''Obama är Bush utan cowboyhatt”


Av: Elin Rappe

2012-07-09 |

Läget i den amerikanska ekonomin kommer att avgöra presidentvalet i USA i november. Den fortsatta ekonomiska utvecklingen i Europa är därför av stor betydelse även för det amerikanska presidentvalet. Det framgick under UI:s seminarium i Almedalen.

Betydelsen av den ekonomiska utvecklingen i Europa gör att Angela Merkel blir en av huvudpersonerna i det amerikanska presidentvalet i höst. Detta eftersom amerikaner alltid röstar utifrån plånboken, inte utifrån vilken utrikespolitik de vill att landet ska föra. USA ser numera på Europa som ett problemtyngt område och har alltmer börjat vända blicken mot Asien. Det menar Susan Glasser, chefredaktör för den mycket hyllade amerikanska tidskriften Foreign Policy Magazine. 

–  Europa kan bestämma utgången av  detta val, i negativ riktning och på ett sätt som är negativt för Barack Obama.

Så inledde Susan Glasser sitt anförande vid Utrikespolitiska institutets seminarium ”Foreign policy of the White House” under Almedalsveckan på Gotland. Övriga talare i den insatta panel som fick en helt fullsatt sal i Krukmakarens Hus att lyssna uppmärksamt i 1,5 timme, var Peter Baker, senior Vita huset-korrespondent vid New York Times, UI:s forskare Magnus Norell samt förstereportern vid Göteborgs-Posten Britt-Marie Mattsson.

Att valet i november blir jämnt är något som står helt klart. Peter Baker, som bevakat Vita husets politik och amerikanska presidentval i många år, förklarade att ett tecken på att vi kan räkna med ett oerhört jämnt val är den väljarundersökning som Gallup gör i USA på våren inför varje amerikanskt presidentval. Vårens mätning har aldrig någonsin tidigare visat på ett så jämnt val. Gallups undersökning brukar mycket sällan slå fel och i år visade den att lika många vill se Barack Obama som Mitt Romney som president efter valet i november i höst.

58 procent av de som planerar att rösta på Romney säger också att deras röst är en röst mot Obama, och inte för Romney för att de nödvändigtvis vill se honom som president. Det är en ovanligt hög siffra som gör att man bör ställa sig frågan om höstens val blir ett presidentval eller en omröstning för eller emot Obama kvar vid makten, menar Peter Baker. Det enda sätt Obama kan vända dessa siffror på är att bevisa att ”that guy stinks worse”, det vill säga att Romney skulle vara en sämre president för det amerikanska folket än vad Obama är, fortsätter Baker. 

Hur kan då Obama ha blivit så impopulär? Som Susan Glasser framhåller skulle han utan tvekan ha blivit omvald om det amerikanska presidentvalet mellan Obama och Romney ägt rum i det sekulära Sverige istället för i USA, där frågor om moral och traditionella familjevärderingar ökar i betydelse. Vad det handlar om är att Obama inte har ändrat sin politik så mycket från sin företrädare George W Bush som väljarna hade förväntat sig.

Att en demokratisk amerikansk president i allt större utsträckning använder sig av förarlösa drönarflygplan i krigföring utomlands och förvarar en ”dödslista”, med namn på de han vill ska dödas genom drönarattacker, i sin skrivbordslåda i Vita huset är något som hade varit svårt att föreställa sig när Obama tillträdde posten som USA:s president.

Obamas framgångsrika valkampanj 2008 byggde på ett löfte om förändring och hopp, att Obama skulle sitta ned med Nordkorea och Iran och förhandla, men detta har inte skett. I själva verket har policyn att USA:s egna utrikespolitiska intressen sätts i främsta rummet inte ändrats under de senaste åren. Trots att presidenten bytts ut.

–  Barack Obama är George W Bush utan en cowboyhatt, säger Peter Baker skämtsamt.

Frågor som Guantamofängelset, vilket Obama lovade att stänga så fort han flyttat in i Vita huset, blev mycket svårare för presidenten att fullfölja än vad han hade trott. Susan Glasser hävdar att Obama inte har betonat mänskliga rättigheter avsevärt mer än andra presidenter i känsliga relationer som den till Ryssland och förklarar att Obama kritiseras för att vara en idealist mer än en realist. Men Susan Glasser menar att utvecklingen i världen de närmaste åren kommer att tvinga USA att börja ta itu med oroshärdar där de under de senaste åren valt att inte ingripa. Peter Baker instämmer och fastslår:


–  Det går inte att skjuta upp hanteringen av vissa saker hur länge som helst. Vinner Obama valet finns en möjlighet att det kan ske en kursändring. Obama har exempelvis sett det som sitt uppdrag att avsluta krigen i Irak och Afghanistan. Han skulle kunna vilja använda sin andra mandatperiod till att försöka lösa svåra konflikter som den mellan Israel och Palestina och öka strävanden för att få till kärnvapennedrustning i världen. Då skulle han kunna få en plats för alltid i historieböckerna.

En annan svår situation är läget i Syrien. Obama har misslyckats med att få med Ryssland och Kina på en resolution i FN:s säkerhetsråd för att försöka vända den alltmer desperata situationen i Syrien. Blir Obama omvald är det möjligt att han kommer att försöka öka ansträngningarna att enas om hårdare tag gentemot president Bashar al-Assad.

