Transatlantiska trender 2014: Europa vill bli mer självständigt från USA


Av: Anna Wieslander

2014-09-10 |

Den transatlantiska länken håller på att stöpas om, enligt en färsk årlig opinionsmätning över Atlanten. Allt fler européer vill se ett starkt ledarskap av EU och att Europa agerar mer oberoende av USA. President Obama minskar i popularitet, dock inte i Sverige. Mest anmärkningsvärd är omsvängningen i Tyskland.

För första gången sedan mätningarna startade vill en majoritet av tyskarna se en tysk utrikespolitik som är mer oberoende av USA. Det är en ökning med 17 procent sedan 2013. Stödet för Obamas politik hos tyskarna har fallit kraftigt (- 20 % från 2013) även om en majoritet fortfarande är positivt inställd till både presidenten och USA som land.

Siffrorna återspeglar att Edward Snowdens avslöjanden om NSA:s avlyssningsaktiviteter i Tyskland har påverkat den tysk-amerikanska relationen negativt. I vågskålen ligger också att Tyskland på senare år blivit alltmer aktivt på den internationella arenan, som nu senast i beslutet att exportera vapen till kurderna i kampen mot Islamiska Staten, vilket tidigare hade varit otänkbart. Ett tydligare tyskt ledarskap internationellt kan bidra till uppfattningen att tyskarna inte är lika beroende av amerikanskt ledarskap längre.

USA vill dela bördorna
Samtidigt vill även allt fler amerikaner se ett starkt ledarskap från EU i världen, en ökning med 13 procent från 2013.  Det är i linje med det budskap som amerikanska administrationer drivit sedan 1990-talet, att Europa måste ta ett större säkerhetspolitiskt ansvar, inte minst på den egna kontinenten, och att det måste till en jämnare bördefördelning.

Inför det nyss avslutade Nato-toppmötet i Wales var kostnaderna för den ökade beredskapen med anledning av Rysslands aggressioner mot Ukraina en av huvudfrågorna. USA står numera för 73 procent av Nato:s försvarsutgifter, och medan USA lägger 4 procent av BNP på försvar kommer endast ett fåtal europeiska allierade upp i de överenskomna 2 procenten. President Obama har därtill haft som ambition att dra tillbaka internationell trupp och även att ombalansera från Europa till Asien, men Ukrainakrisen och Islamiska Statens framfart har satt käppar i hjulen för den strategin.

Ryssland en gemensam utmaning
Ett gemensamt problem för USA och Europa är Ryssland och hur dess aggressioner mot Ukraina ska hanteras. Ryssland ses med allt mer kritiska ögon på båda sidor av Atlanten. I USA har andelen negativa till Ryssland ökat med 23 procent på ett år till 71 procent. I Europa är motsvarande ökning 13 procent, 68 procent är idag kritiska till Ryssland. Från ryskt håll har USA och EU sjunkit kraftigt i popularitet sedan 2012. Den ryska regimens strävan efter en multipolär värld har stöd hos ryska folket, som gärna vill se samarbete med tillväxtländer som Indien och Kina.

Ett flertal på båda sidorna av Atlanten vill fortsätta ge ekonomiskt och politiskt stöd till Ukraina, även om det innebar en risk för fortsatt konflikt med Ryssland. En majoritet av ryssarna vill att Ryssland fortsätter agera för att behålla sitt inflytande över Ukraina, även om det innebär en risk för konflikt med EU.

Starkt engagemang för Ukraina
Svenskarna har inte dragits med i den europeiska tendensen att vilja bli mer oberoende av USA, utan är fortsatt USA- och Obamavänliga och även mycket positiva till ett starkt europeiskt globalt ledarskap (76 %), däremot stark emot ett ryskt dito (77 %). Sverige utmärker sig överlag för att vara det land som är mest negativt inställt till Ryssland (78%).

