Stor kinesisk påverkan i Sydostasien – på kort sikt


Av: Pia Daleke

2013-11-19 |

Kinas påverkan på utvecklingen i Sydostasien är betydande, åtminstone på kortare sikt. Det mäktiga landet i norr kan säkert få regeringar i Aseanområdet att göra eftergifter i vissa regionala konflikter. Men på längre sikt kan civilsamhälleliga rörelser som Rödskjortorna i Thailand och Bersih 3.0 i Malaysia vara mer normskapande än Kina, till exempel när det gäller sättet att se på auktoritära regimer.

 

Det sade Eva Hansson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen och koordinator för Forum for Asian Studies vid Stockholms universitet, vid en föreläsning på temat ”Demokratisering i Sydostasien i skuggan av Kina” på Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag.

– Sådana rörelser kan ha en snöbollseffekt på civilsamhällelig nivå och de når ofta över nationsgränserna via internet och sociala medier, förklarade hon.

 

Hansson betonade vikten av att nyansera bilden av Kinas starka påverkan på Sydostasien. Det är i själva verket svårt att säga vilket inflytande Kinas utveckling har över demokratiutvecklingen i regionen. Kinas inflytande består främst av dramatiskt ökad handel med Sydostasien, av kraftigt ökade direktinvesteringar och ett omfattande bistånd. Men betyder ekonomisk makt större politiskt inflytande?

– Det går ofta hand i hand. Men förhållandet är komplicerat.

 

Kina starkt i Laos och Kambodja
Det kinesiska inflytandet är dessutom olika stort i olika länder. I Laos och Kambodja är Kina idag helt dominerande när det gäller inflytande utifrån.

 

En tydlig påverkan från Kina i dessa länder är att biståndsinsatserna ser annorlunda ut än tidigare. Kina satsar pengar på infrastruktur, byggsektorn och kommunikationer, medan biståndet från väst är mer inriktat på områden som hälsa, utbildning och god samhällsstyrning.

 

Hur demokratiska är då länderna i Sydostasien? Eva Hansson påpekade att mediefriheten i ett land är en bra indikator på hur långt demokratiseringen framskridit. Hon visade en karta från organisationen Freedom House över mediefriheten i regionen. Där beskrevs Indonesien som enda landet med ”delvis fria medier”, medan övriga länder placerades i kategorin ”ingen mediefrihet”.

– Indonesien bedöms ha en god demokratiutveckling. Landet har också blivit ett bevis för att tesen att islam och demokrati inte går ihop är fel.

Indonesien är världens största muslimska land sett till folkmängden.

 

Blandregimer
Flera andra länder har däremot gått tillbaka, länder som tidigare bedömdes ha en god demokratiutveckling, som Thailand. De allra flesta regimer i Sydostasien är ett slags blandvarianter. Det finns demokratiska inslag som allmänna val, men andra aspekter saknas.

Demokratiseringen har pågått i flera decennier. På 1980-talet kastade en demokratirörelse i Filippinerna av sig Marcoregimen och i slutet av 1990-talet ledde reformasirörelsen i Indonesien till president Suhartos fall. Idag sker förändringar i Burma.

– Men det är högst osäkert vart den utvecklingen bär. Det är en övergång ledd av en militärregering. Valen 2010 var inte helt fria och parlamentet har ännu platser reserverade för militären. Är Burmas nya regering en genuin rörelse mot demokrati eller en ny form av militärregim? Svaret är högst osäkert, sade Hansson.

 

Passerat bäst-före-datum
De flesta av de sydöstasiatiska länderna domineras av ett enda parti. Vad är staten och vad är partiet? Det är svårt att säga i ett land som exempelvis Vietnam. En trend är att dessa dominerande partier börjar förlora attraktionskraft hos befolkningen. En del har lyckats omforma sig, som Suhartos maktparti Golkar i Indonesien. Men de här partierna är ofta starkt ifrågasatta när de agerar som enda partiet med verklig makt, och i dessa länder har ofta starka proteströrelser vuxit fram. Tydliga trender är att dominerande partier har passerat bäst-före-datum och spelar efter gamla spelregler.

– Dessa partier är ofta positiva till demokratisering om de själva har goda chanser att vinna val. Annars hänfaller de ofta till våld, konstaterade Hansson.

 

Text: Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Den 28 - 30 augusti 2013 anordnade UI en jubileumskonferens på temat: Ett globalt maktskifte? Konferensen dokumenterades noggrant. Nu kan du ta del av blogginlägg, filmer och annat från konferensdagarna.



Om UI-bloggen

Arkiv