Vart är världen på väg?


Av: Mikaela Hedborg

2013-05-21 |

Det pågående skiftet från en bipolär till en multipolär maktfördelning är en av de stora globala trender som nyligen lyftes fram i en rapport från National Intelligence Council. UI:s fortbildningsdag i april handlade om detta och de utmaningar som USA, Kina, Ryssland och sub-Sahara står inför.

President Barack Obama måste hantera flera stora frågor under sin andra (och sista mandatperiod).  Budgetstupet har gått ifrån att vara ett hot till ett faktum. Delstaternas och medborgarnas förtroende för att administrationen ska kunna finna en lösning på budgetkrisen är lågt och polariseringen mellan det republikanska- och det demokratiska partiet är större än någonsin. 

Vidare är även skärpta vapenlagar en politiskt viktig fråga som förblev i strategisk glömska under Obamas första mandatperiod. Trots att Obama nyligen mötte ett nederlag i senaten bör slaget inte ses som förlorat än. Förutom budgeten och vapenlagarna finns även en kommande immigrationsreform bland de främsta inrikespolitiska utmaningarna som Obama står inför.

”Dessa utmaningar begränsar både USA:s vilja och förmåga att ta sig an globala utmaningar”, menade Ginna Lindberg, programchef på Ekot, Sveriges Radio, i sitt anförande under fortbildningsdagen. Utanför USA:s nationsgränser pockar situationen i Syrien såväl som Israel-Palestina-konflikten och Nordkorea, vars retorik blir allt hotfullare, på Obamas uppmärksamhet. 

Utvecklingen i Kina
På andra sidan jordklotet väntar liknande utmaningar för Kinas nye president Xi Jinping. En av de främsta inrikespolitiska utmaningarna där handlar om att bekämpa den utbredda korruptionen i landet. Även klimat, infrastruktur och säkerhet/försvar kommer sannolikt att komma högt upp på agendan.

Samtidigt präglas de inhemska utmaningarna som Xi Jinping står inför av motsatsförhållande: bör Kina satsa på miljön på bekostnad av ekonomisk tillväxt, eller yttrandefrihet på bekostnad av stabilitet? I samband med att Xi Jinping tillträdde var det även många som spekulerade i vilken vändning den kinesiska utrikespolitiken skulle ta.

Johan Lagerkvist, forskare vid UI, fastställde i sitt anförande under fortbildningsdagen att den kinesiska militären har blivit mer nationalistisk, medan även Xi Jinping själv uppvisar tydliga drag av nationalism. Samtidigt aktualiseras frågan om hur länge Kina har råd att stå ensam i världen, framför allt om målet är att omforma den rådande världsordningen.

Utvecklingen i Ryssland
Nyligen omvaldes Vladimir Putin för en tredje presidentperiod – detta trots de största regimkritiska demonstrationerna i Ryssland på tjugo år. Inför valet gav Putin ett antal löften till de ryska medborgarna, däribland ökad medellivslängd, 25 miljoner nya (kvalitativa) arbetsplatser, tillväxt i alla regioner (inklusive de östligaste), och en ny diversifierad, ekonomisk politik.

Putin lovade även att stärka Rysslands roll i världen – ett löfte som medfört att Ryssland nu knackar på dörren och vill delta i samarbetet på den internationella arenan, om än med somliga reservationer. Ryssland ser till exempel med oro på USA:s och Natos plan att bygga ett anti-missilförsvar i Europa, och Putin lanserade nyligen ett omfattande upprustningsprogram, med sikte på att bringa Rysslands militär tillbaka till sina forna glansdagar.

Detta bör dock inte nödvändigtvis tolkas som att Ryssland blir alltmer konfrontativt, menade Gudrun Persson, forskare vid Totaltförsvarets forskningsinstitut, FOI, i sitt föredrag. I det nya utrikespolitiska konceptet som lanserades i februari nämns för första gången betydelsen av mjuk makt – något som kan tolkas som positivt för det globala samarbetet.

Afrika
Sex av tio av världens snabbaste växande ekonomier i världen ligger i Afrika, i området söder om Sahara. Afrika är inne i en historisk förändring där stora delar av befolkningen kan komma att lämna fattigdomen bakom sig. Denna positiva utvecklig har frammanat begreppet ”afro-optimism”, vilket står i stark kontrast till den tidigare ”afro-pessimism” som har präglat nyhetsmediernas rapportering om Afrika.

Tron på att det afrikanska lejonet kommer att resa sig stärktes ytterligare av de tio viktiga faktorer inför framtiden som Victoria Veres, associerad rådgivare vid UI, listade när hon talade under fortbildningsdagen. Däribland nämndes fortsatt hög ekonomisk tillväxt, förändrade handelsmönster, teknologisk utveckling samt ökat inflytande från Kina som bokstavligt talat pumpar in resurser.

Städernas betydelse
Från ett statscentrerat fokus avslutades dagen med fokus på globala städer. 2007 bodde 50 procent av världens befolkning i städer, och redan 2050 beräknas denna siffra hunnit stiga till 70 procent. Detta ställer stora krav inför framtiden, menade Kristin Ljungkvist, forskare vid UI, som bland annat redogjorde för hur polisen i New York (NYPD) har en egen avdelning för ”anti-terrorism”.

I efterdyningarna av SARS-krisen i Asien öppnade Hongkong upp egna laboratorier för att snabbare kunna identifiera och diagnostisera SARS-viruset. Samtidigt bor över 1 miljard människor i världen fortfarande i slum. Återigen aktualiseras frågan om vilken aktör som kommer att ta ansvar för att hjälpa dessa människor upp från slummen – stater eller städer?

Text: Mikaela Hedborg, forskningsassistent vid UI.

 

Tips: Läs ner hela rapporten Global Trends 2030: Alternative Worlds. Titta också på bilder från fortbildningsdagen på UI:s facebooksida.


Om UI-bloggen

Arkiv