Kraftsamling krävs mot vad som kan ha varit samarbete IS-al-Qaida


Av: Ylva Lindahl

2015-11-14 |

Terrordådet i Frankrike på fredagskvällen får följder för EU, och även för aktörerna i Syrienkonflikten – den slutsatsen drar tre röster vid Utrikespolitiska institutet. UI:s direktör Mats Karlsson tror att en följd av attentatet blir en kraftsamling inom EU. Forskaren Björn Fägersten säger att ett resultat kan bli en uppslutning kring gemensamma värderingar – även om han också befarar ett mer slutet Europa. Redaktören Per Jönsson spår att Ryssland och Syriens president Bashar al-Assad vinner på det som skett – och han tror att dådet kan ha utförts av IS i samarbete med al-Qaida.


Attentatet var en tydlig attack mot det öppna samhället. I ett första steg måste Frankrike hantera läget i landet. Men frågan är vad som sker sedan och vad dådet får för konsekvenser för det säkerhetspolitiska samarbetet – i EU och globalt.

Mats Karlsson tror att blickarna snart kommer att riktas åt två håll. Det ena är behovet av framgång i kampen mot IS och en lösning på konflikten i Syrien.


-Det andra är att jag tror att man kommer att försöka samla krafterna inom EU, efter den fruktansvärda situationen av söndring i flyktingfrågan. EU måste nu hålla ihop.


Björn Fägersten, forskare vid UI:s Europaprogram, konstaterar att terror inte är ett nytt fenomen; redan i början av 1990-talet var Frankrike en måltavla för islamistisk terrorism. Det bidrar till att Frankrike har en av Europas ”vassaste säkerhetstjänster” och klarar det akuta läget på egen hand. Men på sikt kan det se annorlunda ut:


- Efter den mest direkta fasen kan Frankrike säkert komma att behöva hjälp då efterarbetet brukar svälla efter sådana här stora attacker, säger Fägersten.


Frankrike har rätt att begära stöd enligt EU:s solidaritetsklausul (artikel 222) och enligt Natos artikel 5, om kollektivt försvar.

- Det är dock viktigt att inte stirra sig blind på paragraferna – Frankrike kan få hjälp utan att dessa klausuler åberopas och dessa klausuler kan åberopas utan att det har så stor påverkan.


Enligt Fägersten lär även EU:s mer politiska säkerhetssamarbete påverkas. Efter attackerna mot kollektivtrafiken i Madrid 2004 och London 2005 har samarbetet ökat mellan polis och säkerhets- samt underrättelsetjänster.

- Den direkta effekten brukar bli mer av sådant man redan gör. Man tar förslag från byrålådan eller finner ny enighet kring sådant som tidigare varit svårt att enas kring. I dagens läge kan man tänka sig ny fart i diskussionerna om personuppgifter (PNR), datalagring och gränsskydd. 


Storpolitisk kan terrordådet också innebära en framgång för Rysslands president Vladimir Putin och hans syriske kollega Bashar al-Assad, säger Per Jönsson, associerad UI-redaktör och Mellanösternkännare.

- Efter det här dådet blir det inte möjligt för någon att säga att det är viktigare att fälla Assad än att stoppa IS. Det blir svårt för väst att säga nej till Putins upprepade maning till samarbete i Syrien – det här kommer att rädda Assad för en lång tid framöver, säger Per Jönsson.


Han misstänker att terrordåden i Paris är ett resultat av något vi inte sett tidigare, nämligen ett samarbete mellan IS och al-Qaida. Tre skäl ligger bakom det antagandet:

– Det ena är att attentat av den här omfattningen kräver många, många människor – dussintals, kanske hundratals, som har planerat länge. Och det finns inga tecken på att IS har haft sådana nätverk och operatörer på plats i Europa, medan al-Qaida har det sedan många år.


– Det andra är att al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri för några veckor sedan gick ut i en video och sade att det är dags att börja samarbeta, mot sionister, korsfarare och otrogna. Han sade att ”även om vi inte delar samma mål finns det skäl att samarbeta”, säger Per Jönsson.


Den tredje anledningen han pekar på är att al-Qaidas ledare i Mali, i en video för exakt två veckor sedan, hotade att slå till mot Frankrike. Det skulle ske som ”straff” för den franska aktiviteteten i Mali och ”mot rättrogna muslimer”. Franska soldater har de senaste åren deltagit i strider mot islamister i den västafrikanska staten samt i andra länder i regionen.


Enligt Per Jönsson är Frankrike ett ganska givet mål för IS, som vid sidan av USA och nu Ryssland är mest aktivt i kampen mot terrorgruppen. Frankrike har deltagit i flyganfall mot IS i Irak i ett år och bombar sedan slutet av september i år även IS i Syrien.


Men även andra länder har förstås anledning att fundera över hur en liknande koordinerad attack skulle bemötas. Björn Fägersten konstaterar att man kan ana stora effekter för det övergripande EU-samarbetet.


- Å ena sidan befann sig EU redan innan i ett svårt läge med allt fler murar och stängda gränser. Räkna med att detta eskalerar. Polen har till exempel redan meddelat att man inte längre tänker stå fast vid sitt beslut att ta hand om flyktingar via det nyss beslutade omfördelningssystemet. Fler sådana spill-over effekter mot ett mer slutet Europa ligger tyvärr i korten.

 

- Å andra sidan skulle en sådan här attack kunna leda till såväl starkare engagemang för Europas grundläggande värderinga som uppslutning kring hur utrikespolitiken ska se ut och hur IS ska bekämpas.


Mats Karlsson påpekar att attentatet också lär få globala konsekvenser, inte minst som det utfördes ett par veckor före ”en av vår tids viktigaste samlingar av stats- och regeringschefer”: klimatkonferensen i just Paris. Det gör att terrorattentatet på något sätt berör extra mycket.


-Folk kommer att vara mobiliserade. Jag tror att det blir en ny kraftsamling, säger han.


Text: Ylva Lindahl, redaktör på Utrikespolitiska institutet, UI.

 

Tips: Följ UI på Twitter och Facebook för att ta del av de senaste kommentarerna. 


För att komma i kontakt med UI:s experter kontakta UI:s presskontakt


Mer om Islamiska staten och situationen i Mellanöstern hittar du på UI:s temasida om Mellanöstern.



Om UI-bloggen

Arkiv