Globala maktskiften - så påverkas Sverige


Av: Lena Karlsson

2013-09-09 |

Runt om i världen håller medielandskapen på att ritas om, så även i Sverige. Många tidningar med stolta anor har gått i graven, mycket på grund av konkurrens från nya medier. Men utvecklingen är inte enbart av ondo, för samtidigt som den mer kvalificerade journalistiken riskerar att hamna på undantag har vanliga människor en större möjlighet att göra sina röster hörda.

 

Det menar Cilla Benkö, chef för Sveriges Radio. Hon är, vid sidan av ambassadör Rolf Ekéus och Maria Rankka VD för Stockholms handelskammare, en av paneldeltagarna på UI:s seminarium om hur globala maktskiften påverkar Sverige. Seminariet ingår som en del av UI:s jubileumskonferens.

 

Cilla Benkö är medveten om att hon talar från en priviligierad position, då sju miljoner svenskar lyssnar på Sveriges Radio varje vecka. I år, liksom 2011 och 2012, toppar Sveriges Radio dessutom den så kallade förtroendebarometern som mäter allmänhetens förtroende för svenska medieföretag, institutioner och företag.

 

I Sverige, liksom i många andra länder, är det allt fler som får sina nyheter via nätet. Samtidigt har tidningarna svårt att ta betalt för det material som publiceras där. Sociala medier som Twitter och Facebook har också fått ett allt större genomslag, särskilt sedan de smarta mobiltelefonerna slog igenom stort för några år sedan.

 

– Tidigare var vi snobbiga och tänkte att lyssnarna skulle komma till oss, men så kan man inte arbeta längre, säger Cilla Benkö och betonar hur viktigt det är att få igång samtal med lyssnarna. Att anstränga sig för att nå en publik som annars inte skulle lyssna på public-service-radion.

 

Genom nätet och mobiltelefonapparna har det blivit möjligt att lyssna på Sveriges Radio var och när man vill. De flesta tidningsföretag har det betydligt tuffare. Cilla Benkö är framför allt orolig för hur det ska gå för de svenska landsortstidningarna som, förutom att de förlorar prenumeranter nu måste konkurrera med Google på annonsmarknaden. När tidningsföretagen sparar – nästan alla har sagt upp personal i år – blir papperstidningarna tunnare, vilket gör att de förlorar prenumeranter och lösnummerförsäljningen går ner, och med det försvinner fler annonsörer.

 

Det betyder att det inför det svenska valet 2014 kommer att vara betydligt färre journalister som rapporterar om det som händer utanför storstadsregionerna än det var 2010.

 

– Det finns också en hel generation som inte följer traditionella medier. Och om du bara får din information från dina vänner på Facebook kan din värld se annorlunda ut än min eftersom jag läser traditionella tidningar och lyssnar på svensk radio, säger Benkö.

 

En annan farlig utveckling ser hon i USA, där politiskt vinklade TV- och radiostationer (till exempel Fox News) lockar allt fler tittare/lyssnare från bolag som CNN och ABC. Det finns en fara i att de bara lyssnar på människor eller källor som säger sådant de redan tror på och inte ens exponeras för dem som han andra åsikter.

 

Dialog med Ryssland
I sitt anförande, som handlar om Sveriges säkerhetspolitiska roll, betonar Rolf Ekéus att även om det skett en förskjutning av makten i världen så har USA och Europa fortfarande starka positioner och stort inflytande. Nyckeln för att hantera de nya kriser som uppstår är, enligt honom, samarbete och ökad dialog, framför allt med Ryssland.

En väg för att öppna upp kontakterna är ökad frihandel. Numera är ju även Ryssland med i Världshandelsorganisationen WTO. Men, påpekar han snabbt, ökad handel är inte svaret på alla problem. Än viktigare är att skapa ömsesidig säkerhet.

 

– Problemet är Ryssland, alltid detta Ryssland, säger han och understryker hur viktigt det är att hålla igång dialogen med ryssarna.

 

Han anser att Sverige och Finland kan spela en viktig roll för en sådan, särskilt om de två länderna håller sig utanför Nato. För om ryssarna isoleras politiskt och psykologiskt kan det till exempel leda till att Ryssland intar en hårdare attityd gentemot de baltiska länderna.

 

– Den svenska så kallade grannskapspolitiken kanske inte alltid tas emot med så stor entusiasm bland ryssarna, men den har givit Sverige en möjlighet att interagera med Ryssland.

 

Locka till sig topptalanger
Urbaniseringen är en av de starkaste krafterna i dagens samhälle och det oavsett var i världen du befinner dig, säger Maria Rankka. Städerna fungerar ofta som tillväxtmotorer, fortsätter hon och citerar FN:s utvecklingsorgan UNDP som menar att en stark urbanisering är en förutsättning för att ett låginkomstland ska kunna förvandlas till ett medelinkomstland.

 

Ibland kan en stad nästan vara starkare än den stat den ligger i och Maria Rankka nämner London som ett exempel. Stockholm är inte där än, säger hon, men idag går det bättre för den svenska huvudstaden än för resten av landet. Det här är något som ger storstäderna makt.
Samtidigt uppstår problem, som Stockholms stora bostadsbrist, när städer växer så snabbt. De här problemen delas av många städer och genom samarbeten kan man få idéer om hur de kan lösas.

 

– Om man organiserar städerna på ett smart sätt kan man hitta lösningar på till exempel miljöfrågor, säger Rankka.

 

Den kompetensbrist bland arbetskraften som ser ut att komma på många håll om 10–20 år är ett annat gemensamt problem, samtidigt som det skapar konkurrens mellan städerna om vem som kan locka till sig de största talangerna. Stockholm kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter, men för att klara konkurrensen från andra städer gäller det att ha mer att erbjuda. Det som kan behövas är, förutom fler bostäder, bra skolor och ett dynamiskt kulturliv, men också ett öppet klimat där man välkomnar dem som kommer utifrån.

 

Maria Rankka betonar att Stockholms främsta konkurrenter inte finns i Malmö, Göteborg eller ens Köpenhamn, utan på en global arena.


Text: Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

 



Om UI-bloggen

Arkiv