En majoritet är inte alltid detsamma som demokrati


Av: Per Jönsson

2013-02-11 |

Är det utbredda stödet för islam i Egypten liktydigt med den egyptiska folkviljan? Den knäckfrågan föranledde skarpa hugg och mothugg när tunga Kairopolitiker konfronterades på UI.

Den tid är förbi då folket står helt utanför när det skrivs en ny konstitution i Egypten.

Det betryggande och hoppfulla konstaterandet låg som ett mantra över debatten när två höga ledare för Muslimska brödraskapet respektive oppositionella Nationella räddningsfronten drabbade samman vid ett storseminarium om Egyptens nya konstitution på Utrikespolitiska institutet den 8 februari.

Över meningsutbytet hängde skuggan av de blodiga sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter som har präglat Egypten alltsedan författningen antogs i en folkomröstning där bara var tredje röstberättigad egyptier deltog.

Men Amr Darrag, brödraskaparen som är ordförande i styrande Frihets- och rättvisepartiets utrikesutskott, avfärdade oroligheterna med att sådana är typiska för varje politisk övergångsfas från ett auktoritärt styre till något bättre:

- Allt måste få ta sin tid, och folkets förväntningar är höga. Men vi rör oss framåt på den demokratiska vägen. Nu styrs Egypten av sin första folkvalda president någonsin. Och nu har landet sin första konstitution där hela folket har fått chans att ge sitt bidrag. Till våren får vi vårt första verkligt folkvalda parlament. Och om vi är oense kring tio eller tjugo av konstitutionens 236 paragrafer är det inte hela världen. Nu har vi inte råd att fortsätta tjafsa om paragrafer utan måste koncentrera oss på Egyptens praktiska problem, hävdade Darrag som i höstas också var generalsekreterare i grundlagsförsamlingen.

Nu var det väl lite si och så med det breda folkliga deltagandet i grundlagsskrivandet. Förutom det låga deltagandet i folkomröstningen lämnade faktiskt alla icke-islamistiska partiers representanter grundlagsförsamlingen innan den var färdig med sin sluttext, konstaterade Mohammed Aboulghar, ordförande i Egyptens socialdemokratiska parti som ingår i Nationella räddningsfronten. Det skedde i protest mot att president Mohammed Mursi tvingade fram ett textförslag innan grundlagsförsamlingen hade hunnit komma överens. Just det tiotal paragrafer som Amr Darrag bagatelliserade innebär också att den nya konstitutionen i många avseenden är sämre än Mubarakregimens gamla grundlag, menade Aboulghar:

- Detta är en katastrofal konstitution som har splittrat Egypten! Bara det faktum att det islamiska universitetet al-Azhar nu enligt grundlagstexten ges rätten att uttolka hur egyptiska lagar ska stämma överens med sharia, den islamiska lagen, innebär att såväl det folkvalda parlamentet som domstolsväsendet överflyglas och dörren lämnas öppet för godtyckliga religiösa dekret. Det gäller inte minst tillämpningen av mänskliga rättigheter som nu ska styras av statsmaktens godtycke och religiösa shariaprinciper.

Ja, här visslade sannerligen heta egyptiska debattfläktar över UI-publiken. Även seminariedeltagaren och statsvetarprofessorn Inga Brandell tillstod att hon blev lite oroad för Egyptens framtid när hon lyssnade på de båda eldfängda partipolitikerna från Kairo. Brandell ansåg att striden om konstitutionen är på sitt sätt både viktig och oviktig:

- I de flesta länder spelar grundlagarna en ganska begränsad politisk roll, och åtskilliga länder har ju valt att inte ha någon konstitution alls. Men just i övergången från diktatur till demokrati hör grundlagsskrivandet till det allra väsentligaste för att etablera nya politiska regelverk. Så det är högst allvarligt att förberedelserna och förarbetet till Egyptens nya konstitution inte höll måttet.

En reslig man i kritstrecksrandig kostym reste sig upp ur publiken och ställde den försynta frågan om det inte i sig innebär diskriminering av vissa medborgare att Egyptens nya författning baserar sig på en enda religion, islam.

Men egyptierna har ju genom hela historien stött sig på och låtit sig styras av sharia, utbrast brödraskaparen Darrag och lade ut texten om att islam har en särställning i Egypten som inte ifrågasätts ens av kristna egyptier. Och han menade att eftersom en majoritet i folkomröstningen godkände konstitutionen så är det fullt förenligt med demokratin att lagstiftningen ska basera sig på islam.

Fast egentligen har bara var femte väljare röstat ja till den nya grundlagen, påpekade oppositionsmannen Aboulghar. Med endast 33 procents valdeltagande i folkomröstningen och 64 procent av dessa som röstade ja blev det totala antalet jaröster bara 10,5 miljoner av 51 miljoner röstberättigade egyptier. Och en grundlag ska inte jämföras med vanlig lagstiftning, underströk Aboulghar:

- När man röstar om lagförslag i parlamentet räcker det med 51 procent, och de väljare som ogillar detta kan visa detta i nästa val. Men en konstitution är ett grundläggande regelverk som måste uppfattas som legitimt av fler än en enkel majoritet, den måste kunna accepteras även av olika slags minoritetsgrupper. En majoritet är inte alltid liktydigt med demokrati.

Text: Per Jönsson, associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Tips: Titta på seminariet i UI Play.
Part 1: Egypts new constitution - and the crisis it has triggered
Part 2: Egypts new constitution - and the crisis it has triggered
Part 3: Egypts new constitution - and the crisis it has triggered
Part 4: Egypts new constitution - and the crisis it has triggered
Part 5: Egypts new constitution - and the crisis it has triggered
Part 6: Egypts new constitution - and the crisis it has triggered


Om UI-bloggen

Arkiv