Alla förlorare när militären samlar makten i Egypten


Av: Nathalie Besèr

2013-12-03 |

Militären i Egypten fortsätter att knyta den politiska makten hårdare till sig, främst på bekostnad av Muslimska brödraskapet. Nyligen presenterade övergångsregeringen en ny lag som inskränker demonstrationsrätten. Ett stort antal människorättsorganisationer har kritiserat lagen.

–Vi blev helt chockade. Vi kunde inte tro att de skulle gå så långt i sin vilja att inskränka de politiska fri- och rättigheterna, säger advokaten Mahmoud Bilal vid Egyptiska centret för ekonomiska och civila rättigheter (ECESER).

Med lagen blir det förbjudet att protestera utan att först ha sökt polistillstånd. Kritikerna anser att den är ett försök att stoppa de massdemonstrationer som följt på militärkuppen i juli, då den demokratiskt valde presidenten Mohammed Mursi från Muslimska brödraskapet störtades.

Egypten är idag ett polariserat samhälle. Muslimska brödraskapet har länge varit en av få massrörelser i landet med ett stort socialt engagemang. Periodvis har rörelsen varit synonym med det civila samhället, i brist på fritt verkande organisationer i det auktoritärt styrda Egypten. Samtidigt som förtroendet för brödraskapets regeringsduglighet har sjunkit drastiskt, har rörelsen fortfarande starkt stöd, främst bland fattiga. Många av dem som röstade på brödraskapets parti i parlamentsvalet 2011–2012 kände sig lurade när regeringen störtades, ledarna fängslades och rörelsen förbjöds.

Det är främst medelklassen, liberala grupper, militären och den byråkrati som Mubarak skapade som inte tål islamisterna vid makten. Många av dessa grupperingar menar att brödraskapet är terrorister som vill ta över hela samhället och islamisera det.

En intensiv maktkamp mellan brödraskapet och militären pågick bakom kulisserna under det år som islamisterna satt vid makten. Kampen har utkämpats ända sedan brödraskapet grundades 1928. När Mursi kom till makten 2012 hade han och hans anhängare inte bara militären emot sig, utan också rättsväsendet, säkerhetstjänsten, polisen och stora delar av de statliga medierna.

Idag växer dock åter kritiken mot militären och general al-Sisi som tagit över ledningen av Egypten. De unga twittrande aktivister som gick ut på gatorna, först för att störta diktatorn Mubarak och två år senare för att avsätta Mursi, blir allt mer otåliga. Missnöjet växer med den tillfälliga regeringen och militärens maktfullkomlighet.

–Det finns en allt större grupp som varken stöttar islamisterna eller militären och som vill se en snabb återgång till demokrati i Egypten. Som läget är nu är alla förlorare, säger Mahmoud Bilal.

Text: Nathalie Besèr, filansjournalist och chef på Mid-East Advisors.

 

Tips: Titta också på seminariet Vad händer i Egypten? - Brödraskapets uppgång och fall. Nathalie Besèr har också skrivit senaste numret av Världspolitikens Dagsfrågor nr 10 2013 - Egypten: Brödraskapets uppgång och fall


Om UI-bloggen

Arkiv