Perspektiv på islamiska statens framfart


Av: Aras Lindh

2014-09-29 |

Den islamiska statens våldsamma framfart under sommaren har skapat stora rubriker världen över. Plötsligt ställdes omvärlden inför en rad frågor: Varifrån kom Islamiska staten (IS)? Vad är deras mål? Kan de hålla de territorier som just nu är under deras kontroll? Vilka aktörer påverkas och hur kan omvärlden stoppa dem? Dessa är några av de frågor som diskuterades under ett seminarium som arrangerades av Utrikespolitiska institutet .

Aron Lund, frilansskribent och författare aktuell med boken ”Syrien brinner”, inledde seminariet med en detaljerad beskrivning av olika händelser som bidragit till IS framväxt. Han sade att grunden för den rörelse som idag gör anspråk på stora delar av Iraks och Syriens territorium kan spåras tillbaka till tiden strax efter USA:s invasion av Irak 2003 när al-Qaida etablerade sig i landet. Det första uttrycket för ambitionen att etablera en egen stat kom 2006 när ledaren för al-Qaida i Irak, Abu Musab al-Zarqawi, dödades i strider och organisationen bytte namn till Islamiska staten i Irak (Isi), med det uttalade målet att ta över makten i Bagdad.

När USA drog sig ur Irak 2011 hade Kriget i Syrien redan hunnit bryta ut. Isi, som nu hade försvagats, såg sin chans att åter växa och vinna legitimitet. Aron Lund beskrev hur organisationens nya ledare, Abu Bakr al-Bagdadi, skickade en förtrupp över gränsen för att etablera en syrisk gren som var tänkt att agera under ledning av Isi, och som senare kom att bli organisationen Nusrafronten, och fick officiellt stöd av al-Qaida. Efter att Nusrafronten haft stora militära framgångar på marken i Syrien var dess ledare al-Jawlani mindre benägen att lyda order från Isi. När Isi föreslog att organisationerna skulle slås samman och agera gemensamt i Irak och Syrien, ville Nusrafronten inte gå med på det. Sprickan mellan organisationerna var ett faktum och Isi gick in i Syrien på egen hand under det nya namnet Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis) där man ställdes mot i stort sett alla andra rebellgrupper, inklusive Nusrafronten. Sedan dess har Isis haft stora framgångar, och tagit kontroll över flera städer och orter, både i Irak och Syrien.

– I juni bryter man igenom fronterna i Irak och tar över den irakiska miljonstaden Mosul, berättade Lund, och påpekade att detta var nödvändigt för att Isis kort efteråt skulle kunna utropa ett eget kalifat under det nya namnet den Islamiska staten (IS). Kort därefter angrep man irakiska Kurdistan med hjälp av militär utrustning som den irakiska armén lämnat kvar efter sin flykt från Mosul.

IS har snabbt gjort sig kända för sin brutalitet. Aron Lund menade att det rör sig om en taktik att inte bara begå mord, utan också att sprida bilder av dåden.

– Man etablerar en bild av sig själva som en grupp som mosar allt motstånd. Det beror på att de inte är tillräckligt starka militärt för att erövra områdena av egen kraft, utan är beroende av att fienden flyr.

Joel Ahlberg, Irakexpert vid Folke Bernadotteakademin, diskuterade hur IS lyckats få fotfäste i Irak och de huvudsakligen sunnitiska samhällen man kontrollerar och i viss utsträckning har stöd utav. Kännetecknande för den här regionen är att människor ofta lever i stamsamhällen där det religiösa budskapet är centralt för gemenskapen. Den trygghet som denna gemenskap kan skänka bygger till stor del på begrepp som ära och värdighet, sade han. Detta är begrepp som olika talespersoner för IS ofta anspelar på, vilket paradoxalt nog kan kopplas samman med dödandet, som alltså blir ett sätt att återfå den värdighet man anser sig ha förlorat.

Det finns också socialpsykologiska faktorer bakom dödandet, framhöll Ahlberg, och betonade vikten av att göra skillnad mellan handling och människa.

– Även om handlingen, dödandet, är barbariskt innebär det inte att människan är det. Den här delen av världen är fruktansvärt utmattad, plågad och trött. Stammen och religionen erbjuder därför någon form av ro och framtidshopp, eftersom man genom att göra sig av med fienden anses återfå sin värdighet, sade Ahlberg.

Till följd av den våldsamma utvecklingen i Irak och Syrien har USA med president Barack Obama i spetsen motvilligt tillgripit militärt våld mot IS för att bromsa dess framfart. Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, underströk att Obama har byggt upp sitt presidentskap kring utträdet ur Irak. Men den amerikanska presidenten har varit under stor press att agera, inte minst sedan med anledning av de halshuggningar av amerikanska medborgare som har riktats direkt mot USA.

– Obamas politiska arv står på spel och avgörs av ett krig han inte vill gå in i, sade Hallenberg.

Den koalition som USA håller på att bygga är nödvändig, sade Hallenberg, och frågade sig retoriskt huruvida koalitionens bredd, drygt fyrtio länder, huvudsakligen är symbolisk eller om det sig om länder som frivilligt agerar eftersom de anser att IS utgör ett hot mot den fria världen.

Situationen kompliceras ytterligare av gamla konflikter mellan stormakter som USA, Ryssland, Iran och Saudiarabien, som dessutom har har olika intressen i Irak respektive Syrien.

Per Jönsson, Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, påminde dessutom att militära insatser på marken, om sådana blir av, lär dröja.

– Det kommer att ta tid innan den irakiska armén eller de kurdiska peshmergastyrkorna utbildats för att kunna utmana IS. Men det finns andra styrkor som skulle kunna hantera IS, till exempel iranska styrkor, Hizbollahmilisen och inte minst Assad-regimen som vid det här laget har lång stridserfarenhet. Hindret mot den här typen av lösningar bottnar i, menade Jönsson, långvariga konflikter mellan bland annat USA och Iran samt att USA och Ryssland står på olika sidor i kriget på den syriska sidan.

Men eftersom islamiska statens sträcker sig över både Iraks och Syriens territorium finns det dock en annan möjlighet, framhöll Jönsson.

– Eftersom att det inte längre handlar om en inomstatlig konflikt utan numera rör två stater kan den komma att klassas som en internationell angelägenhet vilket, enligt FN-stadgan, ger säkerhetsrådet rätt, och skyldighet, att ingripa för internationell fred och säkerhet.

 

Text: Aras Lindh, forskningsassistent vid Utrikespolitiska institutet, UI.

Bild: AZAZ, SYRIA, 20 JULY 2013: Syrian refugee girl from Aleppo stands in area liberated from terrorist group ISIS. Foto: Dona_Bozzi / Shutterstock.com


Tips: Titta gärna på seminariet i UI Play: Islamiska staten – ett hot mot världsfreden?


Bild: AZAZ, SYRIA, 20 JULY 2013: Syrian refugee girl from Aleppo stands in area liberated from terrorist group ISIS. Foto: Dona_Bozzi / Shutterstock.com


Om UI-bloggen

Arkiv