Städer utmanar nationalstaterna


Av: Kristin Ljungkvist

2014-01-15 |

Allt mer makt ansamlas i städerna och fler städer agerar globalt. Men vad händer med demokratin när städer som New York skapar sin egen säkerhetspolis?

Sedan 11 september 2001 har kriget mot terrorismen förts på global nivå. Samtidigt har kriget haft både lokala och framför allt urbana förtecken. Storstadsregioner har kommit att utgöra 2000-talets yttersta frontlinje i vad som ofta kallas asymmetrisk krigföring. Vissa forskare hävdar till och med att städerna representerar vår tids skyttegravar.

Som en följd av denna utveckling har flera städer börjat utveckla sin egen kapacitet för att bedriva kontraterrorism. Ett exempel är New York som i dag har en av världens mest sofistikerade kontraterrororganisationer, större än många länders nationella säkerhetstjänster.

I New Yorks underrättelsetjänst – som kan betraktas som ett eget lokalt CIA – arbetar cirka 600 anställda. Flera tjänstemän är permanent placerade som underrättelseofficerare utomlands i bland annat Asien, Mellanöstern och Europa.

Här finns också en kontraterrorenhet med cirka 400 anställda som ska kunna skydda staden och bland annat har vapen kraftiga nog att skjuta ner mindre flyg, vilket innebär att New York i princip har ett eget luftvärn. Tillsammans med Microsoft har man också utvecklat ett högteknologiskt övervakningssystem som bygger på artificiell intelligens. Systemet består bland annat av olika typer av sensorer och detektorer som ska upptäcka nukleärt material liksom olika slags biologiska eller kemiska stridsmedel, nummerplåtsavläsare, samt ett kraftfullt kameraövervakningssystem bestående av många tusen kameror. Alltsammans är sammankopplat till ett datorsystem, som analyserar all information i realtid. Systemet är programmerat att larma om konstigheter i stadsbilden, till exempel om en bil kör runt samma kvarter tre gånger, om en väska blir stående obevakad eller om någon bär en stor vinterjacka mitt i sommaren.

Men att städer börjar agera som stater är inte oproblematiskt, särskilt inte om insynen i verksamheten är liten. I New York bedrivs säkerhetsverksamheten självständigt från federala myndigheter och står helt under polischefens och borgmästarens kontroll. De organ som ska utöva tillsyn är antingen svaga, har bristande jurisdiktion eller låg grad av autonomi.

Trots att medier 2011 avslöjade att New Yorks poliskår hade bedrivit ett omfattande ”spioneri” mot muslimska medborgare i staden och dessutom delat med sig av informationen till CIA som enligt lag inte får spionera på egna medborgare eller på amerikansk mark har få kritiska frågor ställts om verksamheten.

 

is_2013_04_200pxText: Kristin Ljungkvist, forskare vid Utrikespolitiska institutet. Texten publicerades den 14 januari även i metro.se. Den här artikeln ingår också i ett större tema i senaste numret av UI:s prisbelönta tidskrift Internationella Studier nr 4 2013 med tema städernas ökade makt.


Fakta: Städers ökade makt
Sedan 2007 bor fler människor i städer än på landsbygden. I dag regerar borgmästaren i en stad som Mexico City över fler människor än 75 procent av världens statsledare. Vad borgmästarna i världens globala megastäder väljer att göra, eller inte göra, får allt större globala konsekvenser och många städer har skaffat sig ett eget utrikesdepartement med en egen politik. Nyligen lanserades ett förslag om ett "borgmästarnas parlament", där städer utan tillstånd från nationell nivå skulle kunna söka gemensamma lösningar på globala problem som säkerhetsfrågor, miljöproblem och transporter. Hittills har bland andra borgmästare i Amsterdam, Hamburg, Stuttgart, Denver, Los Angeles och Bogotá visat intresse för förslaget.

 

Fakta: Städer och terror
Under de senaste tre decennierna har ungefär tre av fyra terrorattentat utförts i städer och fyra av fem av alla terrorrelaterade dödsfall har inträffat där. I New York har 16 planerade terroristdåd avslöjats av polisen sedan 2001.

 



Om UI-bloggen

Arkiv