Exit Afghanistan – vad händer med kvinnorna?


Av: Disa Kammars Larsson

2014-03-18 |

Våldet i Afghanistan ökar inför presidentvalet den 5 april. Många frågar sig nu vad som kommer att hända med kvinnornas rättigheter när de utländska trupperna ger sig av och lämnar över ansvaret för säkerheten i landet till afghanska styrkor. En ny studie tyder på att afghanska kvinnor själva inte oroar sig lika mycket för framtiden som utländska journalister, sade Saeed Parta, chef på forskningscentret APPRO i Kabul, när han talade på ett seminarium på UI i mars.

Frågan om flickors och kvinnors rättigheter i Afghanistan har fått ett starkt symbolvärde och bland konservativa grupper finns ett starkt motstånd till att kvinnorna ska få mer att säga till om. Enligt Saeed Parta, som leder forskningen på Afghan Public Policy Research Organisation (APPRO) i Kabul, beror det inte minst på att amerikanerna bland annat använde de afghanska kvinnornas situation för att motivera sitt militära ingripande 2001. Frågan har blivit känslig eftersom de utländska styrkorna motiverade sin fortsatta militära närvaro i landet med att man skulle bidra till demokrati och stärka kvinnornas roll, sade han.

Samtidigt har de 13 åren lett till förbättringar. Svenska Afghanistankommitténs (SAK) generalsekreterare Anna-Karin Johansson målade upp en bild av Afghanistan där kvinnors tillgång till vård och skolgång förbättrats avsevärt. SAK, som har haft verksamhet i landet under lång tid, har bland annat hjälpt till att utbilda sjuksköterskor och barnmorskor och barn- och mödrahälsan har påtagligt förbättrats. I SAK:s olika projekt, som bland annat syftar till att öka afghanernas tillgång till vård, ingår undervisning om både kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i allmänhet. SAK:s anställda, som nästan alla är afghaner, arbetar även internt med jämställdhet.

Oron för vad som ska hända med kvinnorna när de utländska trupperna försvinner har funnits länge bland afghanska kvinnoorganisationer, internationella biståndsarbetare och Afghanistankännare. Enligt Saeed Parta visar nya opinionsundersökningar som APPRO gjort bland kvinnor i landets olika regioner att kvinnor själva inte nödvändigtvis är lika oroade som västvärldens kommentatorer.

Studien visar att kvinnor inte känner sig trygga när de rör sig ute och anser att våldet från väpnade oppositionsgrupper har ökat. Men de verkar inte tro att situationen kommer att försämras när afghanerna själva tar över ansvaret för landets säkerhet. Vissa hävdar att deras rörelsefrihet istället kan öka när det inte längre finns utländska soldater i området, framhöll Parta.

Även om studien visar på stora skillnader mellan provinserna så är de flesta nöjda med att de egna styrkorna tar över. En klar majoritet säger sig ha förtroende för de afghanska säkerhetsstyrkorna  trots att de ser en rad problem som behöver åtgärdas. Bristen på förtroende för rättsväsendet syns då drygt hälften av kvinnorna säger att de skulle tveka att anmäla ett brott till polisen eller driva ett fall i domstol. Samtidigt är kvinnor mer medvetna om sina rättigheter och pratar mer om det än tidigare, betonade Parta.

Sverige kommer att ge utvecklingsbistånd till Afghanistan i ytterligare minst 10 år, sade Eva Johansson, chef för enheten för Afghanistan på SIDA.

Text: Disa Kammars Larsson, stipendiat på UI och Mellanösternvetare.

 

Tips: Titta gärna på seminariet med Ann Wilkens, tidigare ambassadör i Afghanistan och Pakistan: Millenniemålen och post 2015-agendan: Negativ utveckling för Afghanistans kvinnor



Om UI-bloggen

Arkiv