Inför USA:s ordförandeskap: stora utmaningar för Arktiska rådet


Av: Ingmar Oldberg

2015-01-26 |

Ökad sjösäkerhet, bättre levnadsvillkor för människor och djur i Arktis, samt upptrappad kamp mot klimatförändringar. Det blir prioriterade områden för Arktiska rådet när USA tar över ordförandeklubban i vår. Men farhågor finns för att Ukrainakonflikten ska sätta käppar i hjulet för samarbetet.

Arktis står inför en rad utmaningar. Klimatförändringarna gör naturresurserna mer tillgängliga och öppnar nya farleder, vilket kan bidra till  ekonomisk utveckling. Men det kan också leda till ökad konkurrens och territoriella tvister mellan olika länder. Frågan är om det senaste årets konflikt mellan västdemokratierna och Ryssland angående Ukraina  kommer att påverka det hittills goda samarbetsklimatet i Arktis.

Detta var ämnet för ett seminarium på Utrikespolitiska institutet (UI) nyligen, där Robert J. Papp Jr, pensionerad amiral vid den amerikanska kustbevakningen och USA:s speciella representant i arktiska frågor, var huvudtalare. Papp befann sig på rundresa i arktiska länder för att förbereda USA:s ordförandeskap i Arktiska rådet från april 2015. Han betonade värdet av att lära sig av andra länders erfarenheter och att tala med områdets ursprungsbefolkningar. Enligt Papp ska USA:s ordförandeskap bidra till att föra Alaska närmare resten av USA i det allmänna medvetandet.

Säkrare sjöfart
Papp framhöll tre teman för det amerikanska ordförandeskapet. I övertygelsen om att de arktiska länderna har gemensamma intressen och utmaningar ska rådet  för det första främja säkerhet och gott uppförande till havs (stewardship) genom utveckling av avtalen om sjöräddning och beredskap mot oljeutsläpp. Sjöfarten har exempelvis fyrfaldigats  i Berings sund , vilket har ökat risken för olyckor och behovet av lagar och regler. Som gammal sjöman ansåg Papp  att vaksamhet är av största vikt.

Som andra tema betonade Papp behovet av att förbättra levnadsvillkoren för de arktiska folken och skydda djur- och växtliv på land och i hav. Ursprungsfolken har problem med infrastruktur, färskvatten, bostäder, uppvärmning, avlopp och smittsamma sjukdomar. Bland annat ska Arktiska rådet förespråka förnybar energi och IT.

För det tredje skae USA inom  Arktiska rådet satsa på att bekämpa klimatförändringarna i polarområdet som påverkar och påverkas av sydligare länder. Här nämnde Papp särskilt problemen med metangas från marken och sot från primitiva fotogenkök.

 

Ryssland – en arktisk supermakt
Papps anförande kommenterades av Ekaterina Klimenko, forskare på Sipri, där en rad rapporter om Arktis, inklusive Rysslands och Kinas intressen, publicerats. Klimenko menade att Ryssland kommer att spela en väsentlig roll i regionen, eftersom landet i fråga om naturresurser och storlek är en arktisk supermakt. Arktiska områden står för 11 procent av Rysslands BNP.

Energiutvinningen på Jamalhalvön och i Ishavet (oljeplattformen Prirazlomnaja) får allt större betydelse, liksom utvecklingen av Nordostpassagen. Ryssland är intresserat av säkerhet och stabilitet i Arktis och har under senare år stöttat samarbetet inom Arktiska rådet och dess olika avtal samt ingått havsgränsavtal med Norge (2010).

Klimenko konstaterade dock att konflikten i Ukraina 2014 har försämrat läget även i Arktis och medfört västliga sanktioner mot Ryssland, som drabbar landets import av teknologi för prospektering och utvinning till havs. Ryssland vänder sig därför nu till Asien, främst Kina. Klimenko var dock tveksam till om Kina kan leverera nödvändig teknik och betonade att Ryssland iakttar stor försiktighet i förhållande till Kina. Hon hoppades därför att samarbetet med väst inom Arktiska rådet som återstående plattform skulle kunna fortsätta.

Island – ett nytt Singapore?
Den andre kommentatorn vid UI-seminariet, Niklas Granholm, forskningsledare och Arktisexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), uppehöll sig mer än övriga vid säkerhetsfrågor och menade att ny militär teknik som missilförsvar kunde ge Arktis större militär betydelse. Medan USA i Arktis främst intresserar sig för ”mjuka” frågor och Kina som ny observatör i Arktiska rådet prioriterar handel och forskningssamarbete, så agerar Ryssland alltmer som en stormakt, som bryter mot folkrätten (i Ukraina) och bygger upp sin militärmakt på Kolahalvön. Granholm betonade att USA som världsmakt har resurser att påverka utvecklingen i Arktis men han var medveten om att det också har viktiga intressen i andra delar av världen.

I den avslutande diskussionen underströk amiral Papp att även USA var angeläget om att behålla kontakter med Ryssland och att Arktiska rådet kan tjäna detta syfte. Han bekräftade att Asien fått större betydelse i världsekonomin och yppade möjligheten att växande trafik längs Nordostpassagen i en framtid skulle kunna göra Island till en bas för omlastning och ett nytt Singapore i Europa. Han trodde att privata företag kan komma att spela en viktig roll i Arktis utveckling vid sidan av statliga organ. Granholm påpekade att de sjunkande oljepriserna kan bromsa oljeprospekteringen och ge andrum för att införa strikta internationella regler för verksamheter i Arktis. Ingen talare tog upp frågan om USA kommer att underteckna FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) från 1982.

Text: Ingmar Oldberg, associerad forskare vid UI.


Om UI-bloggen

Arkiv