Sverige är i topp - följt av Polen - vad gäller engagemanget för att bistå Ukraina med ekonomiskt och politiskt stöd genom EU, även om det riskerar att öka konfliktnivån med Ryssland. 73 procent av svenskarna är positiva till detta.

En majoritet av svenskarna är för ett EU-medlemskap för Ukraina och stödet är också starkt för kraftfullare sanktioner gentemot Ryssland. Svenskarna är mer benägna - 42 procent jämfört med EU-snittets 25 procent - att vilja skicka militära förnödenheter och utrustning till Ukraina.

Resultatet är i linje med tidigare års mätningar som visar att svenskarna är mycket för att stödja aktiva insatser för demokratisering i andra länder – även om det skulle medföra en period av instabilitet. Svenskarna tvekar inte heller vad gäller att använda militära medel i internationella insatser för fred och frihet, särskilt om FN står bakom. Stödet har varit starkt för insatserna både i Libyen och Afghanistan.

Allt fler svenskar säger ja till Nato
Stödet för ett svensk Nato-medlemskap steg kraftigt för ett par år sedan, från 24 procent år 2011 till 36 procent år 2012, och fortsätter i år att öka till 39 procent. Nej-sidan har minskat från 69 procent år 2011 till 54 procent år 2013. I år är en tendens att stödet för att delta i Nato-ledda insatser utan FN-mandat ökar från 47 till 54 procent. Sverige toppar också listan vad gäller att vara nöjd med den egna regeringens utrikespolitik. Tre av fyra svenskar är positiva, endast ryssarna är ännu nöjdare.

Tummen upp för regeringens invandringspolitik
I årets mätning får svenska regeringen också klart godkänt vad gäller invandringspolitiken, där 60 procent av svenskarna tycker att regeringen gör ett bra jobb. Det är bara i Sverige och Polen som det finns en majoritet som är positiv till sin regerings hantering av invandrare.

Här har skett en kraftig omsvängning från 2013, då 64 procent av svenskarna ansåg att regeringen gjorde ett dåligt jobb. Det ska ses i ljuset av ett år då flyktingströmmarna inte minst från krigets Syrien och delar av Afrika nått nya nivåer och behovet av hjälp ständigt ökar. Men svenskarna ligger i topp vad gäller att inte oroa sig för invandring vare sig från länder utanför eller innanför EU.

Ekonomiska krisen är inte över
Ekonomin är det som bekymrar människor mest på båda sidor Atlanten, och effekterna av den finansiella krisen från 2008 är fortfarande kännbara, även om det råder stora variationer mellan länderna. Svenskarna tillhör dem som minst känner av följderna av den ekonomiska krisen.

Uppdelningen i EU mellan starka ekonomier i nord respektive och svaga i syd  är tydlig i undersökningen. En majoritet av européerna anser att EU inte gör tillräckligt för att hantera den ekonomiska krisen. Särskilt gäller det länder som påverkats kraftigt, som Spanien och Italien. Sammantaget anser en majoritet av européerna, 65 procent, att EU-medlemskapet har varit fördelaktigt för det egna landet.

Text: Anna Wieslander, Stf direktör och informationschef som modererar seminarium om årets transatlantiska trender på UI den 11 september.

För 13:e året i rad genomför German Marshall Fund (GMF) Transatlantic Trends, en omfattande opinionsmätning i USA, EU, Turkiet och Ryssland kring viktiga globala frågor som rör säkerhet, ekonomi, demokrati och militära interventioner. Sverige, som har deltagit sedan 2011, är ett av tio EU-länder som ingår i årets studie. Enkäten genomfördes i juni 2014.

Fakta:
Transatlantic Trends 2014: Key Findings 2014

Transatlantic Trends 2014: Country Profiles

 

Tips:
Läs också nyheten under aktuellt på ui.se - Opinionsundersökning: Svenskarna vill gärna stödja Ukraina



Om UI-bloggen

Arkiv