Japan-Kina-relationer 70 år efter andra världskrigets slut


Av: Karl Gustafsson

2015-10-07 |

Japan har flera gånger bett om ursäkt för de övergrepp och massakrer på civila som ägde rum under kriget mot Kina, som tog slut 1945. Men minnena lever kvar och präglar än idag den frostiga relationen mellan länderna. Tvisten om Senkaku/Diaoyu-öarna, som eskalerat under senare år, har underblåst spänningarna.


Japans premiärminister Shinzo Abe höll den 14 augusti 2015 med anledning av att 70 år gått sedan andra världskrigets slut ett uppmärksammat tal. I Östasien innebar krigsslutet 1945 att Japan kapitulerade och att det blodiga angreppskrig som Japan inledde mot Kina 1937 var över. Premiärminister Abes tal innehöll ord som ”ursäkt” och ”djup ånger”. Trots detta uppskattades talet inte i Kina utan kritiserades istället hårt av den kinesiska regeringen. Den 3 september firade Kina krigsslutet med en omfattande militärparad. Japans premiärminister valde dock att tacka nej till den kinesiska inbjudan. Krigshistorien tycks alltså fortfarande plåga relationerna mellan länderna trots att 70 år gått sedan krigsslutet. Hur kommer sig detta? Har inga försök att ta itu med detta problematiska arv ägt rum? Faktum är att ansträngningar som borde kunna leda till en förbättring av relationerna faktiskt har gjorts. Dessutom finns andra faktorer som borde kunna leda till förbättrade relationer.


Ökat ekonomiskt utbyte

Japanska ledare har vid upprepade tillfällen  uttryckt ånger och framfört ursäkter till de länder som drabbades av Japans militära expansionism under 1930- och 1940-talen. Premiärminister Tomiichi Murayamas ursäkt på 50-årsdagen av krigsslutet 1995 har fått en särställning eftersom efterföljande premiärministrar har sagt sig stå bakom den och upprepat centrala formuleringar från den. Murayama sade i sitt uttalande: 

”Under en period i det inte så avlägsna förflutna, begav sig vårt land, baserat på en missriktad nationell policy, in på vägen mot krig och snärjde därigenom det japanska folket i en ödesdiger kris och åsamkade genom sitt koloniala styre och aggression oerhörd skada och lidande för folk i många länder, särskilt de i asiatiska nationer. För att sådana misstag inte ska upprepas i framtiden, betraktar jag med ödmjukhet dessa obestridliga historiska fakta och uttrycker här än en gång djup ånger och framför min ursäkt från hjärtat.” Under 2000-talet fortsatte japanska premiärministrar att framföra ursäkter. 


Det är inte bara ångerfulla uttalanden av japanska premiärministrar som talar för förbättrade relationer mellan Japan och Kina. Det ökade ekonomiska utbytet mellan länderna utgör ytterligare en faktor som skulle kunna tänkas leda till en förbättring. Under årtiondena som följde efter att diplomatiska relationer mellan Japan och Kina normaliserades 1972 har handeln mellan Japan och Kina ökat enormt. Japan spelade genom att bidra med ekonomiskt bistånd en viktig central roll i Kinas ekonomiska utveckling som inleddes i slutet av 1970-talet. Samtidigt som den kinesiska ekonomin växte och tal om det kinesiska ekonomiska undret blev allt vanligare runt om i världen växte också handelsvolymerna mellan Japan och Kina. Japanska företag investerade och byggde fabriker i Kina. Enligt The Economist var över 23000 japanska företag verksamma i Kina i november 2014. Dessa företag har 11 miljoner anställda i Kina. Även andra typer av utbyten mellan länderna såsom turism och studentutbyten ökade. På senare år har dessutom turism och andra utbyten länderna emellan blivit alltmer omfattande. 


Försämring under 2000-talet

Ofta förväntas denna typ av utveckling, vilken tyder på ett ökat ömsesidigt beroende, leda till förbättrade relationer mellan länder. I relationerna mellan Japan och Kina har dock inte någon sådan förbättring ägt rum. Tvärtom – under 2000-talet försämrades relationerna märkbart. 2005 ägde till exempel omfattande demonstrationer mot Japan rum i Kina. 2010 arresterades kaptenen på en kinesisk fiskebåt efter att hans båt kolliderat med ett fartyg tillhörande den japanska kustbevakningen utanför den ögrupp, i Japan kallad Senkaku och i Kina Diaoyu, som bägge länderna gör anspråk på. Händelsen gav upphov till omfattande och delvis våldsamma protester runt om i Kina. Kommentatorer talar dessutom allt oftare om risken för militär konflikt. 

Hur kommer det sig att förhållandet mellan Japan och Kina, trots det ökade ömsesidiga beroendet, inte har förbättrats? Det senaste numret av Världspolitikens Dagsfrågor belyser frågan om varför relationerna försämrats markant under 2000-talet genom att utförligt diskutera kopplingar mellan krigsminnen, internationella ambitioner och den upptrappade territoriella konflikten rörande Diaoyu/Senkaku-öarna.

Text: Karl Gustafsson, forskare och programledare för UI:s Östasienprogram


Om UI-bloggen

Arkiv