Renässans för rysk upprustning


Av: Karin Ekström

2013-02-11 |

Att Ryssland väljer att öka sin militära potential även när de externa förhållandena är ovanligt gynnsamma beror i grund och botten på att Kreml upplever omvärlden som oförutsägbar, skriver den kände ryske statsvetaren Sergei Karaganov i tidskriften Russia Beyond the Headlines. Flera av Rysslands grannländer rustar upp och stormaktens traditionella fiende USA ses som opålitlig. Upprustningspolitiken hålls också vid liv av det militära etablissemangets drömmar om att återupprätta Rysslands svunna styrka.

Enligt Karaganov som är ordförande för den ryska tankesmedjan Council on Foreign and Defence Policy finns det personer inom Moskvas militärpolitiska etablissemang som är övertygade om att en ny global kapprustning är på gång mot bakgrund av att västmakterna– och särskilt USA – håller på att bygga upp ytterligt precisionssäkra system för att skjuta ned fientliga missiler. Enligt dessa personer är Ryssland tvunget att reagera på vad de uppfattar som ett potentiellt hot mot den nationella säkerheten.

Missilförsvar oroar
Moskva ser med oro på USA:s och Natos planer på att placera ett anti-missilförsvar i Europa för att stoppa iranska missiler och fruktar att systemet kan användas för att påverka Rysslands andraslagsförmåga vid en eventuell kärnvapenkonflikt.  Även om det i dagsläget inte finns ett direkt krigshot mot Ryssland innebär en ökad amerikansk närvaro i Europa att Ryssland blir mer sårbart utifrån ett säkerhetsmässigt perspektiv. Och därmed tycks en fortsatt rysk upprustningspolitik vara oundviklig, inte minst i avskräckningssyfte, menar Karaganov. Nostalgiska tankar om den tid då Ryssland fortfarande var fruktat håller märkbart på att få överhanden inom det militärpolitiska etablissemanget, och Ryssland är lika villigt som berett att visa musklerna.

Efter flera år av tomt prat om modernisering utan konkreta åtgärder gör nu Putin slag i saken och har lanserat omfattande program för att åter rusta upp och modernisera landets sjangserade militära styrkor. Det handlar dels om att bibehålla förtroendet och allierade inom försvarsmakten, dels om att visa omvärlden att Ryssland är en makt att räkna med.

Enligt Karaganov är moderniseringen av de väpnade styrkorna ett effektivt sätt att motverka säkerhetshot och förstärka Rysslands internationella status. Men det handlar också om att inte komma på efterkälken i den globala kapprustningen vilket riskerar att undergräva den egna militära och strategiska stabiliteten. Moskva har inte heller något alternativ till att hävda sig militärt, menar Karaganov, eftersom Ryssland ännu inte kan mäta sig med väst ekonomiskt, teknologiskt eller kulturellt.

Hot om avhopp från START
Utvecklingen har medfört att kärnvapenavskräckning åter är på tapeten i det politiska maktspelet mellan Ryssland och USA.  Inget land som sitter på kärnvapenkapacitet menar allvar med att kvalitativt minska sin nukleära arsenal. Snarare sker det, enligt Karaganov, en uppgradering.

Vice utrikesminister Sergei Ryabkov varnade för en månad sedan för att Ryssland kan frånträda det nya START-fördraget (Strategic Arms Reduction Treaty) som undertecknades med USA i Prag för två år sedan. Avtalet innebar nedskärningar av ryska och amerikanska arsenaler av strategiska kärnvapen och var en del av den ’’omstartspolitik’’ som skulle förbättra relationen mellan de två forna antagonisterna. Enligt Kreml undertecknade Moskva avtalet med förbehållet att Ryssland skulle kunna dra sig ur om det amerikanska missilförsvarssystemet riskerade att utgöra ett hot mot de egna nationella intressena. Ytterligare nedrustning ses nu som oacceptabelt.

I en artikel publicerad i ryska dagstidningen Rossijkaja Gazeta i februari 2012 skrev dåvarande premiärminister Vladimir Putin att Ryssland inte under några omständigheter kommer ge upp sin strategiska avskräckningsförmåga utan tvärtom förstärka den.

 ’’ Sannolikheten för ett krig mellan kärnvapenmakter är låg eftersom det skulle innebära slutet för civilisationen. Men så länge vi upprätthåller vår strategiska kärnvapenstyrka kommer ingen våga inleda en storskalig aggression mot oss, ’’ skrev Putin.

Fortsatt upprustning
Sovjetväldet må ha tagit ett snabbt slut för två decennier sedan. Men den sovjetiska kärnvapendoktrinen lever kvar och kan frodas i Putins Ryssland. Och även om de yttre militära hoten ─ frånsett USA:s planerade missilförsvarssystem i Europa ─ aldrig varit lägre kommer upprustningspolitiken att fortsätta som en del av Rysslands moderniserings- och utvecklingsstrategi. Att Ryssland rustar militärt betyder inte att landet blir alltmer aggressivt och konfrontativt. Men det råder en stor osäkerhet om vart Ryssland är på väg.

Text: Karin Ekström, stipendiat på UI hösten 2012.

 

 



Om UI-bloggen

Arkiv