Britt-Marie Mattsson menar att maktbalansen i världen ser ut som sådan att Europa svarar på vad USA gör, istället för att agera själva. Hon betonar att man inte kan vinna ett amerikanskt presidentval på den utrikespolitik som förts de senaste åren, men att man däremot kan förlora ett presidentval på det. Mattsson framhåller också att det är svårt för oss i Europa att förstå vilket inflytande familjen Bush har haft över den amerikanska utrikespolitiken de senaste årtiondena.

Men trots att omval inte brukar kunna vinnas på utrikespolitiska framgångar försöker Obama att göra så denna gång. Ett av Obamas främsta trumfkort för att motivera varför det amerikanska folket ska välja om honom, är att han är en president som kan trygga deras nationella säkerhet eftersom han lyckades med uppdraget att hitta och döda Usama bin Laden. Något hans företrädare misslyckades med.

Har då inte utrikespolitik betydelse för en stormakt som USA som gjort sig känd som den världspolis som gripit in i krishärdar i världen där civila dödats, nu senast i Libyen? Obama har ökat USA:s deltagande på den multilaterala arenan och sett till att USA blivit mer aktivt inom FN. Men nationella intressen tenderar att gå före alla andra intressen i amerikansk utrikespolitik, oberoende av politisk tillhörighet för den sittande presidenten, menar Peter Baker.

Baker har svårt att se att USA med sitt ansträngda ekonomiska läge skulle kunna backa upp en insats som den i Libyen igen. Magnus Norell tror att vi framöver istället kommer att få se”the coalition of the willing”, det vill säga att det blir allt mer vanligt med olika typer av konstellationer som griper in vid internationella krishärdar.

Ett område där USA:s kommande politik blir av betydelse är Mellanöstern. Det finns en stor nervositet kring situationen i Mellanöstern i Vita huset. Obama vill inte hamna i en sits där han tvingas agera innan presidentvalet i november. Magnus Norell, forskare vid Utrikespolitiska institutet som särskilt följer utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern, tror inte att USA kommer att bli mer engagerade i regionen, oberoende av vilken president som sitter vid makten efter valet i november.


–  USA spelar sina kort på samma sätt och strategin är att inte bli alltför inblandade i detta område. Vi kan därför räkna med en fortsatt försiktig hållning från USA:s sida till utvecklingen efter de arabiska revolterna de senaste åren, menar Magnus Norell.

Susan Glasser håller med och säger att det inte finns någon tydlig amerikansk politik gentemot Mellanöstern. Vad det handlar om nu är att vara försiktiga för att inte återigen råka ”hamna på fel sida”, det vill säga att börja stödja en president som visar sig inte vara bra, som fallet var med Mubarak. USA har insett vad massorna kan göra och att befolkningar måste få bestämma själva över vilka de vill ska sitta vid makten i deras länder.

Hur ser då USA på Europa nu för tiden? Europa är fortfarande USA:s största handelspartner, men relationen till Europa präglas alltmer av desillusionering. Eurokrisen ligger som ett stort svart moln över världsekonomin och många europeiska länder har gjort stora nedskärningar i sina budgetar som ett led i eurokrisens besparingskrav, vilket gör en gemensam Nato-insats av den typ som skedde i Libyen osannolik. USA har därför börjat vända blicken mot Asien. Asiens ökade betydelse för USA lyftes till och med fram av Hillary Clinton i en uppmärksammad artikel i slutet av förra året. Denna ”pivot to Asia” utgör ett historiskt skifte.


–  Obama kallar sig för den första stillahavspresidenten i amerikansk historia och bara det är en stor sak.

Det menar Susan Glasser, som samtidigt framhåller att man inte ska förstora upp denna kursändring alltför mycket. Europa är fortsatt viktigt för USA, och då särskilt den ekonomiska utvecklingen i Europa eftersom den har stor betydelse för den amerikanska ekonomins utveckling. En försämring av det ekonomiska läget i exempelvis Grekland i höst utgör en fara som skulle hota Obamas chanser att bli återvald. Det utgör en av de möjliga ”oktoberöverraskningar” som kan bli vågen som välter den gungande båt som Obamaadministrationen sitter i. En annan sådan farhåga är en kraftig försämring av läget i Syrien i oktober eller den ansträngda relationen med Iran.

Men något som inte blir en överraskning är att valet i höst med största sannolikhet kommer att bli jämnt. Något annat som står klart är att världen får hålla andan och hoppas på att kriserna i Syrien, Iran och på andra håll i världen inte försämras, eftersom Europa är upptaget med sin ekonomiska kris samtidigt som en aktiv amerikansk närvaro på den internationella spelplanen lär vänta till efter presidentvalet.

Text: Elin Rappe, projektsamordnare på UI.

 

Tips: Läs också senaste Världspolitikens Dagsfrågor: Obamas USA eller Romneys? Här hittar du mer om UI:s dagar i Almedalen 2012. På UI:s facebooksida kan du titta i fotoalbumet från Almedalen 2012.



Om UI-bloggen

Arkiv