Många likheter mellan Hongkongs ”paraplyer” och Taiwans ”solrosor”


Av: Martina Johannesson

2014-11-07 |

Hongkongs så kallade paraplyrörelse har hämtat inspiration från ”solrosrörelsen” som ockuperade Taiwans parlament i våras. Och det finns mycket som förenar studentaktivisternas kamp. Inte minst är den ett uttryck för en yngre generations vilja att själva bestämma över sin framtid och ta avstånd från Kinas auktoritära regim.

Hongkong, ett litet skärgårdsområde utanför den kinesiska sydkusten, är sedan 1997 en del av Folkrepubliken Kina men har eget självstyre. Kina gör även anspråk på Taiwan, några mil från den kinesiska kusten i nordöst, och ser ögruppen som landets 23:e provins. Men Taiwan, som officiellt heter Republiken Kina, styrs som ett eget land ända sedan nationalistpartiet Kuomintang tog sin tillflykt dit 1949 efter att ha besegrats av Mao Zedongs kommunistarmé. Idag erkänner bara ett tjugotal länder Taiwan. Kina har vägrat att låta något land samtidigt erkänna och upprätthålla officiella förbindelser med både Peking och Taipei.

Ett land, två system
När Kina tog över den brittiska kolonin Hongkong var det efter en överenskommelse med Storbritannien om att Hongkongborna skulle få behålla sitt kapitalistiska system och högre grad av politisk öppenhet och mediefrihet utifrån principen ”ett land, två system”. Ett annat löfte från Kinas ledare var att införa direkta, allmänna val i Hongkong till regeringschefsposten år 2017.

Demokratiaktivisterna i Hongkong som ockuperat gator i staden sedan drygt en månad tillbaka anklagar Peking för att ha brutit detta löfte om fria och rättvisa val. Enligt Pekings plan för ett nytt valsystem ska Hongkongborna själva få utse sin ledare men kandidaterna får inte vara fler än tre och kommunistledningen ska fortsatt ha stort inflytande över nomineringsprocessen.

Samarbetet Kina-Taiwan
Peking hoppas att Taiwan ska återförenas med fastlandet enligt samma formel om två system som gäller för Hongkong. Ett initiativ som mötts med blankt nej från alla politiska läger i Taiwan, inte bara av självständighetsförespråkarna inom Demokratiska partiet utan även av Kuomintang som vill se ett återförenat Kina som innefattar både fastlandet och Taiwan, dock inte under kommunistregimens odemokratiska styre. Den senaste utvecklingen i Hongkong gör det knappast lättare för Peking att vinna stöd för sin linje.

Sedan Xi Jinping blev president i Kina 2013 har det märkts en tydlig otålighet från Pekings sida med Taiwan. Det närmande mellan Peking och Taipei som inleddes 2008 när Kuomintang återkom till makten i Taiwan, med flygförbindelser, ökad turism och handel, har inte lett till att taiwaneserna blivit mer positiva till att bli en del av Folkrepubliken.  De politiska förhandlingar som kommunistledarna vill få till stånd är långt borta. Tvärtom växer missnöjet bland många taiwaneser med president Ma Ying-jeou försök att förtäta det ekonomiska samarbetet med Kina. Det finns en oro för att Taiwan ska bli alltför beroende av fastlandet – såväl ekonomiskt som politiskt.

Solrosrörelsen ockuperar parlamentet
Denna oro ledde till att studentaktivisterna inom solrosrörelsen i våras under 24 dagar ockuperade Taiwans lagstiftande yuan (parlament). Det var från början en protest mot att president Ma och regeringen hade förbigått demokratiska procedurer och mörklagt förhandlingar med Kina under 2013 om ett avtal om tjänstehandel. Medan regeringen och presidenten hävdar att Taiwan gynnas av avtalet som ska öppna servicesektorer på ömse sidor om Taiwansundet för investeringar, har det setts som ett hot av oppositionen och fackföreningsrörelsen som menar att småföretag kommer att slås ut av konkurrensen från fastlandet. När aktivisterna även bröt sig in i regeringsbyggnaden i Taipei grep polisen in. Sammandrabbningarna blev betydligt våldsammare – ca 170 människor skadades – än de som nu pågår i Hongkong. Men massdemonstrationerna på Taipeis gator lockade betydligt fler människor än i Hongkong.

Med hjälp av parlamentets talman nåddes till slut en lösning på konflikten och solrosrörelsen fick igenom sitt krav på att en juridisk övervakningsmekanism skulle granska tjänsteavtalet liksom andra avtal som ingicks med Peking.

Handelssamarbete nödvändigt för Taiwan
Sedan dess har inte mycket hänt och tjänsteavtalet väntar fortfarande på godkännande i parlamentet. Det har av president Ma lyfts fram som ett hinder för Taiwans möjligheter att bli en del av planerade frihandelssamarbeten som TPP med bl a USA och flera asiatiska länder och RCEP mellan bl a Kina och Asean-länderna. Skälet är att Peking gjort klart att Taiwan måste öppna för handel och investeringar med Kina för att Peking inte aktivt ska motarbeta att Taiwan deltar i olika frihandelssamarbeten. Och Kinas röst väger tungt, i kraft av dess ekonomiska storlek. Nyligen avskrev den kinesiske ambassadören i Malaysia allt tal om frihandelssamarbete mellan Taiwan och Malaysia.

Samtidigt är en bredare och utökad handel med länder i regionen nödvändigt för Taiwans sviktande ekonomi.
Paraplyrörelsen samarbetar med solrosrörelsen
Medan taiwaneserna ser Hongkong som ett avskräckande exempel, är Taiwan ett demokratiskt föredöme för demokratiaktivisterna i Hongkong. Studenterna i paraplyrörelsen har haft nära kontakt med solrosrörelsens ledare och dessa har också varit på plats i Hongkong.

Idag vill en majoritet av taiwaneserna enligt opinionsmätningar inte återförenas med Kina utan behålla det rådande läget med Taiwan som en de facto-stat. Många unga taiwaneser upplever sig, till skillnad från sina föräldrar och far- och morföräldrar, som enbart taiwaneser och inte som kineser. Undersökningar visar att även unga i Hongkong ser sig som Hongkongbor mer än kineser, något som förknippas med det odemokratiska styret i Kina.

Det finns alltså mycket som förenar de två studentrörelserna som under året tagit upp kampen mot att inordnas under det kinesiska kommunistpartiets styre. Mycket talar för att solrosrörelsen återuppstår, kanske under nytt namn, inför president- och parlamentsvalen i Taiwan 2016, då Kina-relationerna på nytt kommer att debatteras hett. I Hongkong lär demokratiaktivisterna inte ge upp sina krav och protesterna kommer att fortsätta i olika former. Som Zhou Fengsuo, en av studentledarna vid protesterna på Himmelska friden s torg i Peking 1989, uttryckte det när han nyligen intervjuades i Hongkong:

– President Xi Jinping och Hongkongregeringen gör ett stort misstag genom att inta en hård linje och inte öppna för kompromisser. De riskerar att göra en hel generation till fiender.

 

Text: Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Just nu har vi ett tillfälligt erbjudande på nypublicerade skrifter om Öst- och Sydasien. Välj 50 st valfria skrifter ur serien Länder i fickformat och få 30% rabatt. Läs mer och beställ i butiken på ui.se.

 

Bild: Copyright coloursinmylife/shutterstock.com


Om UI-bloggen

Arkiv