Kroatiens EU-inträde – milstolpe för ökad fred och stabilitet i regionen?


Av: Elin Rappe

2013-05-13 |

Många talar om Kroatiens kommande EU-medlemskap som en möjlighet för landet att äntligen lämna åren av konflikt bakom sig, bli en del av den europeiska gemenskapen och förbättra sin ekonomi. Men är betydelsen av EU-inträdet mest symboliskt viktig eller kan medlemskapet medföra en positiv utveckling som lyfter landet och ger avkastning i hela regionen?

Den 1 juli går Kroatien med i EU och blir unionens 28:e medlemsland. Det är första gången sedan 2007 som unionen får en ny medlem. Kroatiens EU-medlemskap har kommit till efter många års förhandlingar och en medvetet stadig kurs västerut i kroatisk politik sedan millennieskiftet. Invånarna är överlag positivt inställda till EU-medlemskap och ivriga att gå med i unionen. Kroatien befinner sig dock i ett dålig ekonomiskt läge. Trots en stor årlig turism ligger de utländska investeringarna på en låg nivå och landet behöver få bukt med sina höga arbetslöshetssiffror. Särskilt oroar den stora arbetslösheten bland unga. Arbetslösheten har bidragit till att högerpopulistiska strömningar vinner ökat stöd och vid landets första val till EU-parlamentet i mitten av april var valdeltagandet oroväckande lågt, endast 21 procent.

Med anledning av Kroatiens EU-inträde i sommar anordnade Utrikespolitiska institutet för ett tag sedan ett seminarium i Kroatien, tillsammans med det kroatiska forskningsinstitutet Institute for Development and International Relations (IRMO). Utrikesminister Carl Bildt, som inledningstalade vid seminariet tillsammans med Kroatiens biträdande utrikesminister Neven Mimica, framhöll att den svenska regeringens linje är att alla länder i regionen ska ha inlett förhandlingar om EU-medlemskap år 2014. Vid seminariet framkom även att Kroatiens grannländer oerhört gärna vill ges möjlighet att gå med i EU så snart som möjligt. De flesta av experterna som deltog, en expert hade bjudits in från varje land i sydöstra Europa, trodde inte att det är realistiskt att alla regionens länder kan ha fått medlemskap 2014. Men en tänkbar plan kan vara att alla länder i alla fall ska ha inlett samtal om EU-medlemskap till dess. 

Experterna var även överens om att det är bättre att låta ett land som Kroatien gå med i EU och sedan fortsätta att reformeras inom områden där det finns brister, än att vänta ännu längre och låta frustrationen i landet växa. Besvikelse och otålighet präglade inläggen från experterna från de övriga länderna i regionen. Det handlar om länder som ansökt om EU-medlemskap för flera år sedan men där förhandlingarna stannat av genom beslut i unionens slutna rum. Läget i förhandlingarna har inte gjorts offentligt för den politiska oppositionen eller medierna i länderna, vilket skapar en besvikelse och känsla av utanförskap hos befolkningarna. 

Stämningen i Bryssel har de senaste månaderna inte varit lika positiv till en fortsatt utvidgning av EU som tidigare. Många anser att EU behöver reda upp sin egen kris innan unionen kan släppa in fler medlemmar. Samtidigt har den ekonomiska krisen slagit hårt mot sydöstra Europa och ett inträde i EU ses där av många som en biljett till en ljusare framtid. Att ge de övriga länderna i sydöstra Europa möjlighet att bli en del av EU skulle kunna stävja de nationalistiska vindar som nu blåser över regionen och hindra att fler länder utvecklas i samma negativa riktning som Ungern.

För Kroatien ger EU-inträdet hopp om en förbättrad ekonomi och högre levnadsstandard genom fler arbetstillfällen och ökad handel, EU-investeringar och understöd. Flera experter vid seminariet lyfte fram att det är en bedrift att komma med i EU och att Kroatien har kämpat hårt för detta under det senaste decenniet - inte minst genom att ta tag i svåra frågor som rört utlämningar av krigsförbrytare från kriget. Men analytikerna poängterade att fördelarna av ett medlemskap inte kommer av sig självt, vilket en del i Kroatien tycks tro. EU:s gemensamma marknad innebär en helt ny konkurrenssituation för de kroatiska företagen. Nu ska de kroatiska produkterna tävla på samma marknad som resten av EU, vilket inte alltid är en lätt match. De ekonomiska fördelarna kommer att komma Kroatien till del, menade flera bedömare, men det lär ta tid och det måste det kroatiska folket ställa in sig på. Med stor sannolikhet kan EU-inträdet bidra till ökad handel i hela regionen och Kroatiens EU-inträde kan på så sätt stimulera även grannländernas ekonomiska utveckling. Investeringarna i Kroatien spås även öka.

Utöver de ekonomiska fördelarna menar de flesta att det viktigaste med Kroatiens EU-inträde är att det uppmuntrar till fred och ökad stabilitet i regionen. Det var som bekant inte länge sedan en mycket svår konflikt präglade Balkan och påverkade säkerhetsläget i hela sydöstra Europa under 1990-talet. Kroatiens EU-medlemskap blir till en början därför kanske främst en symboliskt viktig markör och en signal till länderna i sydöstra Europa att de kan bli en del av den europeiska unionen och välkomnas in i Europas finrum på allvar.

- Exemplet Kroatien visar att ett post-jugoslaviskt land kan komma med i EU, även i de svåra ekonomiska tider som nu råder. Att Kroatien befinner sig där de gör idag beror på att landet fattat en rad modiga beslut, exempelvis vidtagit åtgärder mot korruption, sa Kristof Bender, biträdande ordförande som forskar med inriktning på sydöstra Europa vid European Stability Initiative (ESI).

EU-inträdet kan på så sätt ge en spillover-effekt och leda till ökat samarbete i hela regionen. Kanske kan regionen nu lämna åren av stridigheter helt bakom sig, något som många kroater är måna om. Kroaterna vill inte sägas tillhöra Balkan längre, de vill höra till Europa.  Ska det sättas någon regional etikett på deras tillhörighet ska det vara sydöstra Europa, Balkan känns passé. Kroaterna verkar måna om att det nu är tid för barriärer att rivas och förhandeln att öka. Flertalet experter vid seminariet som UI anordnade menade att sydöstra Europa nu står vid ett vägskäl där regionens framtid kan ta två riktningar, mot ökad öppenhet och mer samarbete eller mot ökad frustration till följd av den ekonomiska krisen och hårdare nationalistiska vindar som blåser över regionens slätter igen. Serbiens och Kosovos närmande till varandra häromveckan kan vara ett tecken på att regionen nu verkligen är på väg att välja öppenhetens och samarbetets väg.  

Text: Elin Rappe, projektsamordnare vid UI

Tips:UI:s facebooksida kan du ta del av ett fotoalbum från seminariet den 17 april i Zagreb, Kroatien. Seminariet  hade rubriken ”Further EU Enlargement in South Eastern Europe – The Road Ahead”. Politiker och experter från Bryssel samt från respektive land i regionen deltog: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet.


Om UI-bloggen

Arkiv