”Sverige ett extremistiskt land”


Av: Per Jönsson

2013-09-19 |

Foto: Ralf-Juergen Flickr

Fler svenskar än någonsin tidigare vill gå med i Nato. Och svenskarna är lika kritiska som andra EU-medborgare och amerikaner mot sin regerings invandringspolitik. På ett UI-seminarium om transatlantiska opinionstrender gick åsikterna ofta isär.

”Sverige är ett extremistiskt land, och det ska vi vara stolta över”, utbrast den moderata ordföranden i riksdagens utrikesutskott Sofia Arkelsten inför en (numera som vanligt) fullsatt Sverigesal.


Anledningen var att svenskar än en gång utmärker sig för att inta udda, avvikande, ibland nästan extrema ståndpunkter i den årliga mångnationella opinionspejlingen ”Transatlantic Trends 2013” (TT) som German Marshall Fund presenterade på Utrikespolitiska institutet torsdagen den 19 september.


Constanze Stelzenmüller, som ansvarat för de senaste årens TT-mätning, sade sig vara mest överraskad över svenskarnas positiva inställning till invandring som framkommer i årets rapport. Enligt den menar 68 procent av svenskarna att invandring utgör en gynnsam möjlighet för det egna landets utveckling, medan 22 procent anser att den snarare utgör ett problem – att jämföra med att i genomsnitt 44 procent av de tillfrågade EU-medborgarna kallar invandringen ett problem.


- Ändå tycks både européers och amerikaners attityder mot invandrare överlag vara mer positiva än vad man tidigare trott, med undantag för Storbritannien där två av tre britter anser att invandrarna utgör ett problem för samhället.


- Däremot verkar stora folkmajoriteter i nästan alla länder på båda sidor Atlanten vara missnöjda med sina regeringars integrationspolitik – i snitt 58 procent av EU-medborgarna (64 procent av svenskarna) och 68 procent av amerikanerna, sade Stelzenmüller som också förklarade att 2013 är det första gången som Marshallfonden har haft med ett frågebatteri om migration, mobilitet och integration i sin TT-undersökning.


Här hade Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson för socialdemokraterna, en delvis annorlunda uppfattning. Han tycktes misstänka ett det finns en hittills dold större skepsis bland svenskar mot invandrare än vad opinionssiffrorna gett uttryck för:


- Jag tycker inte opinionsmätningens resultat på den här punkten är så överraskande. I Sverige har vi under många år kunnat kritisera myndigheternas invandringspolitik utan att för den ge intryck av att vi också skulle vara negativa till invandringen i sig. Men från och med nu, då vi har fått ett direkt invandrarfientligt parti i riksdagen, kan det mycket väl komma att ändra sig.


Debatten vid UI-seminariet kretsade i stor utsträckning till TT-rapportens nya siffror om svenskarnas numera långt större benägenhet att förorda ett svenskt Natomedlemskap. I dag säger sig 36 procent av de tillfrågade önska att Sverige går med i Nato – alltjämt en minoritetsandel men ändå en ökning med 50 procent från förra året då blott 24 procent av svenskarna ville ha Natomedlemskap. Enligt Sofia Arkelsten beror förändringen inte minst på att Nato i dag främst betraktas som en församling av demokratiska stater och inte som en försvarsorganisation mot ett yttre hot som under kalla kriget.


- Att vi i dag anser oss behöva Nato beror på att det är en samarbetsorganisation där man poolar resurser. Vi svenskar är bra på att samarbeta och vana vid konsensustänkande. Och Sverige är en god vän till Nato, deklarerade ordföranden för utrikesutskottet.


Även i Natofrågan hade socialdemokraten Urban Ahlin en egen uppfattning:


- Hela debatten i Sverige om Nato har skiftat sedan Svenska Dagbladets artiklar i vintras om ”enveckasförsvaret” och ryska militära flygkränkningar i påskas. Nu är det helt OK att öppet diskutera Natomedlemskap eftersom många svenskar tycker att vårt försvar är så försvagat att vi helt enkelt måste gå med i Nato. Fast så tydligt skulle förstås aldrig Natovänliga folkpartister våga uttrycka sig.


När Constanze Stelzenmüller, själv kastade sig in i försvarsdebatten ville hon särskilt framhålla två strukturella förändringar som ännu inte slagit igenom i mätbara folkopinioner:


- Europeiska regeringar och folk måste nu snabbt överväga säkerhetspolitiska omständigheter som det inte går att blunda för: dels att USA befinner sig på reträtt, både militärt och politiskt, från den politiska säkerhetsscenen, dels att det sker en språngartad utveckling inom försvarsteknik och försvarsmateriel som oundvikligen skapar nya kilar inom Nato, både mellan USA och Europa och mellan europeiska Natoländer som har olika försvarspolitiska ambitioner.


Text: Per Jönsson, associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Tips: Nu kan du se hela seminariet i UI Play:
Part 1: Transatlantic Trends Survey 2013.

Part 2: Transatlantic Trends Survey 2013.

 

Läs också Per Jönssons tidigare inlägg om Transatlantic Trends-rapporten: Klassklyftor vidgas i Europa.
Ladda ner en powerpoint-presentation av Transatlantic Trends rapporten i pdf-format.

 




Om UI-bloggen

Arkiv