Blandade känslor inför transatlantiskt handelsutbyte (TTIP)


Av: Martina Johannesson

2014-10-17 |

Bland amerikaner och européer finns i allmänhet starkt stöd för ett ökat handelsutbyte över Atlanten. Ändå är känslorna inför det planerade transatlantiska handels- och investeringsavtalet blandade. En bred majoritet av amerikanerna tror inte på att ökad handel leder till fler jobb och högre löner och i Europa är många skeptiska till att samordna olika regler och bestämmelser.

Attityderna på bägge sidor Atlanten till frihandels- och investeringsavtalet (TTIP) var ett av diskussionsämnena vid ett seminarium på Utrikespolitiska institutet. Seminariet ägde rum i mitten av oktober, bara någon vecka efter att EU och Washington avslutat den sjunde förhandlingen om avtalet som, om det går i lås, blir världens största frihandelsområde och hoppas skapa tiotusentals nya jobb och ökad tillväxt i både USA och Europa.

Enligt Bruce Stokes från det amerikanska forskningsinstutet Pew Research Center har debatten kring avtalet nått betydligt längre i Europa än i USA. Resultaten från de undersökningar som han lyfter fram för att ge en bild av stämningarna i USA bygger på frågor kring synen på utrikeshandel och investeringar, och inte specifikt på TTIP. Men de ger, enligt Stokes, en uppfattning om hur en debatt kan utveckla sig.

Protektionistiska stämningar
Nästan tre fjärdedelar av amerikanerna tycker att det vore bra om handeln med EU kan bli större och över hälften av dem är positiva till ett frihandelssamarbete. Men går man ner på detaljfrågor vittnar undersökningarna om att protektionism är mer utbrett i USA än på många andra håll i världen.

- Människor säger att handel är bra för landet men att de inte är så säkra på att det är bra för dem själva, säger Bruce Stokes och pekar på siffror som visar att bara 20 procent av amerikanerna tror att handel kan skapa jobb, en låg siffra om man jämför med andra länder.

Även när det gäller frihandelns möjligheter till höjda löner och lägre priser är amerikanerna skeptiska visar Pew-rapporter. Många i USA är också tveksamma till att utländska företag köper upp inhemska företag och negativa till utländska investerare. Samma misstro finns även i Tyskland – en av förklaringarna enligt Stokes till den omfattande tyska debatten om inkluderandet av en investeringsskyddsmekanism ISDS (Investor-State Dispute Settlements) i det transatlantiska avtalet.

Riskerna med ISDS
ISDS, som ofta ingår i handels- och investeringsavtal, gör det möjligt för en investerare att stämma stater om dessa t ex har infört nya regler som påverkar företagets vinst. Omdebatterade fall där multinationella företag stämt länder är Vattenfalls stämning av den tyska staten 2012 efter beslutet att fasa ut kärnkraften och tobaksjätten Philip Morris stämning av Australien när cigarettpaketen skulle få större varningstexter.

Enligt Christian Leffler, verkställande direktör för Nord- och Sydamerika vid EU:s utrikestjänst, handlar debatten om ISDS i frihandelsavtalet mycket om en oro för att stater ska hindras att utveckla nya bestämmelser och regler på grund av risken att bli stämd av investerare. S&D, den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet och en av de största, har tagit ställning emot att inkludera ISDS i det transatlantiska avtalet.

Oron kring TTIP
TTIP är det första stora handelsavtal som på allvar vill samordna regler och bestämmelser på olika handels- och investeringsrelaterade områden. Det är här det verkligen finns något att vinna, enligt Leffler, men han tillägger att detta också gör avtalet mer kontroversiellt än ett vanligt frihandelsavtal.

- Dessa frågor berör mycket mer hur vi ser på oss själva och våra marknader och samhällen och det är här som människor blir nervösa, säger han.

Såväl EU:s som USA:s ledare har försökt lindra denna oro genom att bedyra att de aldrig skulle gå med på ett avtal som skulle innebära att rådande normer, som t ex hälso- och miljöskyddslagar, nedgraderas. Men det har inte stoppat kritiken mot TTIP.

- TTIP har i Europa och till viss del i USA blivit den konvergenspunkt som allt missnöje med internationaliseringen riktas mot, säger Leffler och pekar på att TTIP kopplas ihop med alltifrån klimatförändringar till användningen av skadlig färg på leksaker.


Kongressvalet i USA
Både Bruce Stokes och Christian Leffler är ense om att det behövs nya grepp för att visa på fördelarna med avtalet. Leffler menar att det borde ha funnits en större öppenhet redan från början och att man borde ha försökt nå ut bättre till allmänheten och få mer återkoppling kring olika frågor. Stokes anser att det behövs mer information om hur enskilda konsumenter påverkas konkret:

- En av de stora utmaningarna framöver blir att nå ut med argument till vanliga människor och konsumenter i synnerhet om att livet kommer att bli bättre med avtalet.

Förutsättningarna för att TTIP ska gå igenom i USA:s kongress med Barack Obama som landets president är dock små, tror han. Stödet för presidenten är mycket lågt och undersökningar inför det stundande mellanårsvalet pekar mot att republikanerna tar makten även i senaten.

Text: Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Foto: Dmitry Morgan/shutterstock.com

Tips: Titta gärna på hela seminariet i UI Play:


 


Om UI-bloggen

Arkiv