Företagens ansvar i konflikdrabbade områden – bortom CSR


Av: Tobias Evers

2012-08-27 |

Flera svenska företags leveranser av teknologi till auktoritära regimer som sedan använt denna mot den egna befolkningen har uppmärksammats den senaste tiden. Tillsammans med andra liknande incidenter aktualiserar detta frågan var företagens ansvar går samt i vilken utsträckning det privata näringslivet kan påverka utvecklingen av fred och säkerhet.

Det traditionella perspektivet på företags roll i samhället är att företagens enda ansvar är att skapa jobb, produkter och tjänster. Denna syn vilar på idén att ekonomisk tillväxt och konkurrens är bra för alla. Goda affärer för företaget är därför också en god affär för samhället. Detta perspektiv utmanades i slutet av 1960-talet av ett synsätt som menade att företagen också kan generera negativa effekter för samhället, även om deras affärer går bra. Detta perspektiv, Corporate Social Responsibility (CSR), berörde inledningsvis framförallt miljö- och arbetsfrågor, men i takt med att det växte sig starkare så skapades fler förväntningar på företagen. Utöver att generera vinst åt ägarna tillkom förväntningar på att företagen aktivt ska bidra till nytta för samhället, de anställda och/eller närmiljön i vilken företaget verkar (så kallat ”good corporate citizenship”).

Förutsättningarna för hur företag kan bidra med samhällsnytta förändras också över tid och rum. Globaliseringen av marknader, ökande liberaliseringar, privatiseringar och förekomsten av värdefulla naturresurser har medfört att alltfler företag verkar på så kallade tillväxtmarknader i utvecklingsländer där premisserna för att skapa nytta för samhället är mer komplexa än i västerländska demokratier. Detta gäller i synnerhet i de länder som på ett eller annat sätt är påverkade av väpnad konflikt, det vill säga länder där det antingen pågår en konflikt, pågår förhandlingar eller där konflikten avslutats och samhället är under återuppbyggnad.

Dessa konfliktpåverkade marknader har andra uppsättningar av problem och risker än vad som figurerar i stabila demokratier. Utöver förhöjda säkerhetsrisker för företagens verksamhet förekommer problem som till exempel svaga legala ramverk och politiska strukturer, korruption, auktoritära regimer, människorättsbrott, utbredd kriminalitet och fattigdom.

Företag med verksamhet på konfliktpåverkade marknader behöver alltså hantera problem som ofta ligger utanför det traditionella spektret för CSR, i synnerhet hur de ska förhålla sig till konflikten och dess parter. Samtidigt ökar det internationella trycket på att företag, speciellt multinationella företag, ska vara en konstruktiv kraft i konfliktprevention och konfliktlösning. Att misslyckas med att agera proaktivt i dessa situationer eller att uppfattas som ansvarig för/delaktig i ett förvärrande av konflikten eller tillhörande problematik (till exempel människorättsbrott) kan innebära stora kostnader för företaget genom negativ publicitet, NGO-kampanjer, konsumentbojkotter och under vissa omständigheter åtal.

Vilket ansvar har då företag när de agerar i länder med auktoritära regimer eller på konfliktpåverkade marknader? Kan de ha en positiv inverkan på utvecklingen av fred och säkerhet? I den internationella debatten om företags ansvar som drivs inom bland annat FN (via Global Compact) har det framhållits att det absolut minsta företag förväntas göra är att följa internationell lag och praxis. Även om företag inte aktivt bidrar till en positiv samhällsutveckling är de ansvariga för att inte generera negativa effekter (den så kallade ”do no harm” principen). En annan norm som fått bred spridning är att företag aktivt ska försäkra sig om att de inte negativt påverkar andras rättigheter (så kallad ”due diligence”).

Detta blir extra viktigt på konfliktpåverkade marknader där de institutioner och lagar som övervakar företagen och samhället ofta saknas eller inte fungerar ordentligt. Dessa två normer representerar en miniminivå, men västerländska företags hemländer har i regel högre förväntningar på ansvarstagande. Detta återspeglas bland annat av att företag som inte uppfyller dessa förväntningar ofta drabbas av omfattande negativ publicitet i hemlandet och kritik eller åtgärder från ägare/allmänhet/politiker. Vissa stater har dessutom stiftat lagar, till exempel Storbritanniens Bribery Act 2010, för att kunna kontrollera företags uppförande även utanför det egna territoriet.

