Låst läge inför nya budgetsamtal i USA


Av: Martina Johannesson

2013-11-11 |

Amerikanernas förtroende för beslutsfattarna i Washington är bottenlågt. Redan innan nedstängningen av statsapparaten och kalabaliken kring skuldtakshöjningen pekades kongressen ut som den sämsta någonsin. Och efter det tekniska krånglet med sjukförsäkringsreformen går inte heller Obama fri. Pressen är stor på republikaner och demokrater att komma överens i de budgetförhandlingar som nu pågår.

När den nyvalda kongressen samlades i början av 2013 stod Barack Obama, som inledde sin andra presidentperiod, inför samma besvärliga läge som präglat de senaste två åren med en kongress delad i ett republikanskt dominerat representanthus och en senat där demokraterna är i majoritet. Presidenten var fortsatt lika beroende av de bägge partiernas vilja att samarbeta för att kunna få något uträttat.

Obama lovade redan när han gav sig in i kampen inför presidentvalet 2008 att han skulle överbrygga den djupnande klyftan mellan republikaner och demokrater i kongressen och skapa en samarbetsanda mitt under den värsta ekonomiska krisen som drabbat landet sedan 1930-talet. När republikanerna - många av dem Tea Party-anhängare med främsta mål att punktera presidentens sjukförsäkringsreform - tog över makten i representanthuset i mellanårsvalet 2010 stod det klart att han misslyckats. En undersökning av två universitetsprofessorer (voteviewblog) från i somras visade att klyftan mellan partierna är större än någonsin, mycket till följd av att republikanerna röstat allt mer ideologiskt i olika frågor.

Vikten av att värva latinos
Efter valet 2012 sade sig Obama ändå ha nytt hopp inför möjligheterna att få bukt med ”febern” i Washington. Politiska bedömare menade att republikanerna nu måste vara öppna för samarbete kring ny invandringslagstiftning för att få ökat stöd bland den växande gruppen latinos, där många värnar om invandringsfrågor. Hela 71 procent av latinos (amerikaner med latinamerikanska rötter) hade röstat på Obama i valet 2012 medan republikanernas Mitt Romney bara fått en dryg fjärdedel av latinosrösterna. Sommaren 2013 godkände senaten ett förslag som skulle göra det möjligt för invandrare som befann sig illegalt i landet att bli medborgare samtidigt som gränskontrollen skärptes. Men förslaget röstades ned i representanthuset av republikaner som var kritiska till medborgarskap för illegala immigranter.

Motsättningarna i Washington har satt stopp för nya lagar även på andra områden och Obama har tvingats agera utanför kongressen, t ex när det gäller klimatpolitiken. Sommaren 2013 presenterade han en klimatplan med flera nya direktiv till miljöskyddsmyndigheten vilka inte krävde kongressens godkännande.

Allra tydligast har den politiska oenigheten märkts när det gäller landets ekonomi och hur budgetunderskottet ska hållas i schack. De senaste åren har kongressen inte antagit någon årlig budget utan löst statsfinansieringen genom tillfälliga uppgörelser, ”kicking the can down the road”, såsom den senaste överenskommelsen i oktober som öppnade den federala förvaltningen efter två veckors nedstängning och avvärjde en hotande skuldkris.

Sämsta kongressen någonsin
Medan den förra kongressen (från januari 2011 till januari 2013) gick till historien som den kongress som godkänt minst antal nya lagar (ca 220) är den nuvarande kongressen på god väg att överträffa rekordet. Efter ett år har endast ett 40-tal lagar inom offentlig rätt antagits. Fast alla anser inte att mängden lagar som antas är ett rättvisande mått för parlamentets duglighet, en enda stor lag kan vara mer banbrytande än ett stort antal små.

Representanthusets talman republikanen John Boehner har till och med menat, som försvar mot kritiken mot den nuvarande kongressen, att det viktigaste är hur många lagar som kongressen lyckas skrota. Men det ligger honom i fatet att ingen lag hittills dragits tillbaka – och i synnerhet inte sjukförsäkringslagen, som representanthuset antagit ett 40-tal resolutioner om att riva upp.

Flera aktuella opinionsmätningar vittnar om amerikanernas missnöje med kongressen. Enligt en CNN-mätning från början av oktober var 87 procent av de tillfrågade missnöjda och en Gallupundersökning från juni visade att förtroendet för kongressen var det lägsta sedan 1970-talet. I en mätning av Pew Research i början av oktober ansåg 58 procent att det inte var det politiska systemet som var problemet utan kongressledamöterna själva. Och i en opinionsmätning av NBC-Wall Street Journal i oktober ville två tredjedelar av deltagarna helst ge samtliga kongressmedlemmar sparken.

Kritik mot republikaner och demokrater
Det är särskilt republikanerna som har lastats för stängningen av statsapparaten och skuldtaksbråket, då de vägrat ge upp kravet att skjuta upp sjukförsäkringsreformen. Men mycket av det opinionsstöd som demokraterna hämtade in har de redan tappat efter den senaste tidens tekniska problem kring reformens genomförande. Bland demokraterna finns nu en tilltagande oro för att partiet ska förlora kontrollen över senaten i nästa års kongressval, medan även väljarnas syn på presidenten har påverkats. I en daglig Gallupmätning i början av november var bara 39 procent positiva till honom, den lägsta nivån sedan 2011.

I den särskilda kongresskommitté som tillsattes som en del i överenskommelsen förra månaden är läget hittills låst. Republikanerna är emot demokraternas förslag om skattehöjningar för att få in mer inkomster till statsbudgeten och vill istället se nedskärningar i de statliga välfärdsprogrammen. De 29 republikanerna och demokraterna i kommittén ska senast till den 13 december komma överens om besparingar som kan ersätta de automatiska nedskärningar (sequester), som kommer att slå hårt mot många statliga budgetsektorer nästa år. Den 15 januari står den federala regeringsverksamheten åter utan finansiering och i februari är det dags för en ny höjning av nivån för landets skuldsättning. En upprepning av höstens sammanbrott vore förödande för väljarnas förtroende för beslutsfattarna i Washington och något alla parter till varje pris borde vilja undvika – inte minst med tanke på det stundande valet.

 

Text: Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Tips: Mer om USA hittar du i senaste paketet av Länder i fickformat. Nu finns 17 uppdaterade häften om länderna i Nordamerika, Karibien och Oceanien.


Om UI-bloggen

Arkiv