Afrikas tillväxt; högre än globalt genomsnitt


Av: Peter Stein

2014-07-25 |

I går (24 juli) publicerade Internationella valutafonden (IMF) en konjunkturrapport som prognostiserar att världsekonomins tillväxt blir 3,4 % i år och 4,0 % nästa år. I en första av två artiklar skriver nationalekonom Peter Stein om Afrikas ekonomi och tillväxt.


Världsekonomin lunkar på. USA tar inte fart och Eurozonens problem består. Nya tillväxtmarknader i Asien, Europa och Latinamerika har varit globala tillväxtmotorer, men flera konfronteras med obalanser och lägre tillväxt. Afrika tuffar däremot på. 


För Afrika söder om Sahara (SSA) räknar IMF med att tillväxten bli 5,4 % i år och 5,8 % 2015. Samtliga Afrikas regioner har högre tillväxt än globalt genomsnitt.


Afrikas snabba tillväxt är primärt investeringsledd. Stora investeringar i vägar, hamnar, flygfält, ICT och annan infrastruktur har kommit på plats. Det förbättrar möjligheterna till kommunikation, produktion, distribution och export. Närmaste åren förväntas Afrika attrahera rekordstora utländska kapitalflöden. Inkommande direktinvesteringar beräknas överstiga 35 miljarder dollar. Årliga remitteringar (ca 32 miljarder dollar), som möjliggör ökad privat konsumtion, är historiskt höga. Senaste åren har fler än tio länder i SSA emitterat lån på internationella kapitalmarknader för mer än 10 miljarder dollar. Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s värderar numera över 20 länder i SSA. 


Goda jordbruksskördar är en annan förklaring. Mer än 65 % av arbetskraften är sysselsatt inom jordbruket. I goda tider ger en stor jordbrukssektor viktig skjuts åt produktion och realinkomster. På sina håll börjar fungerande bankväsenden stödja efterfrågan genom krediter till företag och hushåll. 


Utländska investeringar kanaliseras främst (över 60 %) till utvinning av råvaror. Men bank- och försäkringstjänster, ICT, bostadsbyggande och detaljhandel får alltmer. Mycket för att möta efterfrågan från en köpstarkare medelklass. 


I närtid ter sig utsikterna goda. Världsmarknadspriser på afrikanska exportvaror är överlag gynnsamma. Flertalet länder har ordning på inflation, statsbudget och utlandsskuld. Afrikanska ekonomier befinner sig långt under potential och kan därmed växa genom att ta tillvara teknologier som andra utvecklat. 


I dagsläget uppvisar stora delar av Afrika goda cirklar av konsumtion, investeringar, tillväxt och ökad levnadsstandard. Många ser utvecklingen som robust. Som exempel planerar Walmart att de närmaste tre åren öppna 100 nya butiker i regionen. Nästa år sjösätter franska Carrefour en storsatsning med början i Elfenbenskusten. 


Det är inte längre någon nyhet att Afrika har hög tillväxt. SSA har i närmare 15 års tid haft årlig tillväxt i real BNP på 5 % eller mer och varit världens näst snabbast växande region efter Asiens tillväxtmarknader. 


Det går att tyda - viss - substans i ”Rising Africa”. För tio år sedan hade SSA 9 medelinkomstländer. I dag är de 22 med en sammanlagd befolkning på 400 miljoner. För första gången lever en lägre andel än 50 % i absolut fattigdom (mindre än 1,25$ om dagen). På 1990-talet var andelen 56,5 %. År 2010 (senaste år för vilket data finns) var andelen 48,5%. För tio år sedan började 70 % av barnen grundskola. Idag är andelen 90 %. Barnadödligheten sjunker snabbt och under 2000 talet har förväntad genomsnittlig livslängd ökat från 50 till 60 år. Idag har Afrika ca 160 miljoner Internetanvändare. Om tio år beräknas siffran öka till 500 miljoner. Alltfler hushåll får tillgång till el, vatten och drägligare boende. 


Katalysatorn som vände Afrika i slutet av 1990-talet var hög tillväxt i stora råvarufattiga ekonomier som Kina, Indien och Turkiet. Afrikanska länder fick mycket bättre betalt för råvaruexport. Samtida skuldavskrivningar gjorde att ökade exportintäkter kunde användas för tillväxtfrämjande satsningar istället för räntor och amorteringar. Genom att skapa makroekonomisk ordning, marknadsanpassa växelkurser och sjösätta strukturreformer som förbättrade villkoren för handel, utlandsinvesteringar och inhemskt förtagande förmådde afrikanska länder ta vara på globaliseringens nya ingångsvärden. Med ICT har de kunnat ta högteknologiska språng. 


Afrika behöver många fler år med betydligt högre tillväxt. 15 goda år har en bakgrund av 30-40 dåliga, vilket är ett tungt bagage. Afrika reser sig måhända men står ännu inte upprätt. Andelen absolut fattiga har sjunkit. Men på grund av snabb befolkningsökning har antalet som lever i absolut fattigdom ökat från 380 miljoner 2002 till 400 miljoner 2010. SSA med 12 % av global befolkning står för magra 2,5 % av global BNP. I internationella jämförelser av investeringsklimat, korruption etc., hamnar många afrikanska länder lägst. Uthållig hög tillväxt räcker inte för att åstadkomma goda samhällen. Men för länderna i Afrika är sådant en nödvändig början. Länder med låg tillväxt och låga genomsnittsinkomster råder vare sig bot på fattigdom eller skapar resurser som förmår tackla ekonomiska och sociala utmaningar. 


De senaste 15 åren visar att Afrika inte sitter fast i någon fattigdomsfälla. Tidens gång visar också att det inte längre räcker med att titta på ett fåtal makroekonomiska indikatorer för att bilda sig en uppfattning om Afrikas status. Det är också nödvändigt att se på kontinentens strukturella utmaningar. Temat för nästa artikel. 


PS_smPeter Stein är nationalekonom och VD för Stein Brothers AB. Han är en ledande expert på Afrikas ekonomier. Internationellt har Stein haft uppdrag för bl.a. OECD och Internationella Handelskammaren. Han anlitas ofta som expertkommentator av svenska och utländska media.


Om UI-bloggen

Arkiv