Globalt maktskifte – inte bara en fråga om USA och Kina


Av: Johan Eriksson

2013-08-26 |

Är ett globalt maktskifte på gång från Väst till Öst? Ett vanligt påstående är att USA och EU tappar mark och att Kina växer fram som ett nytt maktcentrum, kanske till och med på väg att ta över USA:s roll som ledande aktör i en globaliserad värld. En av de mest framstående forskarna bakom denna analys är den amerikanske professorn Christopher Layne, som hävdar att USA:s globala dominans, Pax Americana, nu definitivt är över.

Bilden av ett maktskifte tecknas mot bakgrund av den globala finanskrisen som inte minst drabbade USA samtidigt som Kinas ekonomi och finansiella tillgångar vuxit kraftigt, en tydlig tendens till amerikanskt militärt tillbakadragande samt tecken på nationalism och aggressivitet i kinesisk utrikespolitik.

Uppfattningen om en pågående förskjutning av global makt från Väst till Öst har inte stått oemotsagd – en del bedömare menar att USA:s militära såväl som ”mjuka” makt är vida överlägsen Kinas. Den kinesiska samhällsmodellen med sin blandning av ekonomisk frihet och politisk ofrihet har svag attraktionskraft, och Kina har inte visat något globalt ledarskap. Andra menar att bilden av ett maktskifte från Väst till Öst måste kompletteras med framväxten av maktcentra i det globala Syd – som inkluderar flera länder i Afrika, Sydamerika (framförallt Brasilien) samt i södra Asien. BRICS-gruppen (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) är ett exempel på en sådan sammanslutning av nya eller nygamla maktgrupperingar i Syd och Öst, som kan utmana och delvis innebära ett annorlunda maktskifte än enbart en förskjutning av global makt från Väst till Öst. BRICS-gruppen håller dessutom på att bilda en egen global bank, som kommer att utmana Världsbankens ställning.


Inte bara militär makt
Andra bedömare fokuserar mindre på geopolitiska relationer mellan världsdelar och mer på maktutövningen inom globala problemområden, inte minst i samspelet mellan energi, miljö, ekonomi och samhällssäkerhet. I dessa frågor handlar maktutövning allt mindre om vad enskilda stater gör eller inte gör, och allt mer om privata aktörers (NGO:s, expertgrupper, näringsliv, nyhetsmedier) initiativ och i synnerhet om framväxten av privat-offentliga partnerskap. Stater förlitar sig i allt högre grad på näringslivets medverkan i alltifrån kontraterrorism, säkerhetskontroller på flygplatser, energisäkerhet, rymdprojekt och klimatövervakning. Makten över de globala frågorna skiftar inte från en stat eller plats till en annan, utan håller snarare på att spridas i komplexa nätverk, där stater, näringsliv och organisationer medverkar. I sådana sammanhang, exempelvis i de globala klimatförhandlingarna, kan mindre stater och privata aktörer vinna inflytande som inte alls står i proportion till ekonomiska eller militära resurser. Detta pekar också på den ökade betydelsen av icke-militär makt, såsom kulturell attraktionskraft, idémakt och förmåga att kommunicera, förhandla, mobilisera opinion och bygga nätverk.

Maktskifte som väcker frågor
Forskningen om globala maktskiften är fortfarande i sin linda, och pekar i olika riktningar. Frågan om hur det pågår globala maktskiften och med vilka konsekvenser väntar på tillfredsställande svar. Den fortsatta debatten och forskningen bör uppmärksamma att det inte enbart handlar om ett geografiskt maktskifte från Väst till Öst och Syd, utan också om förflyttning av makt från stater till icke-statliga aktörer och privat-offentliga nätverk. Även den ökade betydelsen av icke-militär makt bör noteras.

I spåren av diskussionen om ett pågående maktskifte har nya frågor också dykt upp, vilka kräver såväl forskning som politisk debatt: Vilka normer och principer kommer att vara dominerande om det odemokratiska men mäktiga Kina får ett allt större inflytande i internationella organisationer? Vad händer med ansvarsutkrävande och politisk legitimitet om privata aktörer får utökad makt i förhandlingar och hantering av de globala ödesfrågorna kring energi, klimat, ekonomi och säkerhet? Vilka stater förmår anpassa sig till globaliseringens villkor, och vilka stater blir förlorare? 

Christopher Layne och flera andra ledande experter, däribland den framstående globaliseringsforskaren Jan Art Scholte, medverkar i Utrikespolitiska institutets jubileumskonferens 28-30 augusti, där frågan om globala maktskiften diskuteras i ett flertal seminarier och paneldebatter. Under konferensen kommer även Sveriges utrikesminister Carl Bildt tillsammans med sin brittiske kollega William Hague diskutera Europas roll i en tid av globala maktskiften.

Text: Johan Eriksson, forskningschef UI


Om UI-bloggen

Arkiv