Putins unionsbygge beroende av Ukraina


Av: Erik Larusson

2014-02-07 |

Putins imperieambitioner stympas utan Ukraina. Utan den forna sovjetiska ”kronjuvelen” blir planerna på att återupprätta ett ryskdominerat storvälde genom den Euroasiatiska unionen meningslösa. Trots detta ter sig en rysk militär intervenering för att förhindra en ukrainsk omorientering mot väst osannolik, samtidigt som risken för en intern våldsam lösning kvarstår.

Denna kärva analys gav Jakub Swiecicki, associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet, när han inför en fullsatt Sverigesal talade om den aktuella situationen i Ukraina på UI:s gymnasiedag den 5 februari 2014.

Alltsedan Ukraina vid toppmötet för Östra partnerskapet i Vilnius i november förra året avstod från att skriva under det förberedda associationssavtalet med EU har landet utgjort en växande oroshärd. Utbredda protester, framför allt i huvudstaden Kiev samt landets västliga delar, har pågått konstant sedan dess, protester som under de senaste veckorna har lett till ett antal våldsamma drabbningar mellan specialstyrkor och demonstranter. Bland annat har departement ockuperats av bestämda och alltmer organiserade demonstranter som fått nog av det nuvarande korrupta styret. Målet ter sig allt tydligare – att få bort den sittande statsledningen och organisera nyval till parlamentet och presidentämbetet.

Mot rysk dominans
Protesterna, som till en början växte fram ur ett folkligt missnöje gentemot regeringens beslut att inte närma sig EU, har dock med tiden kommit att handla allt mindre om vurmen för EU. Swiecicki menar att ukrainarna nu ser ett tillfälle att en gång för alla samla kraft och göra sig av med den ryska dominansen. Då EU-faktorn tonats ner är det vi nu kan bevittna på Ukrainas gator och torg snarare en kamp för självständighet och oberoende.

Att den stora grannen i norr ser på det som händer i Ukraina med oro är ingen hemlighet. Ryssland använder om vartannat morötter och piskor i envisa försök att hålla kvar Ukraina i den ryska intressesfären. Ukraina är viktigt för Ryssland, inte minst då landet är tänkt att utgöra en del i det ryskledda projektet att upprätta den Euroasiatiska unionen. Redan idag finns en tullunion som innefattar Ryssland, Kazakstan och Vitryssland. Under 2015 är det meningen att tullunionen ska omvandlas till den mer omfattande Euroasiatiska unionen. För Putin som öppet beskrivit Sovjetunionens upplösning som århundradets största politiska katastrof, utgör Euroasiatiska unionen en möjlighet för att återupprätta Rysslands globala inflytande.

- Men utan Ukraina blir ett sådant samarbete meningslöst, menar Swiecicki.

Det var Ukrainas prekära ekonomiska situation som i november ledde till att förhandlingarna med EU avbröts. Samtidigt som EU saknade internt stöd för att erbjuda (tillräckliga) utfästelser om finansiellt stöd till den ukrainska ekonomin, drev Moskva en hårdnackad linje gentemot Ukraina med antydningar om de negativa konsekvenser en underskrift av associationsavtalet skulle innebära. Utöver en ukrainsk oro för eventuella tullbarriärer är dess industri samt uppvärmningen av hushållen beroende av ryska gasleveranser, ett faktum ryssarna är väl medvetna om och tidigare använt som politiskt ”vapen” i tvister med sina ukrainska motparter.  

Valet föll istället på att förbättra relationen till Ryssland, som tackade med ett avtal om 15 miljarder dollar i nödlån samt ett reducerat gaspris. När president Janukovytj dock inte lyckades kuva oppositionsrörelsen på Maidan-torget blev resultatet att premiärminister Azarov avgick. Därmed stod landet utan regering, varvid Ryssland valde att ställa in vidare utbetalningar av nödlånet tills den politiska situationen stabiliserats.

Långsam väg mot EU
Swiecicki tror inte heller att Ukraina kommer att kunna gå samma väg som till exempel Polen i EU-integrationen. Resultaten av de reformer som dikteras i associationsavtalet skulle inte komma förrän efter en mycket lång tid. Till och med i ett 10-, 15- eller 20-årsperspektiv är det osäkert om Ukraina skulle kunna få inträda i EU med tanke på utvidgningsutmattningen och den växande nationalismen inom unionen.

- Möjligen tvingas Janukovitj nu att avgå, han får betala för sina misstag, sade Swiecicki. Någon militär undsättning från Ryssland kan han inte heller vänta sig. Ukraina är för stort och folkrikt och det ligger inte i Putins intresse att intervenera då risken finns att situationen hamnar bortom allas kontroll; Rysslands, Ukrainas, till och med oppositionsrörelsens. Avsaknaden av rysk vilja till militär intervention säkrar dock inte utsikterna för en fredlig lösning på konflikten i Ukraina.

- En inre våldsam lösning är möjlig, konstaterade Swiecicki.

Text: Erik Larusson, stipendiat vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Under UI:s gymnasiedag den 5 februari 2014 talade inte bara Jakub Swiecicki utan även Anders Molin, hälsorådgivare på SIDA, om hälsobistånd och dess relevans, samt Anneli Eriksson, utbildningshandläggare på Folke Bernadotteakademin, som mellan 2010-2012 arbetade som civil fredsobservatör i Georgien.

Titta på föreläsningarna i UI Play:
Del 1 Gymnasiedag: Förvänta dig det oväntade

Som civil observatör ute på fältet måste man vara beredd på allt. Elavbrott, jordbävningar och skottlossning. Hur är det att arbeta som civil observatör på fältkontor i Georgien och hur ser läget i landet ut?
Talare: Anneli Eriksson, utbildningshandläggare på Folke Bernadotteakademin.

Del 2 Gymnasiedag: Hälsobistånd
Förbättrad hälsa är en viktig del av det internationella utvecklingssamarbetet och utgör även tre av FN:s millenniemål. Vilka är trenderna i hälsoutvecklingen i världen?
Talare: Anders Molin, hälsorådgivare på Sida.

Del 3 Gymnasiedag: Ryssland, Ukraina och EU
Det pågår stora demonstrationer i Kiev – vilka är demonstranterna och vem leder dem? Vilken roll spelar Ryssland och EU och hur ser händelseförloppet ut?

Talare: Jakub Swiecicki, associerad forskare vid UI.

 


Om UI-bloggen

Arkiv