Bakbunden Obama besöker Europa


Av: Martina Johannesson

2014-03-13 |

President Barack Obama vill åstadkomma mycket under sitt inplanerade besök i Europa. Allt från att reparera USA:s skadade relationer med EU-länderna efter avlyssningsskandalen till att ge en extra skjuts åt förhandlingarna om det transatlantiska handelsavtalet som är på väg in i ett intensivt skede. Men det mesta lär överskuggas av Ukrainakrisen.

När Obama kommer till Europa den 24–27 mars, bl a för ett toppmöte med EU – det första besöket hos EU-institutionerna, är det i ett läge när hans ställning på hemmaplan i USA är svagare än någonsin.
– Obama har extremt litet manöverutrymme både när det gäller utrikes- och inrikespolitik. Han är helt bakbunden av kongressen, sade Ginna Lindberg, tidigare Washingtonkorrespondent och numera programchef för Sveriges Radio. Hon var en av talarna vid det seminarium som nyligen hölls på UI inför Obamas besök.

Även när det gäller frågan om det stora handelsavtalet mellan EU och USA, Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) , är Obama fjättrad av kongressen. Avtalet, där förhandlingarna startade sommaren 2013, är ett prestigeprojekt för Obama, liksom det andra viktiga handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) som förutom USA inkluderar ett dussintal länder i Stilla havet och Asien.

– USA förhandlar nu med två tredjedelar av världsekonomin. En sådan bred och viktig handelsagenda har inte funnits sedan Clintons dagar på 1990-talen med Nafta och Uruguayrundan, enligt Magnus Rydén, departementsråd vid UD som under seminariet talade om handelsavtalet TTIP, en av huvudfrågorna under det kommande toppmötet.

Obamas motståndare i de egna leden
Men till skillnad från tidigare års politiska låsningar i Washington kring budgetunderskott, skuldtakshöjningar och sjukförsäkringsreformen - som drevs till sin spets i höstas med nedstängningen av statsapparaten - är Obamas främsta motståndare den här gången inte Tea Party-anhängarna i det av republikanerna dominerade representanthuset. Det rådande låsta läget i USA kring frihandelsförhandlingarna beror istället framför allt på motstånd bland Obamas egna demokrater. Partiets ordförande i senaten, Harry Reid, har gjort klart för Obama att han och många demokrater med honom inte stödjer presidentens försök att få fria händer, s k fast track, att förhandla fram såväl stillahavs- som det transatlantiska handelsavtalet. Därmed skulle Vita huset kunna sy ihop avtalen utan att behöva ha kongressens godkännande för enskilda delar under tiden.

Medan Obama har stöd bland många republikaner som ser stora fördelar för amerikansk export och näringsliv, är motståndet stort bland många demokrater, fackföreningar och inom miljörörelsen. Handelsavtalen befaras leda till ökad arbetslöshet i USA och till negativa konsekvenser på miljöområdet. Att mellanårsvalet till kongressen i november närmar sig ställer, enligt Ginna Lindberg, också till det för Obama:

– Kongressledamöterna vill för allt i världen inte stöta sig med sina väljare just nu, sade hon och utesluter inte att det dröjer till efter valet innan frågan åter kan tas upp av kongressen.

Toppmöte om kärnvapensäkerhet
Under sin Europaresa ska Obama också delta i ett toppmöte i Haag om kärnvapensäkerhet, som bl a handlar om att förhindra att terrorister och andra får tillgång till uran och plutonium. Hans Blix – tidigare utrikesminister, generaldirektör för IAEA, chef för FN:s inspektörer i Irak m m – ger med sin expertkunskap på området sin syn på mötet inför åhörarna på seminariet.

Även detta av Obama omhuldade område – nedrustning av kärnvapen – påverkas av den problematiska inrikespolitiska situationen i Washington. Motstånd i kongressen stoppar USA från att ratificera det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT), som har stor betydelse för det internationella arbetet mot kärnvapen. Endast sju länders ratificeringar saknas, varav USA:s är viktigast, för att avtalet ska kunna träda i kraft.

Även på det internationella planet ligger nedrustningsarbetet nere. Och upprinnelsen till att Obama tog initiativet till det första toppmötet om kärnvapensäkerhet i Washington 2010, mötet i Haag den 24-25 mars är det tredje i raden, var behovet av att visa på någon form av framsteg.

– Obama behövde en framgång, att det gick framåt med nedrustningen, och då kallade han till den här konferensen. Ett kort som man inte kan förlora på, sade Blix och beskrev hur staterna kommer till mötet och överlämnar fynd av plutonium och uran utan att det förpliktigar till så mycket mer.

Blix tycker inte att kärnvapensäkerhet är ett ämne för en toppkonferens. Fast det blir garanterat ett lyckat resultat.

– Det blir säkert en del förbättringar för att minska risken för att skurkar och skojare får tag i mer vapen och en av de större nyheterna blir kanske att Putin inte är där. Men om nedrustning har det nästan inget att göra. Snarare är det till för att dölja hur lite som sker på området, sade han.

 

Text: Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet. Titta gärna på hela seminariet i UI Play: Obamas Europabesök - Hur utvecklas den transatlantiska relationen?
  


Om UI-bloggen

Arkiv