Det som händer i Mexiko stannar inte i Mexiko


Av: Lisa Kareliusson

2012-07-24 |

Flera veckor efter presidentvalet i Mexiko är resultatet fortfarande omstritt. Segraren Enrique Peña Nieto har anklagats för valfusk och oppositionen kräver att valet görs om. Den politiska instabiliteten i landet sätter inte enbart förtroendet för de inhemska politikerna på spel – den hotar också att försämra Mexikos relationer till andra länder i regionen.

"Mexiko, du har pantsatt din framtid för 500 pesos." Så står det på ett av plakaten i havet av skyltar i demonstrationståget. Det är en stor folkmassa som har samlats. Och det är inte första dagen. Den 1 juli hölls det presidentval i Mexiko och runt om i världen riktas nu oroade blickar mot landet och händelserna i valets bakvatten.

Redan efter första omräkningen på valkvällen meddelades att Enrique Peña Nieto och hans Institutionella revolutionspartiet (PRI) tagit hem valsegern i Mexiko. Efter det federala valinstitutets (IFE) omräkning fick Peña Nieto 38 procent och på andra plats kom vänstersidans kandidat López Obrador med ungefär 32 procent av väljarnas röster.

Det har gått flera veckor sedan valet och resultatet är fortfarande omstritt. Segraren anklagas för att ha köpt miljontals röster genom att erbjuda presentkort på matvarukedjan Soriana. På YouTube och i sociala nätverk på webben cirkulerar filmer och bilder på medborgare som medger att de har mottagit presentkort i utbyte mot en röst på PRI. Motståndarna menar också att Peña Nieto, som är känd för att ha nära relationer med den nationella TV-kanalen Televisa, har betalat för att rapporteringen skulle gynna honom. På lördagen, en vecka efter valet, hölls demonstrationer i flera större städer i Mexiko mot Peña Nieto och mot valet som kommit att kallas en skam av oppositionsledaren López Obrador.

Det var många som väntade sig att López Obrador inte skulle godta resultatet och mycket riktigt lämnade han efter någon vecka officiellt in en formell begäran om att valet helt skulle ogiltigförklaras. Nu har Mexikos federala valmyndighet fram till september på sig att värdera de klagomål som inkommit och sedan utnämna Nieto till president eller kalla till nyval.

För att skaffa fram bevis har oppositionen upprättat en hemsida där medborgarna uppmanas att själva rapportera in oegentligheter kring valet. På hemsidan står det: ”Mexiko behöver oss, den första juli utfördes ett val kantat av oegentligheter och vi uppmanar därför allmänheten att visa sitt stöd och rapportera eventuella avvikelser som förekommit före och efter valet. Ditt klagomål måste innehålla ett fotografi eller video som dokumenterar detta, endast då kan vi beskrida valresultatet. Mexikanerna kräver demokrati.”

Mexikanerna har krävt demokrati under lång tid. Först för tolv år sedan demokratiserades landet och innan dess var det just Peña Nietos parti, PRI, som regerade landet under 71 år. PRI:s tid vid makten har kommit att kallas den perfekta diktaturen, känd för att rigga val och för en mycket utbredd korruption på federal nivå. Men trots att tolv år nu har gått är det många som anser att de demokratiska institutionerna behöver stärkas. Frågan som många ställer är hur ett parti med PRI:s historia på kort tid ska kunna införliva demokratiska värderingar som är nödvändiga för att klara av ett sådant reformarbete.

Även om protesterna som nu rasar i Mexiko främst handlar om det påstådda valfusket och medias orättvisa rapportering kring valet, skulle de också kunna förstås som en kritik mot den politiska traditionen i landet och den misstro som den har skapat.

PRI:s historia är något som har väckt oro såväl i Mexiko som i omvärlden, kanske framför allt i USA. Relationen mellan Mexiko och USA är komplex. Mexiko är huvudproducent av viktiga varor som fordon, platt-tv-apparater och grönsaker till USA. Mexiko är även USA:s andra största exportpartner och handeln med Mexiko skapar runt 6 miljoner arbetstillfällen i USA årligen. Mer än en miljard gods passerar gränsen dagligen och det bor över 33 miljoner människor med mexikanskt ursprung i landet. Även turismen från Mexiko till USA är viktig både för den amerikanska ekonomin och arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av de komplexa banden mellan USA och Mexiko är de ömsesidigt beroende av att upprätthålla en god relation till varandra, vilket den nye presidenten, Enrique Peña Nieto, tycks vara medveten om. I en artikel på ledarsidorna i The New York Times tog han bara några dagar efter presidentvalet avstånd från partiets historia genom att skriva att ”För de som oroar sig för en återgång till gamla tider, frukta inte… Vid 45-års ålder är jag en del av den generation PRI-politiker som ansluter sig till demokratin. Jag avfärdar det gamla systemet på samma sätt som jag försöker gå vidare från den politiska låsning som just nu råder.”

Men det är inte bara partiets historia som oroar Washington. Problemen längs den 320 mil långa gränsen mellan Mexiko och USA fortsätter att växa. De senaste årens gemensamma kamp mot drogkartellerna i Mexiko har varit mycket omtvistad och tärande för relationen länderna emellan.

Från Washingtons håll har man länge ansett att Mexikos institutioner och politiska styre är ineffektivt och i behov av att moderniseras. Experter på området menar att USA har ett betydande intresse av att Mexikos demokrati blomstrar, att säkerheten ökar och att ekonomin växer. Men det som sker i landet nu kan på många sätt vara en fara för just demokratin, säkerheten och tillväxten. Det verkar i alla fall som att många av Mexikos 112 miljoner invånare inte längre har tilltro till vare sig landets demokrati, institutioner eller politiker. Hur man lyckas lösa situationen kan ha långtgående effekter för såväl det mexikanska folket och demokratin, som för de omkringliggande länderna.

Text: Lisa Kareliusson, projektsamordnare på UI.

Tips: "Mexikos val - en väg tillbaka?" är temat för Världspolitikens Dagsfrågor nr 5 2012 skriven av frilansskribenten Johan Schmidt. Han har också skrivit om presidentvalet i Mexiko för UI-bloggen.


Om UI-bloggen

Arkiv