”Benghazi, Benghazi, Benghazi”


Av: Mikael Blomdahl

2014-06-02 |

Den dödliga attacken mot det amerikanska konsulatet i Benghazi i Libyen hösten 2012 förefaller på nytt bli ett partipolitiskt slagträ med tänkbar inverkan på både kongressvalet i november och presidentvalet 2016. Flertalet republikaner vidhåller att Vita huset negligerade varningar om en förestående attack, och även dolde delar av sanningen om vad som hände.

Attacken den 11 september 2012 – utförd elva år efter 11 september-attackerna i USA 2001 riktade sig mot det amerikanska konsulatet samt CIA-högkvarteret i Benghazi. Vid attacken dödades fyra amerikaner inklusive ambassadör Christopher Stevens. Enligt Vita husets första offentliga uttalanden beskrevs attacken som en konsekvens av regionala protester mot det antimuslimska filmklipp som spridits över internet och översatts till arabiska ett par dagar tidigare.

 

Republikanerna har kritiserat Vita husets agerande på flertalet punkter, men framförallt för att man skulle ha tonat ner att det i själva verket handlade om ett terroristanfall med kopplingar till al-Qaida. Motivet till Obamaadministrationens mörkläggning hävdas från republikansk sida vara att attacken inträffade under de sista veckorna av presidentens återvalskampanj och att Vita huset ville undvika att sanningen om händelsen kom fram eftersom man befarade att det skulle kunna bli en belastning för Obama. President Obama har svarat på republikanernas kritik med att anklaga dem för att politisera en nationell tragedi.

 

Nu är det alltså dags för en ny vända. Den 8 maj röstade det republikanskt dominerade representanthuset ja till att tillsätta en kommission som på nytt ska granska attacken mot det amerikanska konsulatet. Kommissionen är delvis en konsekvens av offentliggörandet av kommunikation från Vita huset efter attacken. Republikaner anklagar Vita huset för att i e-postkorrespondens uppvisa tydliga försök till politisk skadekontroll. Representanthusets talman John Boehner har utsett sju republikanska ledamöter till kommissionen. Demokraterna däremot är tveksamma till om de överhuvudtaget ska delta, demokraten och representanthusets minoritetsledare Nancy Pelosi har kallat det hela ett ”politiskt jippo”.

 

Slutrapporten från den kommission som granskade attacken i ett första skede, betonade i april 2013 att det inte förekom några protestdemonstrationer utan att det var ett direkt välplanerat anfall. Kommissionen lyfte därefter fram 29 rekommendationer för hur säkerheten vid USA:s ambassader och konsulat skulle förstärkas. Obama vann som bekant presidentvalet 2012 och klarade sig följaktligen relativt helskinnad från kritiken mot agerandet efter attacken. Till stor del berodde detta sannolikt på att han fortfarande red på framgången från tillslaget mot al-Qaida ledaren Usama bin Ladin i Pakistan, i maj 2011.

 

En direkt politisk konsekvens av attacken i Benghazi blev dock att dåvarande FN-ambassadören Susan Rice avstod från att kandidera till utrikesministerposten. Rice, president Obamas nuvarande nationella säkerhetsrådgivare, sade i TV att attacken föranleddes av den film som upprörde muslimer och dessa uttalanden blev politisk kostsamma. Republikaner anser att de nyligen släppta dokumenten visar att detta var någonting hon uppmanades till av den dåvarande biträdande nationella säkerhetsrådgivaren Ben Rhodes. Benghaziattacken ser alltså ut att på nytt bli en betydelsefull inrikespolitisk fråga.

 

Naturligtvis är det möjligt att den nya utredningen kan få politiska konsekvenser för Obamaadministrationen. Den första direkta politiska konsekvensen är att eventuella nya avslöjanden inverkar på mellanårsvalet till kongressen i november. Demokraterna anklagar republikanerna för att just försöka utnyttja attacken för att vinna mark inför höstens kongressval vilket väntas bli tufft för demokraterna och Obama, inte minst eftersom sittande presidenter tenderar att ha det motigt i mellanårsvalet under sin andra mandatperiod. Demokraterna efterfrågar samarbete över partigränserna och kritiserar den ojämna sammansättningen av kommittén, som ska bestå av sju republikaner respektive fem demokrater.

 

En mer långsiktig inrikespolitisk konsekvens kan bli att attacken i Benghazi även påverkar presidentvalet 2016. Detta illustreras delvis av republikanen Trey Gowdys – utvald att leda kommittén – uttalande om att arbetet mycket väl kan fortsätta under presidentvalskampanjen. I synnerhet torde detta gälla om tidigare utrikesminister Hillary Clinton väljer att kandidera till presidentposten. Clinton, som redan utfrågats om attacken i senatens kommitté för utrikes relationer förra året, kommer säkerligen att bli kallad igen.

 

Det blir allt tydligare att republikanerna ser Clinton som ett stort potentiellt hot i det kommande presidentvalet, och har mot bakgrund av detta rimligtvis kalkylerat med att Benghazi-utredningen kan störa hennes eventuella kandidatur. Att Clinton upplevs farlig understryks ytterligare av annan aktuell kritik från republikanskt håll, som exempelvis den tidigare republikanske strategen Karl Roves kommentarer om hennes hälsoproblem.

 

Givetvis kan nya avslöjanden om Benghazi påverka Clintons eventuella kandidatur. Samtidigt kan försök att vinna politisk mark på detta sätt slå tillbaka mot republikanerna, genom att flytta fokus från andra områden där de har möjlighet att angripa presidenten, som exempelvis Obamacare, ekonomin och arbetslösheten. Som påpekas av Eugene Robinson i Washington Post den 16 maj: ”Benghazi, Benghazi, Benghazi, det kommer att höras otaliga gånger om Hillary Clinton kandiderar till presidentposten 2016.”

 

Text: Mikael Blomdahl, forskare vid Utrikespolitiska institutet.



Om UI-bloggen

Arkiv