militären har på olika sätt kunnat behålla makten, bland annat genom att en fjärdedel av platserna i parlamentet är reserverade för dem. Och striderna har fortsatt ute i de gränstrakter där minoritetsfolk som kachin, shan och karen sedan decennier kämpar för större autonomi och bättre kontroll över sina egna naturtillgångar.

–Jag tror ändå att valet kommer att hållas i oktober eller november. Det kommer att bli någorlunda fritt och rättvist, åtminstone på valdagen. Men valkommissionen kommer att försöka påverka utfallet och allt är mycket oklart kring röstlängder och valdistrikt med mera, säger Marte Nilsen.

Hon säger också att regeringsförhandlingarna efter det att valresultatet tillkännagetts kommer att bli mycket svåra, och varnar för att risken för våld då är betydande. Nilsen menar dock att inför valet är armén och den militärstödda regeringen, ledd av president Thein Sein, måna om att det ska gå någorlunda lugnt till väga. Regimen har investerat mycket prestige i att förändra omvärldens bild av Burma – från hårdför militärdiktatur till demokrati.

Men det finns andra krafter som kan tänkas försöka locka osäkra väljare genom att piska upp exempelvis anti-muslimska stämningar. Hon nämner landets buddistnationalistiska rörelse, ledd av högt uppsatta munkar.
–Men en militärkupp är osannolik, säger Nilsen.

Statsstyrt förtryck
Joakim Kreutz tror däremot att valet kommer att skjutas upp, sannolikt till början av 2016:

–Regeringen kommer att ange bristande säkerhet eller liknande som skäl till det, säger han.

Armén vill att demokratiseringsprocessen ska lyckas, åtminstone till en del. Men den vill samtidigt behålla kontrollen, också över de områden som domineras av minoritetsfolk, där det dessutom finns gott om naturtillgångar att berika sig med.
Maung Zarni tog i sitt anförande upp det muslimska rohingyafolkets situation i den västliga provinsen Rakhine. Han poängterade att en uppfattning som ofta sprids är att den svåra förföljelse som buddistiska burmeser riktat mot rohingya skulle vara ett slags naturlig följd av att underliggande etniska motsättningar i ett mångkulturellt samhälle kommer upp till ytan när militärstyret avvecklas.

–I själva verket är våldsvågen mot rohingya styrd av regimen och armén, säger Zarni.

Tryck från omvärlden
Nilsen instämmer och tillägger att det buddistiska våldet mot rohingya leder omvärldens blickar bort från andra människorättsbrott begångna av armén.

Zarni säger att militären i själva verket står utanför lagen och att närmast total straffrihet fortfarande råder för soldater och befäl. Han är den forskare i UI-panelen som målar upp den mörkaste bilden av Burmas framtid. Ett skäl till att militärjuntan inledde en freds- och demokratiprocess 2010–2011 var starka påtryckningar från omvärlden, främst USA och Storbritannien.

–Militären ville ge regimen en ny klädedräkt, men ändå behålla full kontroll. Det låg ingen omvärdering bakom reformerna, säger Zarni.

–President Thein Sein och hans regering spelar bara den roll som militären gett dem. Jag ser tyvärr inget ljus i tunneln, säger Zarni, som lever sitt liv i exil i London och inte vågar hoppas att han någonsin ska få återse sin gamla mamma hemma i Burma.

Text: Pia Daleke, redaktör på UI.


Tips: I UI Play kan du titta på hela seminariet:




Om UI-bloggen

Arkiv