Boko Haram – ett mysterium


Av: Erica Lundholm

2014-11-06 |

I våras skapade islamistgruppen Boko Haram stora rubriker världen över genom kidnappningen av 273 skolflickor i Nigeria. Det syntes inte minst via kampanjen #bringbackourgirls som spred sig som en löpeld i sociala medier. Men trots all uppmärksamhet är det ingen som egentligen vet vilka Boko Haram är eller vilken agenda de har.

I senaste numret av Världspolitikens Dagsfrågor – ”I skuggan av Boko Haram. Nigeria går till val” - skriver Henrik Angerbrandt, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet och verksam vid Nordiska Afrikainstitutet, om mysteriet Boko Haram, valet i Nigeria nästa år och vilka komplikationer islamistgruppens framfart kan skapa för det.

Över 9500 människoliv har skördats från 2011 fram till augusti i år, i Boko Harams illdåd eller i samband med militära ingripanden mot gruppen. Den 15 februari 2015 ska landet, som är Afrikas största ekonomi, gå till val, men med islamistgruppen på spelplanen finns en risk för att valet skjuts upp.

Boko Haram
”Boko Haram kan ses som ett symptom på en stat som misslyckats med att skapa möjligheter för befolkningen, samtidigt som de styrande berikar sig genom korruption”, skriver Henrik Angerbrandt i skriften.

Den islamistiska rörelsen bildades i norra Nigeria 2002 med målet att skapa en muslimsk stat som lyder under strikta sharialagar. Gruppen anser den nuvarande staten vara korrupt, inte minst till följd av västerländsk inflytande, och muslimer som arbetar på myndigheter eller liknande ser den som ”falska” muslimer.

Boko Harams våldsdåd har ökat kraftigt sedan 2009 och de flesta av dem har skett i de norra delarna av Nigeria. Attentaten riktades i början mestadels mot polisiära och militära mål, men även inflytelserika imamer och emirer som fördömt gruppen har blivit måltavlor. 2011 utfördes däremot det första av många attentat mot kyrkor. Det har lett till att kristna grupper på en del håll i landet börjat utföra ”motattacker” mot muslimer för att hämnas Boko Harams dåd.

President Goodluck Jonathans strategi för att bekämpa Boko Haram har hittills mestadels handlat om att förstärka de militära insatserna i de områden gruppen härjat som värst, något som till synes inte lett till att våldet avtagit. En anledning till det anses vara att de militära styrkorna är för dåligt rustade att möta Boko Haram. Militären och polisen har dessutom kritiserats för att deras brutala ingripanden mot gruppen lett till att gruppen radikaliserats ytterligare och att säkerhetsstyrkorna inte tagit hänsyn till om civila hamnat i skottlinjen eller inte.

 

Dold agenda?
Samtidigt pågår en debatt i världen om vilka Boko Haram egentligen är. Nigerianska politiker påstår att den islamistiska gruppen är en del av den internationella terrorismen. Andra pekar på att gruppens attentat oftast riktar sig mot lokala makthavare och mål, som sällan har särskilt stor betydelse internationellt.

Attentaten i sig har också varit väldigt olika, vissa väl samordnade medan andra varit betydligt mer amatörmässiga. Det har gett upphov till spekulationer om hur gruppen egentligen är sammansatt, om det är en stor organisation eller bara löst kopplade celler. I dagens läge finns ingen förutom de själva som kan svara på den frågan.

I Nigeria har myndigheternas oförmåga att hantera situationen även gett upphov till spekulationer om alternativa syften bakom Boko Harams existens och deras attentat. I söder finns teorier om att gruppen skapats av politiska aktörer i norr med intentionen att försvaga president Jonathan som kommer från södra Nigeria. I norr däremot hörs röster som säger att det skulle röra sig om en plan från regeringens sida att använda Boko Harams förehavanden som svepskäl för att dela landet i en sydlig och en nordlig del.

Afrikas största ekonomi
Under senare år har Nigerias ekonomi vuxit i snabb takt och landet har blivit den största ekonomin i Afrika. Men trots det har de ekonomiska och sociala klyftorna bestått, med stora skillnader mellan landets mestadels muslimska nordliga del, där Boko Haram har sina rötter och den mestadels kristna södern. 2004 levde enligt Nigerias nationella statistikbyrå 55 procent av landets invånare i absolut fattigdom, 2010 hade siffran ökat till 61 procent. Situationen underlättas inte av att Nigeria styrs av en liten elit som tycks vara mer intresserad att sko sig själv än att utveckla landet. 1 procent av befolkningen kontrollerar 80 procent av landets resurser.

Den sociala situationen skiljer sig dessutom tydligt mellan nord och syd. De kristna missionärerna som anlände till området på 1800-talet bidrog till att bygga upp en elit i söder där kristendomen spreds snabbt och utbildning tillhandahölls i europeiska missionsskolor. Men eftersom de brittiska kolonisatörerna ville behålla stabiliteten i området, och dessutom vinna emirernas lojalitet, släpptes inte missionärerna in i de muslimska emiraten i norr.

Det gap i utbildningsnivå mellan nord och syd, som grundlades under kolonialtiden lever i mångt och mycket kvar: 1958 gick 9 procent av barnen i de norra delarna av Nigeria i grundskolan, medan andelen i söder var 80 procent. Men förklaringen till de sociala klyftorna ligger också i geografi och naturresurser. Södra Nigeria är beläget vid kusten, vilket underlättar för handeln, dessutom är det i Nigerdeltat i söder oljan finns. Enligt Världsbanken kommer 75 procent av statens inkomster från oljeindustrin.

En korrupt stat
Den demokratisering av Nigeria som inleddes 1999, efter diktatorn Sani Abachas död, har inte inneburit några nämnvärda förbättringar för de nigerianer som har minst resurser, något som beror mycket på den korruption som fortfarande genomsyrar landet.

Korruptionen lär också bli en valfråga. Oppositionen har redan ögonen på president Goodluck Jonathan, sedan han, strax efter spikandet av 2014 års budget, ansökt om stöd i parlamentet för att låna ytterligare en miljard dollar på den internationella marknaden för insatser mot Boko Haram. Men eftersom budgeten för säkerhet inte behöver redovisas öppet, går det inte att se vart pengarna tar vägen. Misstankar finns att pengarna istället kommer användas i Jonathans valkampanj inför valet nästa år.

Valet
Det är osäkert om presidentvalet i februari 2015 kommer att hållas som planerat, enligt nigeriansk lag kan det skjutas upp sex månader om landet anses befinna sig i krig. Säkerheten är ett hett ämne i sammanhanget, frågan många ställer sig är vad som händer om alla de militärer som befinner sig i norr för att mota Boko Haram, flyttas till andra delar av landet för att bevaka valet, eller vad som händer om de blir kvar där de är.

 

Text: Erica Lundholm, journaliststuderande och praktikant vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Missa inte samtalet med titeln "I skuggan av Boko Haram: Nigeria går till val" på Kista bibliotek den 6 november kl 18-19: Mer om Nigeria och Boko Haram hittar du också i senaste numret av Världspolitikens Dagsfrågor. Beställ den i butiken på ui.se.

 

 


Om UI-bloggen

Arkiv