Kina vid ett vägskäl


Av: Gustav Sundqvist

2013-11-26 |

Utvecklingen i Kina diskuterades flitigt under UI:s fortbildningsdag om Asiens roll i det globala maktskiftet. Flera talare menade att Kinas ekonomiska reformer ställer landet inför nya svåra utmaningar. De senaste årens snabba förändringar har fått stora konsekvenser, både för omvärlden och för kineserna själva.

Fortbildningsdagen bestod av ett antal föreläsningar och anordnades i UI:s lokaler i Stockholm den 12 november 2013. Cecilia Skingsley, vice-chef på riksbanken, inledde dagen med att ge en översiktlig bild av världens och Kinas ekonomiska utveckling. Kina befinner sig enligt Skingsley vid ett ekonomiskt vägskäl.

 

De senaste decenniernas export- och investeringsorienterade tillväxtmodell tycks ha nått vägs ände. Den överdimensionerade exportindustrin gör att Kina blir känsligt för ekonomisk turbulens i omvärlden. Samtidigt har nya investeringar i landets infrastruktur visat sig bli allt mindre produktiva när det inte finns tillräckligt med lönsamma projekt att lägga pengar på.

 

För att undvika en ekonomisk hårdlandning vill Kinas nya ledarskap reformera ekonomin och skapa en mer konsumtionsdriven tillväxtmodell. Problemet är att reformerna förväntas ge upphov till ekonomiska och sociala spänningar. Det finns exempelvis risk för att arbetslösheten ökar när staten pressar upp kinesernas löner för att driva på konsumtionen.

Konflikten i Östkinesiska havet
Den efterföljande talaren Linus Hagström, ansvarig för UI:s Östasienprogram, menade att kinesisk nationalism utnyttjas för att hantera landets interna spänningar. Sedan 2010 har konflikten mellan Kina och Japan om en omtvistad ögrupp i Östkinesiska havet blivit allt mer intensiv. Enligt Hagström var Kinas agerande 2010 inte mer aggressivt än tidigare. Däremot menade han att Kina trappade upp den militära konflikten 2012 när den japanska staten bestämde sig för att nationalisera den omtvistade ögruppen. Kinesiska stridsfartyg patrullerar numera området i betydligt högre utsträckning än tidigare.

 

Den nationalistiska politiken har gett de kinesiska ledarna popularitet på hemmaplan vilket kan öka deras möjligheter att genomföra smärtsamma ekonomiska reformer. Hagström poängterar samtidigt att strategin är riskfylld. Om en kinesisk eller en japansk marinofficer av misstag avfyrar ett skott eller en torped finns det stor risk för att konflikten eskalerar. Detta skulle i sin tur kunna leda till ett platt fall för hela Asiens ekonomi.

Svenska företagare i Kina
Även den nästföljande talaren, ekonomikonsulten Birgitta Ed från företaget Six Year Plan, anknöt till Kinas ekonomiska transaktion när hon redogjorde för svenska företags möjligheter och utmaningar i Kina. Ed argumenterade för att svenska företag måste lära sig mer om såväl den kinesiska marknaden som Kinas slutna politiska system. ”Kina måste både ses som världens största marknad och världens största diktatur”.

 

Ed lyfte fram att de kinesiska ledarnas satsningar på konsumtionsdriven tillväxt skapar affärsmöjligheter inom områden där svenska företag är framgångsrika såsom sjukvård, miljö och statsbyggnad. Samtidigt är den politiska kontrollen över Kinas ekonomi fortfarande stor. För att kunna bedriva etiskt försvarbar verksamhet och överleva i den politiserade miljön måste svenska företag få bättre kunskaper om Kinas politiska system.

Bilden av Kina i Afrika
Som fortbildningsdagens sista talare presenterade UI-forskaren Johan Lagerkvist resultat från sitt forskningsprojekt om Kinas mediestrategier i Afrika. I takt med att Kina blivit Afrikas största handelspartner har mediebilden av landet även blivit betydelsefull för den kinesiska ekonomin. I Afrika anklagas kinesiska företag ofta för att bedriva rovdrift. Dålig publicitet utgör ett potentiellt hot mot landets investeringar.

 

För att bemöta den negativa bilden har Kina satsat stora resurser på att bygga upp mediestationer i Afrika. Strategin har haft vissa framgångar och undersökningar från Pew Research visar att runt 65 procent av afrikanerna har en positiv syn på Kina. Detta är dock fortfarande en lägre siffra än de cirka 73 procent som har en positiv bild av USA. Lagerkvist förklarar skillnaden med att USA:s kulturella inflytande över Afrika fortfarande vida överstiger Kinas. Även om många afrikaner hoppas på Kina och de kinesiska företagen föredrar de att lyssna på amerikansk musik och titta på Hollywoodfilmer. Kinas nya mediestrategier har hittills inte kunnat hämta in USA:s kulturella försprång.

 

Text: Gustav Sundqvist, tidigare stipendiat vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Den 28 - 30 augusti 2013 anordnade UI en jubileumskonferens på temat: Ett globalt maktskifte? Konferensen dokumenterades noggrant. Nu kan du ta del av blogginlägg, filmer och annat från konferensdagarna.

 

 

 


Om UI-bloggen

Arkiv