Teknologi och internationell politik: vad säger forskningen?


Av: Johan Eriksson

2014-04-25 |

Att teknologisk utveckling hänger samman med globalisering och har följder för internationell politik och samhällsutveckling är närmast en självklarhet. Förvånande nog har den teknologiska utvecklingen under lång tid ändå fått relativt blygsam uppmärksamhet i forskningen om internationella relationer. Nu är dock en verklig förändring på gång.

Vårt ständiga blippande på smartphones och läsplattor är kanske det främsta exemplet på att vi lever i ett alltmer digitaliserat och högteknologiskt samhälle. En smartphone, som har lika mycket datorkapacitet som användes då människor första gången skickades till månen, håller oss ständigt uppkopplade i digitala nätverk. Människor och allsköns teknologi vävs ihop i en enda liten manick – telefoni, sms, tv, radio, film, musik, spel, GPS, internetsurfande, incheckning på flyg, skattedeklaration, kamera, kompass, tidtagning med mera.

Länge var teknologi antingen helt frånvarande i forskningen om internationella relationer (IR), eller så hanterades den som en av flera externa faktorer, och då låg fokus främst på militär teknologi, i synnerhet kärnvapen.Sampelet mellan teknologi och samhällsutveckling har visserligen fått stor uppmärksamhet inom specifika forskningsfält och subdiscipliner, särskilt inom det mångvetenskapliga område som kallas STS (Science and Technology Studies). Men i läroböcker om globalisering och IR behandlas teknologi synnerligen kortfattat, om än alls. Belysande är hur en av de mest spridda grundläggande läroböckerna, The Globalization of World Politics av John Baylis, Steve Smith och Patricia Owens (Oxford University Press, 5:e upplagan, 2011), tar upp bland annat miljöfrågor, handel, fattigdom, terrorism, kärnvapen, nationalism, mänskliga rättigheter och humanitära interventioner. Teknologi, med undantag för kärnvapen, är knappt omnämnd i denna och liknande läroböcker. Det gäller i synnerhet den snabba utvecklingen inom digital kommunikation, nanoteknologi, robotteknologi och rymdteknologi.

Ny sektion bildad
Nu är dock en verklig förändring på gång. Ett epokgörande skifte kom när en ny sektion för forskning om teknologi och IR för ett par veckor sedan skapades vid den konferens som årligen organiseras av International Studies Association (ISA). Platsen för beslutet var Toronto, och den sektion som bildades döptes till STAIR (Science, Technology and Art/Creativity in International Relations). Kombinationen av vetenskap och konst anknyter medvetet till Leonardo da Vinci, precis som texten i KTH:s emblem ”vetenskap och konst”.

Vad handlar då denna nya forskning om? En fingervisning gavs av de 33 STAIR-relaterade paneldebatterna i Toronto och de närmare 60 uppsatser som presenterades på temat. Att på några rader göra rättvisa åt det stora antalet och synnerligen mångfacetterade diskussionerna är omöjligt. Men ett urval av observationer kan ändå lyftas fram, här med särskild relevans för den internationella säkerhetspolitiska forskningen.

Bortom folkvaldas kontroll
Debatterna uppmärksammade hur inte bara olika teknologier utan också i allt högre grad teknologiberoende samhällssektorer blir alltmer sammankopplade med varandra. Detta handlar inte enbart om hur informations- och kommunikationsteknologi, ofta satellit- och internetberoende, är avgörande för hur samhällssektorer fungerar – såsom hälsovård, transporter, elförsörjning och finansiella system. Det handlar också om hur de övergripande globala överlevnadsfrågorna hänger ihop, framför allt rörande miljö, energi och ekonomi.