På global nivå lanserade FN för fyra år sedan (2008) ett ramverk (Protect, Respect and Remedy: a Framework for Business and Human Rights) som syftade till att vara vägledande för företag som arbetar på svåra marknader och tydliggöra deras ansvar, speciellt när det gäller mänskliga rättigheter. Än så länge är det dock oklart vem det är som ska avgöra överträdelser mot överenskomna normer och hur det ska gå till eftersom företagen inte är juridiskt bundna att följa de riktlinjer som finns. Detta är ett område där forskningen kan bidra med nya idéer och förslag till lösningar.

För företag med verksamhet på en konfliktpåverkad marknad är ett viktigt första steg att acceptera att den egna verksamheten inte går att isolera från samhällsutvecklingen. Företaget kommer att påverka samhället och samhället kommer att påverka företaget. Företaget riskerar till exempel att (medvetet eller omedvetet) gynna en sida i konflikten och därmed förvärra konflikten samt skapa missnöje med företaget. En utveckling som kan leda till en försämrad säkerhetssituation både i landet och för företaget. Ett annat exempel är hur företag på ett eller annat sätt gynnar en repressiv regim med sina produkter eller tjänster. Detta kan i sin tur leda till antipati och åtgärder mot företaget.

Utöver att följa principerna om ”due diligence” och ”do no harm” är det viktigt för ett företag att förstå kontexten som det verkar i. Det kanske mest påtagliga problemet på konfliktpåverkade marknader är den fysiska säkerheten för eventuella anläggningar och personal. Att höja den egna säkerheten behöver dock inte nödvändigtvis bidra till samhällssäkerheten. Det är inte ovanligt att företag hyr in privata säkerhetsbolag för att sköta sin säkerhet. Ett problem med detta är att även om det hjälper på kort sikt så bidrar det inte till att konsolidera statens förmåga att skapa säkerhet på lång sikt. Det kan också skapa andra problem då insynen i och ansvarsutkrävandet gentemot dessa privata styrkor ofta är svagt, och det är oklart vilket mandat de har. Om företaget anlitar säkerhetsstyrkor som också är part i konflikten riskerar det att försvåra en fredlig lösning.

I nuläget har forskningen inga fullständiga svar på vad företag bör göra för att bidra till fred och säkerhet på en konfliktpåverkad marknad. I fallstudier har man observerat indirekta kopplingar mellan företags verksamhet och fred och säkerhet. Ett exempel på detta är Colombia där företags rekryterings- och arbetsplatsrutiner bidrog till integration och avspänning, vilket sedan fick spridning i konflikten som helhet. Dock saknas det ett validerat teoretiskt ramverk liksom empiriskt underlag för att dra några säkra slutsatser om exakt hur dessa kopplingar ser ut och i vilken utsträckning de påverkar fred och säkerhet. För forskningen är således nästa viktiga steg att utveckla metoder för att mäta företagsaktiviteters påverkan på fred och säkerhet samt att skapa tillgängliga verktyg för praktiker.

Även om det ännu inte är helt klarlagt hur företag kan påverka fred och säkerhet är det tydligt att företag ofta saknar full förståelse för förutsättningarna på konfliktpåverkade marknader samt de långsiktiga vinsterna med att bidra till hållbar fred och säkerhet. Att uppnå hållbar fred i ett konfliktdrabbat land kräver omfattande samhällsförändringar över lång tid som till exempel utvecklingen av stabila politiska institutioner och förutsägbara ekonomiska ramverk. Dessa förändringar är dessutom grundläggande för att på sikt kunna skapa en god affärsmiljö. För företag finns det således mycket att vinna på att gå från en miljö präglad av konflikt och dess associerade risker och kostnader, till en miljö präglad av stabilitet och förutsägbarhet.

Text: Tobias Evers, analytiker vid UI

Tips: Läs mer om företags roll på konfliktpåverkade marknader i UI Occasional Paper 3: Doing Business and Making Peace? och Private Sector Actors & Peacebuilding.



Om UI-bloggen

Arkiv