Stärkt beredskap i fokus vid partidebatt på UI


Av: Lena Höglund

2014-09-08 |

Samtidigt som Nato höll toppmöte om hoten från Ukrainakonflikten och Islamiska staten samlades de svenska partiernas företrädare på UI för att tala om Sveriges framtida utrikes- och försvarspolitik. En internationell insats i Irak/Syrien och återinförd värnplikt var två av de ämnen som diskuterades.

Debatten inleddes med att två opinionsbildare fick kommentera de utrikespolitiska och försvarspolitiska inslagen i valrörelsen.

Försvarsdebattören Annika Nordengren Christensen pekade på hur de nya utrikespolitiska hoten förskjutit frågeställningarna från ”Hur ska man kunna finansiera något sådant som försvaret när vi behöver pengar till vård och skola?” till ”Hur ska vi komma till rätta med bristerna i försvaret?” Hon efterlyste en grundläggande strategi och samsyn mellan partierna.

PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, tyckte sig se ett nytt inslag i hur dessa frågor hanteras i valrörelsen genom att partierna nu kopplar sin trovärdighet till försvarsfrågorna istället för till ekonomiska spörsmål.

Enligt PM Nilsson kommer den stora frågan efter valet för en alliansregering att vara finansieringen av försvaret medan förhållandet till Nato kommer i fokus om S bildar regering.

Annika Nordgren Christensen gissade att en S-ledd regering får svårt att leva upp till alla förväntningar man skapat.
- De kommer att få svårt att fixa försvarsmakten och finansieringen som utlovat. När det gäller en M-ledd regering tror jag att förväntningarna är så låga att de får det lättare bara av det skälet. Tyvärr tror jag också att en kommande regering även får ett terrordåd att hantera.

Insats i Irak
Debatten var uppdelad i en sektion om utrikespolitik och en om försvarsfrågor. I debatten om utrikespolitik deltog m, c, v och sd genom sina representanter i utrikesutskottet.

På frågan om det är dags för en internationell intervention i Syrien/Irak pekade alla partierna på behovet av ett FN-mandat.
-Det behövs insatser för att värna civilas säkerhet. USA vill just nu inte göra mer än att bomba, EU är inte någon riktig aktör i det här läget så det måste ske inom FN-systemet. Eftersom motståndet mot Islamiska staten nu enar inbitna fiender kan det vara möjligt att få till stånd en enighet kring ett FN-mandat, sade Hans Linde (v).

Sverigedemokraten Julia Kronlid ansåg att FN borde ha sett krisen i Irak komma och underströk att det var Sveriges plikt att skydda minoriteter som kristna men även andra minoriteter. Julia Kronlid trodde att det skulle var möjligt att få till stånd ett FN-mandat.

Moderaternas Sofia Arkelsten betonade också behovet av ett FN-mandat för en intervention, inte minst för att få ett folkligt stöd för en sådan, men sade att alliansen även kan tänka sig att Sverige deltar i operationer som leds av Nato eller EU. Denna tanke avvisades av v och sd.

Kerstin Lundgren (c) underströk behovet av ett FN-mandat men påpekade samtidigt att det inte finns något stort hopp om att få till stånd ett starkt mandat då få känner sig kallade att fullgöra uppdraget.

-Det handlar ju inte bara om att göra en insats här och nu. Man måste också ha en plan för vad som händer i morgon och den samsynen finns inte.

Frågan om att låta flyktingar söka asyl på Sveriges ambassader i tredje land splittrade partierna. Vänsterpartiet och centern säger ja medan Sverigedemokraterna säger nej. Enligt Sofia Arkelsten säger moderaterna nej för stunden men hon pekade på att överläggningar pågår i denna fråga.

När det gäller Palestina sade sig alla partierna vara för en tvåstatslösning på olika villkor. Vänsterpartiet och centerpartiet tyckte att det kunde bidra till fredsprocessen att erkänna Palestina.

Ett eventuellt Natomedlemskap är också en fråga som delar partierna. M förespråkar medlemskap, centern vill utreda frågan medan sverigedemokraterna och vänsterpartiet säger nej.

-Inför ett eventuellt medlemskap är det viktigt med ett brett stöd i opinionen, sade Sofia Arkelsten. Vi behöver också ha med Finland. Det är tråkigt att socialdemokraterna inte vill prata om det.

Värnplikten tillbaka?
Försvarsfrågorna debatterades mellan ledamöter i försvarsutskottet från s, mp, fp och kd. Övergången från värnplikt till yrkesarmé kom i fokus för diskussionen. Att öka övningsverksamheten och kalla in gamla värnpliktiga var två recept för att lösa personalbristen inom försvaret.

Mikael Oscarsson (kd) kritiserade det faktum att försvaret inte lyckats bemanna den nya insatsorganisationen som planerat.
- 2014 skulle man ha 22 000 anställda mannar på plats men har bara hälften. Nu talar man om att kvoten ska vara uppfylld 2023. Det duger inte. De tusentals mannar som fattas skulle kunna kallas in bland tidigare värnpliktiga och krigsplacerade och göras till deltidssoldater. På så sätt skulle vi få upp numerären.

Folkpartiets Allan Widman beklagade att debatten om förstärkningar till försvaret har varit så materiellt orienterad.
- Sådana satsningar ger resultat om tio år. Med det nuvarande omvärldsläget vet vi inte om vi har tio år på oss eller om vi ska var riktigt ärliga tio månader. Vi måste bemanna försvaret. Att öka övningsverksamheten inom flyg, flotta och armé är det snabbast sättet att öka den operativa förmågan.

Personalbristen ville även Widman lösa genom att kalla de redan utbildade till repetitionsövningar och i förlängningen även återinföra värnplikt.

Peter Rådberg (mp) betonade att problemet med personalförsörjningen är regeringens ansvar.
-När regeringen röstade igenom detta protesterade vi men regeringen sade att de skulle lösa problemen under vägen och nu står vi här. Vi vill inte införa värnplikt men vi måste se över detta.

Socialdemokraternas Peter Hultqvist menade att hans parti tidigt pekat på problemen med övergången till en yrkesarmé och att beslutet saknade folklig förankring men menade också att man nu får leva med det man har.
-Det är för stor omställning att skrota och börja om på nytt. Norge har en kombination av yrkesarmé och värnplikt. Så kanske vi också ska göra för att få upp numerären i vår krigsmakt.

Frågan om försvarsanslagen måste höjas ledde till en ordväxling om vilken sida som egentligen hade bjudit mest i fråga om höjda försvarsanslag och vilka effekterna egentligen skulle bli vid de olika förslagen. Siffror bollades fram och tillbaka. Peter Rådberg konstaterade att alla bud hursomhelst bara utgjorde nålspengar i sammanhanget och att det viktiga var att se till att försvarsbudgeten användes på ett effektivt sätt. Widman menade att Rådberg hycklade när han kritiserade regeringen för att i praktiken ha sänkt anslagen och hävdade att läget skulle ha varit mycket värre om MP hade fått igenom sina budgetförslag.

Debatten slutade dock i full enighet om att den civila insatsförmågan bör stärkas så att Sveriges står bättre rustat vid kriser, så till exempel sommarens skogsbrand i Bergslagen.

Text: Lena Höglund, redaktör vid UI

 

Tips: Titta på hela debatten på UI Play:

 

 

 

 


Om UI-bloggen

Arkiv