En förlorad generation?


Av: Lena Karlsson

2014-12-10 |

Nästan en fjärdedel av världens unga har varken jobb eller går någon utbildning. I spåren syns nu politisk instabilitet och svagare ekonomi i många länder.

I Storbritannien brottas familjer med ärvd arbetslöshet som hållit i sig över generationer. Går arbetslöshet i arv? Finns det brittiska hushåll där ingen har arbetat på flera generationer och där unga får lära sig att leva på bidrag, eller är det en myt för att makthavarna ska kunna motivera nedskärningar i välfärdsystemet?

Ett stort antal brittiska politiker, från den nuvarande borgerliga koalitionsregeringen till den förra Labourregeringen, har i sin retorik spelat på bilden av en soffliggande bidragstagare som utnyttjar systemet och som aldrig har haft ett arbete. Det är ett bildspråk som blir extra effektivt om det dessutom handlar om hur denna ”arbetslöshetskultur” fortplantar sig mellan generationerna, något som också skildrats i brittiska tabloidtidningar som Sun och Daily Mail.

När finansminister George Osborne några månader efter maktskiftet i Storbritannien2010 aviserade att regeringen skulle banta arbetslöshetsersättningen markerade han samtidigt att det inte längre skulle finnas några pengar att hämta för dem som ”valt en livsstil” där de kunde försörja sig på bidrag.
 
Vill bli berömd
I rapporten, ”Signed on, Written off”, från den brittiska tankesmedjan Centre for Social Justice (CSJ) 2013 hävdas att bara för att det inte finns någon offentlig statistik om dessa familjer betyder det inte att de inte finns, även om det handlar om en tämligen marginell företeelse.

I rapporten hänvisas till uppgifter från frivilligorganisationer i hela landet där hela 96 procent säger sig ha kommit i kontakt med fenomenet och att det på sina håll kan röra sig om två, tre eller till och med fyra generationer av arbetslösa inom samma familj.
En representant för Chance UK beskriver hur de förskolebarn som de arbetar med har svårt att svara på frågor om vad de vill göra när de blir stora:

– De förstår inte frågan eller så har de inga särskilda ambitioner, mer än att ”jag vill bli berömd” eller mer oroväckande ”jag vill bli gängledare” som ett av våra barn sade till oss.

En företrädare för välgörenhetsorganisationen, Recycling Unlimited, citeras också:

– Jag kan försäkra er om att vi har klienter vars far- och morföräldrar blev arbetslösa i början av 1970-talet… och inte har arbetat sedan dess. Deras barn och barnbarn lider av samma inaktivitet.
 
Svåra att hitta
I rapporten ”Are ’Cultures of Worklessness’ passed down the generations”, från Joseph Rowntree Foundation 2012, är bilden en annan. Här berättar forskarna hur svårt de har haft att hitta familjer där ingen hade arbetat på tre generationer. För att få ihop 20 familjer var de tvungna att ändra kriterierna: minst en förälder i hushållet skulle ha varit arbetslös i minst fem år och minst ett av barnen i arbetsför ålder skulle sakna arbete.

Intervjuerna visade att det inte fanns några stora skillnader i värderingar jämfört med andra familjer. Föräldrarna månade om att deras barn skulle hitta ett arbete och inte fastna i bidragsberoende. Och även om föräldrarna själva var arbetslösa fanns det andra släktingar som kunde fungera som förebilder. Ofta fanns det far- och morföräldrar som hade arbetat under större delen av sina liv.

18-årige Mark McGinn från Glasgow får frågan om vad han hoppas ska hända om fem år:

– Ett fast jobb och en fast inkomst. En liten familj… Du behöver ett jobb för att bli vuxen. Så ett jobb är mer än ett jobb, säger han samtidigt som han konstaterar att han har förlorat hoppet om att få ett.

Enligt rapporten finns det finns ungefär 20 000 familjer med två generationer som aldrig har arbetat. Familjerna tyngs ofta av svåra problem som psykisk ohälsa, missbruk, dåliga bostäder, kriminalitet och våld inom familjen. I de flesta fall handlar det om ensamstående föräldrar.
 
Unga utan jobb
Idag ligger arbetslösheten i Storbritannien kring 6 procent, men andelen unga som står utanför arbetsmarknaden är betydligt högre (över 20 procent). Att det är svårt för ungdomar att få jobb är inget nytt. Problemen tog fart då den brittiska industrin gick in i en kris i mitten av 1970-talet.

1984 var tre miljoner britter (nästan 12 procent) arbetslösa, särskilt utsatta var män från industriorter i norra England, Wales och Skottland. Tidigare hade många pojkar kunnat gå direkt från skolan till fabriken, även om de hade misslyckats i skolan. Efterhand har nya trösklar tillkommit, då även industrijobben kräver större kompetens än tidigare.

Under andra halvan av 1980-talet föll arbetslösheten, för att nå en ny topp på över 10 procent i samband med lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Efter flera goda år kom finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen 2008 som slog mot arbetsmarknaden.

Det senaste året har den brittiska konjunkturen vänt uppåt och arbetslösheten har minskat, även för unga. Hösten 2014 beräknades 767 000 16-24-åringar sakna arbete, en minskning från över en miljon 2012. Men sifforna är osäkra, inte minst för att den som är under 18 år inte kan få någon arbetslöshetsersättning och därför låter bli att anmäla sig.
 
Undersysselsatta
Rapporterna betonar att långtidsarbetslöshet är ett stort och komplext problem. I skriften från CJS betonas att arbete är den bästa vägen ur fattigdom. Tesen är att ett dåligt betalt jobb är bättre än inget alls, eftersom det kan leda till en bättre anställning på sikt. Men många som har arbete hamnar ändå under fattigdomsgränsen eftersom de inte får ihop tillräckligt många timmar. Antalet deltidsanställda har ökat med en halv miljon från 2008 till 2012. Ännu fler är undersysselsatta. Allt fler unga har dessutom nollkontrakt, där de varken garanteras någon fast arbetstid eller inkomst.

Iain Duncan Smith, grundare av CSJ ,  är numera minister för arbete och pensioner och har drivit på för att stöpa om det brittiska välfärdssystemet.

I oktober i år lovade premiärminister David Cameron att göra slut på ungdomsarbetslösheten under nästa mandatperiod genom att bland annat skapa tre miljoner nya lärlingsplatser. Det ska finansieras genom ytterligare besparingar, bland annat genom att dra in bostadsbidragen för arbetslösa 18–21-åringar.

is_2014_04_200pxText: Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Tips: Nya numret av Internationella Studier har den globala unga arbetslösa generationen som tema. Läs mer om hur världen påverkas politiskt och ekonomiskt när historiens mest välutbildade unga inte får jobb. Beställ senaste numret av Internationella Studier i butiken på ui.se.

 



Om UI-bloggen

Arkiv