Två år kvar – men långt till mål


Av: Victoria Veres

2013-10-03 |

När världens ledare träffades för att prata om millenniemålen var det stora ord och nya partnerskap. Två år före slutdatum har världen vänt blickarna mot nya mål. Men millenniemålen har fått kritik, och frågan är om man kommer åt problemen nu.

Efter mötena i FN:s generalförsamling i september utbrast Jeffrey Sachs, generalsekreterarens särskilde rådgivare om millenniemålen och chef för Earth Institute vid Columbia universitetet, i sin krönika i Financial Times i fyra hurrarop över vad FN åstadkommit på senaste tiden. Arbetet med millenniemålen fick sitt alldeles egna hurra. Men hans entusiasm delas troligen inte av alla.

År 2015 ska millenniemålen ha uppnåtts, de mål om en bättre värld som världens ledare enades om vid millennieskiftet.

 

Sedan dess har fattigdomen halverats, fler barn går i skolan och färre barn dör innan de fyllt fem.
Men vissa av målen är fortfarande långt ifrån att nås. Fler människor bor i slumområden och många kvinnor dör fortfarande i samband med förlossning.

 

Med den rådande utvecklingstakten skulle det krävas en heroisk insats för att nå alla mål före slutdatum. Utvecklingen är dessutom ojämnt spridd över världen och även inom länder. Samtidigt har världen nu vänt blickarna mot nya mål. Men frågan är om man gjort läxan.

 

I september 2015 ska man anta de nya mål som nu arbetas fram för att bli en gemensam agenda för både fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Fokus ligger på att skapa ekonomiska förändringar och möjligheter för att lyfta människor ur fattigdom, öka social rättvisa och värna miljön.

 

Målen ska bygga på millenniemålen. Men de nuvarande målen har fått utstå mycket kritik. I de nya FN-dokumenten kallas de ”the most effective anti‐poverty push in history”, men många bedömare är eniga om att just de förbättrade fattigdomssiffrorna framförallt beror på ökad ekonomisk tillväxt.

 

I arbetet med att utforma nya mål finns en rad omdiskuterade frågor, bland andra hur man når utveckling för de allra fattigaste, hur agendan ska bli relevant för alla länder, och hur den privata sektorns roll ska se ut.

 

Svåraste nöten att knäcka är hur man hjälper de mest utsatta, mer än en miljard människor lever fortfarande i extrem fattigdom. Det handlar inte bara om att råda bot på fattigdomen, världen är inte ens enig om hur man definierar fattigdom, eller mäter den.

 

1.25 dollar om dagen i genomsnitt säger helt enkelt inte mycket om hur fattiga människor är. Många civilsamhällesorganisationer vill ha en vidare definition. Fattigdom handlar också om politiska brister, korrupta regimer och svag demokrati, och om bristande tillgång till sjukvård, utbildning, arbete och möjlighet att påverka sitt liv.

 

Medelinkomsten i ett land är inte heller ett tillräckligt mått när det handlar om att utrota fattigdom. Vikten av jämlikhet har idag gått från att vara en höger-vänster fråga till att sysselsätta de flesta som arbetar med ekonomisk utveckling. Kritiken i samband med millenniemålen handlar om att man inte tagit itu med en ojämlikhet som döljer stora brister bakom framgångarna. De fattigaste har i många fall inte fått det bättre när medelinkomsten ökat, istället har klyftorna ökat. Medan fattigdomsmålet uppnåtts i förtid, så har delmålet om att minska svält och undernäring inte haft samma framgång.

 

Dessutom är mätningarna och statistiken undermåliga i många länder idag, och ännu mer så vid de år bakåt i tiden som man jämför med. Hårddraget kan man säga att man faktiskt inte vet särskilt mycket om hur fattigdomssiffrorna utvecklats i de mest utsatta länderna.

 

I debatten om målen betonas ofta skillnaden mellan den globala utvecklingsagenda som millenniemålen är, och en universell. Framgången för en framtida agenda hänger på att den är universell, alltså omfattar och är relevant för alla länder. Annars finns risken att stora tillväxtekonomier inte är intresserade. Många av problemen är gemensamma världen över, ungdomsarbetslöshet, miljö, handelshinder och hälsa, inte bara undernäring utan också fetma. Millenniemålen har ansetts bygga på en nord-syduppdelning som inte gäller längre, med rika länder som ger pengar till och ställer krav på vad de fattiga ska göra.

 

Svagt resultat och luddiga formuleringar i åttonde målet, som handlar om de rika ländernas åtaganden om samarbete, ökat bistånd, rättvisa handelsregler och minskade skuldbördor, har förstärkt bilden.

 

När målen skapades var processen toppstyrd, inte bara var många fattiga länder uteslutna ur stora delar av arbetet, utan också andra röster som det civila samhällets. Den här gången har det varit ett helt annat deltagande och över en miljon röster har på olika sätt samlats in. Frågan är hur det slår igenom i slutresultatet.

 

Företagens roll har seglat upp i debatten sedan den betonades i den rapport som lämnades av FN:s högnivå panel före sommaren. Den stora andelen av det totala pengaflödet till utvecklingsländerna utgörs idag av privata investeringar, biståndet är bara en liten del. Den stora skillnaden som privatsektorn gör är med andra ord arbetstillfällen, skatt och teknik. Men frågan är vilket ansvar den privata sektorn kan väntas ta, och vad de nya samarbetena och förväntningarna på företagen innebär, inte minst för biståndsorganisationerna.

 

Nu lyfts frågan ytterligare med den tungvikt som lades på nya partnerskap i det nya FN-dokumentet. På generalsekreterarens högnivåmöte MDG Success: Accelerating Action and Partnering for Impact lanserades 2,5 nya miljarder dollar från stater, näringsliv och filantroper. Stora bidragsgivare var bland andra Storbritannien, Världsbanken och – Ikea Foundation som utlovade 60 miljoner euro till Unicefs arbete i Indien.

Text: Victoria Veres, journalist och nationalekonom inriktad på utvecklingsekonomi. Hon har skrivit om utvecklingsfrågor i över tio år, bland annat i UI:s publikationer.

Tips: Läs också Världspolitikens Dagsfrågor nr 7-8 2013 med titeln: FN:s nya utvecklingsmål: Har världen gjort läxan? Läs också Ban Ki Moons rapport: A life of dignity for all.

Mer om millenniemålen hittar du också på temasidan: Världens utmaning – seminarieserie om millenniemålen och utvecklingsagendan post 2015. Där kan du titta på seminarier i UI Play, beställa tidskrifter i ämnet och ladda ner en lärarhandledning på temat.

 


Om UI-bloggen

Arkiv