Globala maktförändringar – fråga som delar forskarvärlden


Av: Martina Johannesson

2013-09-03 |

Hur ser maktförhållandena ut i dagens värld? Medan professor Christopher Layne såg USA:s minskande makt och Kinas framväxt som viktigast lyfte professor Ian Manners fram betydelsen av enskilda aktörer som Edward Snowden och Julian Assange. Att det finns många olika åsikter framkom tydligt när framstående experter nyligen möttes på UI.

Det kalla krigets slut, internets genombrott, terrorattackerna den 11 september 2001 och den globala finanskrisen. Förändringarna i världen under senaste tre decennierna har varit enorma och har påverkat maktstrukturen i världen. Området diskuterades nyligen på ett seminarium under temat ”Shift or fragmentation of global power” på UI i samband med institutets 75-årsjubileum.

Professor Christopher Layne från Texas A&M University koncentrerade sitt föredrag på USA:s roll i världen. Landets ställning som världens dominerande makt är på väg på att urholkas mycket till följd av interna ekonomiska problem som växande budgetunderskott och statsskuld. En kris väntar 2020, då kostnaden för hälso- och sjukvård kommer att göra det omöjligt för USA att avsätta tillräckligt med resurser för att kunna behålla sin dominerande militära roll i världen. Ungefär samtidigt väntas Kinas ekonomi ha passerat USA:s som världens största. Kinas maktambitioner i den egna regionen – ”stora makter vill dominera sina regioner” – i kombination med USA:s intressen i området, kommer att leda till en konfrontation i Östasien, förutspådde Layne. 

–  Man kan likna det vid amerikanska västernfilmernas klassiska scen där hjälten och hans motståndare närmar sig den lilla staden och säger ”den här staden är inte stor nog för oss båda”.

Fragmentering av makt
För Jan Aart Scholte, professor vid Göteborgs universitet samt University of Warwick, är frågan om global makt mer mångfasetterad. Han menade att man behövde analysera hur och om makten har ändrats inom olika kategorier för att få en rättvisande bild: Hur ser det ut på olika nivåer i samhället – globalt, regionalt och lokalt? Vad har hänt inom olika sektorer, offentlig verksamhet kontra privat? Och hur ser det ut när det gäller normer? Han drog slutsatsen att inte alla områden berördes av förändringarna och vissa bara i mindre grad.

–  Mitt budskap är snarast att det har skett en fragmentering av makten.

Att länder som Brasilien, Nigeria, Ryssland och Kina har fått ett ökat globalt inflytande ger heller inte hela bilden.

–  Förändringarna omfattar inte alla. Har de fattiga bönderna i Kina känt av den globala maktförskjutningen? Indianerna i Amazonas? Papperslösa migranter i Moskva? frågade han retoriskt.

Kapitalismens konsekvenser
Tiderna har förändrats, framhöll professor Steve Chan vid University of Colorado. Han pekade på de fundamentala skillnaderna mellan dagens värld och 1940–1950-talens amerikadominerade värld, då USA erbjöd militärt skydd mot kommunistiska stater. Idag är USA inte längre världens största kreditgivare utan en av de största kredittagarna, och behovet av amerikanskt militärt skydd är inte lika stort. En avgörande faktor är hur länder klarar att anpassa sig till takten i förändringarna, menade Chan. Gapet mellan rika och fattiga har ökat och de största förlorarna är arbetarna. 

–  De har inte någon som helst möjlighet att flytta så snabbt och lätt som det internationella kapitalet kan röra sig över gränser.

Samtidigt framhöll Nordiska Afrikainstitutets direktör Iina Soiri de nya möjligheter som internet och sociala medier har skapat för unga människor i Afrika som inte kan flytta utanför sina länder.

– Nu kan man resa i tid och rum bara genom en knapptryckning på datorn.

I sitt föredrag visade Iina Soiri på betydelsen av Afrika som en ny global aktör, som allt mer agerar utifrån egna intressen.

– Att Kina är så intresserat av Afrikas resurser har gett Afrika makt och möjlighet att förhandla på ett nytt sätt, sade hon.


Flexibla aktörer mäktigast
Ian Manners, statsvetarprofessor vid Köpenhamns universitet, poängterade betydelsen av att titta bakom den konventionella bilden av makt.

– Makt att påverka kan vara något helt annat än att äga ett hangarfartyg, menade han och framhöll betydelsen av grupper, såsom fundamentaliska rörelser, och individer som Julian Assange och Edward Snowden, för global politik.

Enligt Jan Scholte kommer den verkliga makten i framtiden att finnas hos aktörer som är flexibla och obehindrat kan röra sig mellan regional, global och lokal nivå i samhället såväl som mellan den offentliga sektorn och den privata.

Text: Martina Johannesson, redaktör vid UI.


Om UI-bloggen

Arkiv