EU vänder blicken utåt – mot globala utmaningar


Av: Catharina Klingspor

2013-04-22 |

I eurokrisens spår har mycket av EU:s energi gått åt till att brottas med stödlån till krisdrabbade medlemsländer, en framtida bankunion och andra finansiella frågor. Problemen uppfattas ofta som EU-interna och lösningar har därför sökts i Bryssel. Men för att tackla utmaningar som finanskriser, klimatförändringar och konflikter behöver EU lyfta blicken och anta ett globalt perspektiv. Med en European Global Strategy ska det arbetet underlättas.

Under det gångna året har fyra tankesmedjor i Sverige, Spanien, Italien och Polen arbetat med att ta fram ett förslag på en övergripande utrikespolitisk strategi, en European Global Strategy, som ska hjälpa EU att ta sig an globala utmaningar och förhålla sig till resten av världen. Tanken är att EU-länderna ska komma överens om en extern vision för framtiden, men också sätta utrikespolitiska intressen och värderingar på pränt. För Sveriges räkning är det Utrikespolitiska institutet (UI) som arbetar med projektet och forskare och diplomater från hela Europa samlades nyligen för ett sista brainstorming-seminarium på UI inför att tankesmedjorna ska leverera sitt utkast i maj.

Vad kommer att förväntas av EU i framtiden och vilken roll ska EU anta? En aspekt som ofta påtalas i sammanhanget är att USA nu vänder sitt strategiska intresse mot Asien, bort från Europa, och att EU därför kommer att behöva axla rollen som den främsta säkerhetsaktören i Europa med närområde. Samtidigt minskar förvarsbudgetarna i de flesta europeiska länder och en viktig fråga är därför hur strategin kommer att prioritera mellan EU:s olika säkerhetspolitiska intressen i till exempel Nordafrika, Kaukasus, Mellanöstern och på Balkan.

Nedskärningarna i europeiska försvarsbudgetar är i det perspektivet problematiska och minskar EU:s förmåga att agera utrikespolitiskt. Men historiskt har EU inte haft tyngdpunkten på så kallad hård makt; av de 27 krishanteringsinsatser som lanserats sedan 2003 har endast åtta varit militära, och EU:s stridsgrupper som funnits sedan 2007 har aldrig använts på grund av bristande politisk vilja bland medlemsstaterna, fastän tillfälle funnits. Det brukar påpekas att EU:s främsta styrka ligger i en utrikespolitik baserad på normer och värderingar och som världens största ekonomi, världens största handelspart och världens i särklass största biståndsgivare har EU möjlighet att påverka den globala utvecklingen genom en rad olika kanaler.

Vilken betydelse en ny utrikespolitisk strategi kan få i arbetet med konflikthantering, fattigdomsbekämpning och klimathot för att nämna några utmaningar är ännu oklart. Som namnet ”global strategi” antyder är projektet mycket brett och inkluderar en mängd olika områden med koppling till utrikespolitik. Det är nödvändigt om man ska ta ett helhetsgrepp, men rapporten får inte bli så bred att den i ambitionen att säga lite om allt till slut inte säger något alls.

Strategins effekt beror dock till syvende och sist på hur den mottas i Bryssel och vilken tyngd EU:s ledare väljer att lägga vid den. En grundläggande uppgift blir att ena EU-länderna kring gemensamma visioner, intressen och värderingar – en komplicerad sak som tidigare generationers EU-ledare inte lyckats med. I finanskrisens kölvatten finns det starka anledningar för dagens EU-ledare att ro arbetet i hamn och att enas kring en strategi för hur globala utmaningar ska tacklas och vilken roll EU ska spela i framtiden.


Text: Catharina Klingspor, stipendiat UI.

 

Tips: Mer om EGS hittar du på projektets webbplats.


Om UI-bloggen

Arkiv