 

Att inte minst satellitsystem är av betydelse för sådana överlevnadsfrågor diskuterades särskilt, vilket också väcker frågan om makten över satellitsystemen. Att system och frågor hänger ihop vet vi, men vi är fortfarande vilsna när det gäller hur, och framför allt hur styrning sker eller bör ske, hur ansvarstagande ser ut, och hur frågor om insyn och demokratisk legitimitet hanteras. En farhåga som ofta lyftes fram i Toronto var att ett alltmer högteknologiskt globalt samhälle inte bara innebär fördelar i snabb kommunikation och övervakning av globala risker (t ex klimatförändringar), utan också att ingenjörer och experter får allt större makt, ofta bortom folkvaldas kontroll.

 

Diskussionerna handlade också om hur den teknologiska utvecklingen bidrar till gränsers uppluckring – mellan säkerhet och sårbarhet, mellan utrikes och inrikes samt mellan det privata och offentliga. Det sistnämnda handlar bland annat om hur näringslivet får en allt större betydelse i den globala styrningen av ödesfrågor, inte minst eftersom samhällsviktig infrastruktur ofta ägs av privata aktörer. Exempelvis är stora delar av infrastrukturen för internet i privat ägo. Ett annat exempel är hur näringslivet blir alltmer framträdande i rymden, vilket visats av hur företaget SpaceX sedan ett par år tillbaka genomför rymdfärder till den internationella rymdstationen: näringslivet har dockat med supermakterna i rymden. Hur privat-offentliga partnerskap utvecklas är därför en central fråga i forskningen om teknologi och samhällsutveckling, inte minst avseende ägarskap, deltagande, politisk styrning och ansvarstagande.

 

Forskarna noterade också att när det gäller politiska beslutsfattares syn på teknologi och samhällsutveckling så finns en tendens till uppdelning mellan de kunniga och de okunniga, där de förra tenderar att ha en okritisk och ibland närmast teknik-fetischistisk syn, och där de senare i princip är ovetande och ointresserade. De teknik-fetischistiska lyfter ofta fram industridrivna tekniska lösningar på komplexa samhälls- och miljöproblem, såsom terrorism och klimatförändringar. Vad som ofta saknas är beslutsfattare med inte bara kunskap om teknologiers uppenbara fördelar utan också genuint intresse för tekniska lösningars begränsningar, för riskanalys, politisk legitimitet, deltagande och ansvarstagande.

 

STAIR – ett viktigt steg
En viss trendkänslighet kan också noteras. Vid ISA-konferensen i San Diego 2012 – året efter den arabiska våren – presenterades närmare 300 uppsatser om just den arabiska våren, de flesta om sociala mediers betydelse (eller icke-betydelse). I årets konferens förekom ett antal uppsatser om drönare. Räkna med fler uppsatser på detta och det mer övergripande temat autonoma (vapen)system i framtiden.

 

Viktiga pionjärinsatser i forskningen om teknologi och IR har redan gjorts framför allt rörande utvecklingen av internet och digital kommunikation – och det är forskare inom detta fält som tog initiativ till STAIR. Av betydelse var också att det övergripande temat för ISA-konferensen 2012 var makt och deltagande i den globala informationsåldern. Betydelsefulla är också nya publikationer, såsom den kommande antologin The Global Politics of Science and Technology (red. Maximilian Meyer, Mariana Carpes och Ruth Koblich, utges av förlaget Springer sommaren 2014). Även om IR-forskningen har kommit en god bit på väg vad gäller digital kommunikation, vilar IR-forskningen i sin linda inom t ex nano-, robot- och rymdteknologi. Hur utvecklingen inom dessa teknologier påverkar och påverkas av internationell politik, konflikthantering och globalisering väntar fortfarande på tillfredställande svar.

 

Trots dessa betydelsefulla inslag och forskningsbidrag har temat teknologi och IR fortfarande behandlats som en nisch eller ett tillfälligt tema. Frågan är om bildandet av STAIR leder till att frågor om teknologi fångas upp på allvar i grundläggande läroböcker, större forskningsprogram och teoribildningar. Ett viktigt steg har tagits, om inte för mänskligheten, så åtminstone för forskningen om internationella relationer.

 

Text: Johan Eriksson, forskningschef.


Om UI-bloggen

Arkiv