Ukrainas val och Rysslands kval


Av: Erica Lundholm

2014-10-16 |

Kommer vapenvilan i Ukraina att hålla? Det var frågan som skulle besvaras när Andrew Wilson från European Council on Foreign Relations (ECFR) besökte UI för att prata om konflikten mellan Ryssland och Ukraina. På seminariet diskuterades utsikterna för en fortsatt vapenvila mellan staterna, vilka hinder som kan stå i vägen och hur det ukrainska valet den 26 oktober kan påverka situationen.

När vapenvilan mellan Ukrainas regering och de proryska rebellerna i östra Ukraina slöts i början av september var det många som trodde att det berodde på att den ukrainska armén var krossad, men enligt Wilson var så inte fallet. Förvisso hade armén förlorat 65 procent av sitt krigsmateriel och många soldater hade fått sätta livet till. Men Wilson menar att orsaken till vapenvilan var det faktum att Ryssland gick in i Ukraina med en konventionell armé, utan att varken EU eller USA ingrep, något som ska ha skrämt den ukrainska regeringen.

Kan bli direkt avgörande
Att den ukrainska armén fortfarande är stridsduglig är så klart avgörande för huruvida konflikten överhuvudtaget kan återupptas eller ej. Dessutom finns politiska krafter i Ukraina som inte vill utesluta att konflikten tas upp på nytt. Bland annat har Ukrainas premiärminister, Arsenij Jatsenjuk, som kandiderar med ett eget parti, gjort uttalanden som öppnar för ett återupptagande av striderna. Den sittande presidenten Petro Porosjenko anser däremot att vapenvilan ska respekteras. Valet den 26 oktober kan därför bli direkt avgörande för konfliktens utveckling.

Gammalt valsystem
Eftersom det inte skett några reformer i det ukrainska valsystemet kommer valet den 26 oktober att avgöras enligt det gamla valsystemet. Det innebär att hälften av stolarna i parlamentet fördelas proportionellt och hälften tillsätts genom majoritetsval i enmansvalkretsar. I dagsläget visar opinionssiffrorna på en stark ledning för västvänlige Petro Porosjenkos block, men siffrorna visar tendensen i de proportionella valen, påpekar Wilson.

Trots Porosjenkos övertygande ledning i opinionsundersökningarna finns risken enligt Wilson att ”det gamla gardet” kommer vinna många röster i majoritetsvalen. Nya krafter har svårt att hävda sig mot dem som satt vid makten under den förre ryssvänlige presidenten Janukovytj styre. Det är det gamla gardet som förfogar över resurserna och har råd att eventuellt muta sig till röster.


Lågt röstdeltagande
Ett annat problem enligt Wilson är om röstdeltagandet i de östra och södra delarna av Ukraina blir för lågt. I de rebellkontrollerade områdena kommer ingen röstning att ske, men i den resterande delen av sydöstra Ukraina, som till stor del är rysslandsvänlig, kommer röstning vara möjligt. Anledningen till att valdeltagandet kan bli lågt är enligt Wilson att det gamla regeringspartiet ”Regionernas parti” nu är ute ur leken och då finns det inte så många rysslandsvänliga partier att rösta på. Risken med så ojämnt fördelat röstdeltagande över landet är att det skulle kunna fresta Moskva att utöka de territorier i Ukraina de redan kontrollerar, eller att destabilisera dessa områden ytterligare, förklarar Wilson.

En stor ekonomisk huvudvärk
Det kan även finnas andra skäl för Ryssland att åter ta till vapen. I dagens läge har den ryska armén lagt under sig hela Krim och proryska rebeller har intagit en tredjedel av regionen Donbass. Problemet enligt Wilson är att bägge områdena är för små för att överleva på egen hand och för stora att helt subventioneras av Ryssland. Donbass ekonomiska överlevnad har exempelvis tidigare försäkrats med transporter från kuststaden Mariupol, men Mariupol är fortfarande kontrollerat av Ukraina. Krim för sin del är beroende av Ukraina för el, gas och vatten.

Wilson beskriver situationen som en enda stor ekonomisk huvudvärk för Ryssland och pekar på risken för att Ryssland känner sig frestat att ta mer territorium för att binda ihop Krim med ”Republiken Donbass” och på så sätt göra båda områdena mer livsdugliga.

”Nya Ryssland”
Ytterligare något som skulle kunna få Rysslands president Vladimir Putin att återuppta striderna är hans vision om det ”Nya Ryssland”. Enligt Wilson talar han relativt öppet och kallsinnat om idén som skulle innebära att Ryssland annekterade såväl södra Ukraina som i princip hela Moldavien.

Text: Erica Lundholm, journaliststuderande och praktikant vid Utrikespolitiska institutet hösten 2014.

Foto: hurricanehank / Shutterstock.com

 

Tips: Titta på hela seminariet i UI Play:


 


Om UI-bloggen

Arkiv