Ingen tillväxt utan växtvärk – utmaningar i Bricsländerna


Av: Kaisa Pulkkinen

2014-03-25 |

Tillväxttakten i Brics-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, har saktat av under de senaste åren. Nu står alla länder inför stora ekonomiska utmaningar i form av bland annat hög inflation och  underskott i bytesbalanserna. Många ifrågasätter ländernas förmåga att hantera och lösa den ekonomiska svackan. Samtidigt är det val i många av länderna, vilket på kort sikt kan påverka den politiska viljan att ta itu med de reella strukturella problemen. Vilka är dessa utmaningar och hur ska Brics  vända den negativa trenden?

De frågorna ställdes till tre experter i tillväxtmarknader vid ett seminarium på Utrikespolitiska institutet i mitten av mars.

För cirka 10 år sedan lanserades begreppet Bric som ett samlingsnamn för ett antal stora länder med höga tillväxttal och breda ekonomiska möjligheter. Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och på senare tid även Sydafrika började locka finansiella intressen utifrån, vilket förstärkte ländernas ekonomier ytterligare. Nu har trenden vänt och både tillväxttakten och den utländska investeringsviljan har dämpats. Istället kämpar länderna i varierande grad med inhemska ekonomiska problem som underskott i bytesbalanserna, hög inflation, låga inhemska investeringsnivåer och, inte minst, omfattande korruption. Detta har, enligt Hans Gustafsson, analytiker inom Emerging Market på Swedbank, lett till att man nu undrar hur dessa länder egentligen mår och hanterar sina ekonomier, och hur denna nedgång i tillväxttakten kommer att påverka världsekonomin i stort.

Även om man ofta pratar om Brics-länderna som en enhetlig grupp, är deras ekonomier och de utmaningar de nu ställs inför inte likadana. Kinas utmaning består i hantering av den stora kreditexpansionen samt att genom bättre prissättning få en bättre balans och fördelning av resurserna. Enligt Hans Gustafsson kan åtgärderna på kort sikt leda till en kraftig nedgång i ekonomin, men kan gynna den i det långa loppet. Kina, som är en politiskt styrd planekonomi, har även fördelen att kunna styra den ekonomiska utvecklingen med riktade åtgärder på problemområden. Vissa balanserande åtgärder på kreditmarknaden har redan utförts, men frågan är hur en minskning i tillväxten, som leder till minskad kinesisk efterfrågan, påverkar de länders ekonomi som är beroende av Kina.

Rysslands tillväxt har sedan länge varit bunden till utvecklingen av oljepriset, då 80 procent av exporten består av olje- och gasproduktionen. Torbjörn Becker, forskare och chef för The Stockholm Institute for Transition Economics på Handelshögskolan, anser att rörligheten i oljeprisutvecklingen gör den ekonomiska utvecklingen oberäknelig, vilket försvårar politikernas förmåga att hantera ekonomin. Samtidigt är det institutionella ramverket, inklusive rättsystemet, svagt och korruptionen utbredd inom det ledande skiktet. Om inte Rysslands ledning i längden kan öka folkets ekonomiska och sociala välstånd, kan populariteten för ledningen, trots starka maktmanövrar, svikta vilket kan skapa politisk ostabilitet.

Brasilien kämpar däremot med minskande export, ökande import och hög inflation. Sydafrika är däremot beroende av dollarn och bistånd och har, trots stora råvaruresurser, inte lyckats locka tillräcklig mängd investeringar eller hantera de sociala problemen och fattigdomen. Utmaningen för båda är att å ena sidan hitta finansiering och å andra sidan den politiska vilja som krävs för att ta itu med underskottet i bytesbalansen och därmed få igång inhemska investeringar. Den breda korruptionen och politikernas ängslighet inför årets val i båda länderna försvårar utförandet av nödvändiga, näringslivsvänliga reformer i både Brasilien och Sydafrika.

Indien har, i motsats till de andra länderna, visat positiva tendenser med en uppgång på börsen och en återhämtning av rupien. Trots det kvarstår utmaningar. Per J Andersson, journalist och författare till flera böcker om Indien, anser att landets stora utmaning är att expandera utvecklingen från de dynamiska städerna till den stillastående landsbygden. Landet är fortfarande väldigt oexploaterat och industrialiseringen har hamnat i skugga av den stora servicesektorn. Att tillvarata den outnyttjade potentialen genom ökad industrialisering skulle kunna stärka landets ekonomi inifrån. Men för att locka viktiga utländska investeringar behöver man även reformera den tröga och korrumperade statsapparaten. Dock går även Indierna till valurnorna i år och ett regimskifte är högst sannolik, vilket kan påverka den blygsamt positiva utvecklingen.

Om utmaningarna i Brics är olika så är, enligt experterna, lösningarna till problemen egentligen inte så olika. För att återuppta tillväxten och finansiärernas förtroende måste alla länder främst satsa på att reformera sina rättsystem, stärka de institutionella ramarna och bekämpa den omfattande korruptionen. Brics-länderna är inte ensamma om dessa ekonomiska och politiska utmaningar, och inte att förglömma, så växer dessa länder - trots växtvärken - fortfarande relativt bra.

Text: Kaisa Pulkkinen, projektsamordnare.

 

Tips: Titta på hela seminariet i UI Play: Är tillväxtfesten över för BRICS-länderna? Beställ också senaste numret av Internationella Studier: Tema – Kris i tillväxtländerna?

 

is_2014_01_200px

 


Om UI-bloggen

Arkiv