Långsam återhämtning i världsekonomin


Av: Pia Daleke

2013-11-18 |

Tillståndet för den globala ekonomin kan beskrivas som en långsam återhämtning efter krisen, men det sker med hjälp av stimulansåtgärder. Asiens betydelse i världsekonomin ökar markant, men skillnaderna mellan öst och väst är fortfarande stora när det gäller välstånd, räknat i BNP/invånare.

Så sammanfattade Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, läget i världsekonomin vid en föreläsning på Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med temat Ett globalt maktskifte? Tema: Asien. Skingsley har jobbat 20 år i näringslivet, har även varit ekonomijournalist samt verksam inom finansmarknaden innan hon i våras utsågs till en av riksbankens fem vice riksbankschefer.

Skingsley beskrev hur Asien stod i fokus inom internationell ekonomi från millennieskiftet fram till 2007, då västvärlden vände sig mer inåt som en följd av den allvarliga finanskrisen med efterföljande lågkonjunktur.

Under senare tid har en del av tillväxtländerna sett sina valutor försvagas i krisens spår. De har noterat underskott i bytesbalansen med omvärlden och tydliga inflationstendenser. Ett exempel är Indien som därmed riskerar att viktiga investerare drar sig tillbaka.

– Men, det är ändå inget snack om saken. Asiatiska länder fortsätter att växa i betydelse i världsekonomin, sade Skingsley.

Snabb tillväxt i enkla ekonomier
Den snabba utvecklingen i tillväxtekonomier som Indien, Kina och Indonesien beror på deras bakgrund som jordbruksbaserade ekonomier med litet kapital och lågt utbildad, billig arbetskraft. Sådana länder har större möjligheter att växa än avancerade ekonomier. Att föra in kapital i enkla ekonomier ger större utveckling i form av ekonomisk tillväxt. I väst dras vi dessutom med demografiska problem, som en åldrande befolkning. Det gör det svårare att skapa tillväxt och frestar mer på statsfinanserna.

– Ett land som Indien har långt kvar till en sådan situation, sade Skingsley.

Investeringarna i tillväxtekonomierna ökar och man bygger fabriker och infrastruktur, och köper maskiner med mera. Detta är den klassiska vägen till välstånd.

– Redan idag har Asien som helhet gått om såväl USA som euroområdet när det gäller andel av världens BNP, förklarade Skingsley.

Svensk export påverkas
Dessa förändringar i maktförhållandena i världsekonomin påverkar svensk export. Andelen av svensk export som går till euroområdet och USA sjunker. BRICS-ländernas andel ökar (BRICS = Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika).

– Deras andel ökar dock från en låg nivå. De viktigaste exportländerna för Sverige är fortfarande Tyskland, Storbritannien och nordiska grannländer. Men Asien har stor potential för svensk handel, sade Skingsley.

Hon förutspådde att världsekonomin kommer att fortsätta växa framöver men i minskad takt. En stor utmaning är dock att hela världen blir äldre, inte bara Europa och USA. Flera asiatiska länder, i synnerhet Kina, kommer att få samma problem.

– Tillväxten i Asien kommer att öka i betydelse för världsekonomin framöver. Svensk export kommer att bli alltmer beroende av utvecklingen i Asien, sammanfattade Skingsley.

 

Text: Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Den 28 - 30 augusti 2013 anordnade UI en jubileumskonferens på temat: Ett globalt maktskifte? Konferensen dokumenterades noggrant. Nu kan du ta del av blogginlägg, filmer och annat från konferensdagarna.


Om UI-bloggen

Arkiv