Grekland går en oviss framtid till mötes


Av: Hanna Holmäng

2015-02-10 |

Nu när segeryran har lagt sig väntar stora utmaningar för Greklands nytillträdda koalitionsregering. Premiärminister Alexis Tsipras, företrädare för vänsterpartiet Syriza som blev det största partiet med 36,3 procent av rösterna, har under sin valkampanj utlovat en drägligare tillvaro för de miljontals greker som drabbats hårt av de senaste årens ekonomiska nedskärningar. För ett land vars statsskuld motsvarar 176 procent av BNP (320 miljarder euro) ter sig löften om höjda pensioner och minimilöner samt generösa välfärdssatsningar svåra att infria.

Tsipras gick till val på att omförhandla de hårda sparkrav som trojkan– det vill säga EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden (IMF) – har ställt på Grekland för att landet ska få utbetalt ytterligare ett krislån i syfte att förhindra en grekisk statsbankrutt. Han har också utlovat att förhandla om villkoren med långivarna, dvs. EU och IMF, samt ”radikala åtgärder” för att stimulera den grekiska ekonomin.

Stora utmaningar väntar
Regeringsbildningen mellan vänsterpartiet Syriza och högerpopulistiska Oberoende greker gick till synes smärtfritt. Partierna står långt ifrån varandra ideologiskt men förenas genom sitt motstånd till de senaste årens åtstramningspolitik. Ideologiska skillnader på andra områden kan dock orsaka samarbetssvårigheter mellan partierna där Oberoende grekers hårda motstånd till invandring kan bli en av många knäckfrågor. Det är inte heller uteslutet att strider inom Syriza, som består av både radikala och mer moderata falanger, kan leda till att partiet spricker, med nyval som följd.

För att få sin nästa låneutbetalning på 7,2 miljarder euro måste den nytillträdda regeringen redan i februari visa att Grekland har genomfört de spar-, skatte- och privatiseringskrav som trojkan kräver. Syriza vill omförhandla villkoren för räddningspaketet med trojkan samt förhandla om en avskrivning på grekiska lån. Europeiska centralbanken har dock varit tydlig med att man inte tänker gå med på någon skuldavskrivning.

Att infria Syrizas många löften till väljarna kommer bli en stor ekonomisk utmaning för den nya regeringen. Varannan grekisk ungdom är idag arbetslös och över en miljon arbetstillfällen har försvunnit under de senaste fem åren, vilket har resulterat i en arbetslöshet på 27 procent. Syrizas frikostiga löften om 300 000 nya jobb, höjda minimilöner,

garantipensioner och gratis el till särskilt behövande förefaller väl generösa med tanke på att statens pengar riskerar att ta slut senare i år. Partiet har sagt att pengarna ska komma från ökad skatteindrivning – något som med all sannolikhet kommer att ta tid. Så sent som 2009 betalade 60 procent av alla greker ingen inkomstskatt. Grekland har sedan lång tid tillbaka problem med en låg skattemoral bland befolkningen och skattesystemet skulle behöva reformeras i grunden.

Osäker framtid väntar Grekland
Att ett parti med kommunistiska rötter kommit till makten i Grekland väcker oro bland konservativa, socialdemokratiska och liberala stats- och regeringschefer inom unionen. Den grekiska regeringen lär få svårt att finansiera de utlovade reformerna och väljarna i Grekland kommer sannolikt att bli besvikna. Ett scenario där Grekland lämnar eurosamarbetet är dock mindre troligt då detta skulle kunna få negativa konsekvenser för övriga euroländer och för världsekonomin i stort. Hur tillmötesgående EU kommer att vara vid förhandlingsbordet är osäkert men grekerna kommer nog att erbjudas någon form av kompromiss genom exempelvis en mindre nedskrivning av landets skulder.

Till syvende och sist står det klart att EU kommer att behöva samarbeta med regeringen i Aten – om den lyckas hålla ihop internt. ”Radikala åtgärder” och stora skuldavskrivningar ter sig emellertid mindre sannolika eftersom skattebetalarna i eurozonens övriga länder knappast vill betala för en grekisk stimulanspolitik.

Text: Hanna Holmäng, student på Mastersprogrammet för Europastudier vid Göteborgs universitet och praktikant vid Utrikespolitiska institutet.



Om UI-bloggen

Arkiv