Israeliskt krav självklart för USA men för delikat för EU


Av: Disa Kammars Larsson

2014-03-14 |

Den amerikanske utrikesministern John Kerry försöker höja temperaturen i fredsförhandlingarna vilka många betraktar som tvåstatslösningens sista chans. Israels senaste krav att palestinierna ska erkänna Israel som en judisk stat får Europa att lyfta på ögonbrynen, men för den amerikanska opinionen är det en ickefråga.

Likheter och skillnader i Europas och USA:s försök att skapa fred i Israel debatterades vid ett seminarium på Utrikespolitiska Institutet i början av mars.

Den före detta kongressledamoten och president Obamas rådgivare, Robert Wexler, efterlyste en större enighet i de amerikanska och europeiska fredsansträngningarna, men illustrerade också var skiljelinjerna går i den europeiska och amerikanska opinionen.

Obama har investerat stor prestige i de fredsförhandlingar som Kerry försöker föra i hamn genom ihärdiga resor mellan Ramallah och Jerusalem. 

Parallellt med de amerikanska medlingsförsöken varnar europeiska ledare Israel för ökad internationell isolering. Inte långt efter att en holländsk pensionsfond lyft ur sitt aktieinnehav ur fem israeliska banker meddelade Nordea i februari att banken nu ska se över sina placeringar i Israel. Flera studentkårer och fackförbund vid europeiska universitet har krävt begränsningar i akademiska samarbeten med israeliska universitet som bidrar till bosättarpolitiken eller utvecklar militär utrustning som används för att kontrollera den palestinska befolkningen på Västbanken och Gaza.

Om Kerry lyckas få parterna till slutförhandlingar kommer de att handla om var gränserna för de två staterna ska gå, hur bosättningar på Västbanken ska utrymmas eller inkorporeras i Israel, Jerusalems status och om de palestinska flyktingarna får rätt att återvända. Till dessa fyra frågor som varit aktuella sedan Osloprocessen på 90-talet har nu fogats en femte fråga som slår split mellan de amerikanska och europeiska opinionerna. Israels premiärminister Netanyahu kräver sedan 2009 att palestinierna erkänner Israel som en judisk stat, en nationalstat för judarna, och framför detta som ett icke förhandlingsbart krav.

Detta nya villkor framstår för Europa så förvirrande att varken EU eller medlemsstaterna lyckats formulera någon politik i frågan. Medan Wexler konstaterade att det är en fråga som hos det amerikanska folket är så okontroversiell att den knappt diskuteras påpekade UI:s associerade redaktör Per Jönsson att det för Europa vore lika märkligt som att erkänna USA som en vit kristen stat. 

Per Jönsson hänvisade till ett uttalande av EU:s ambassadör i Israel Lars Faaborg-Anderssen som sagt att EU inte har någon tydlig inställning eftersom det inte är helt klart vad begreppet judisk stat innebär. 

-Man kan fråga sig om det är det en typ av teokrati eller om det riskerar att marginalisera någon av de kristna eller muslimska grupperna som lever inom landets gränser, sade Per Jönsson. 

Han framhöll också på att EU-parlamentets talman Martin Shulz meddelat att EU inte ämnar lägga sig i frågan, den är för delikat och komplicerad. 

Samma sak säger även den svenska regeringen. Bland svenska partier är det enbart Sverigedemokraterna som tycker att palestinierna måste erkänna Israel som en judisk stat. SD:s position illustrerar risken med att sätta etniska stämplar på stater. Israels krav på att få vara judiskt väcker just frågor om hur en stat ensidigt kan bejaka en viss etnisk grupps intressen och samtidigt vara demokratisk.

Disa Kammars Larsson är stipendiat på UI.


Om UI-bloggen

Arkiv