USA – supermakt med passerat bäst-före-datum?


Av: Anna Jardfelt

2012-06-19 |

Trots att USA står för ungefär en fjärdedel av världsekonomin, finns det signaler som talar för att landets supermaktsstatus har passerat bäst-före-datum. Samtidigt växer sig länder som Kina och Brasilien allt starkare.

En inrikespolitisk fingervisning är att USA, efter de senaste årens ekonomiska kris, idag är världens i särklass mest skuldtyngda land med en statsskuld på 15 600 miljarder dollar, en skuld som 2011 översteg USA:s totala BNP.

Medan USA och Europa krisar ekonomiskt förändras världen. Nationer som Kina och Brasilien stärker sina ekonomiska utsikter, men det gör också de 28 länder som enligt Världsbanken de senaste tio åren lämnat gruppen låginkomstländer för att bli medelinkomstländer. Här finns länder som Indien, men också Ghana, Zambia, Senegal och Uzbekistan.

Men, som fastställts av den samlade amerikanska underrättelseexpertisen i en rapport till president Barack Obama 2009, är det bara ett land, Kina, som de kommande 25 åren utgör en strategisk utmaning för USA. Bara inom några år kommer sannolikt Kina att överta den roll som USA har haft sedan 1880-talet: att vara världens största ekonomi.

Hur stark denna ekonomi blir kommer dock också att reflektera politiska utmaningar; den stora befolkningen gör att Kinas BNP per capita inte är i närheten av att spegla USA:s. Ettbarnspolitikens demografiska utmaningar gör också att det finns en rädsla för att landet blir gammalt innan det blir rikt.

Den amerikanska dominansen sedan andra världskriget, Pax Americana, har förutom ekonomi, även handlat om militär styrka. Trots ökade kinesiska militäranslag och minskade militärutgifter i USA, efter uttåget från Irak och med tidsplanen för Afghanistan, kan inget land idag mäta sig mot den amerikanska militära makten. Vid ett besök vid marinbasen i Norfolk tidigare i år berättades till exempel illustrativt att USA:s flotta inte bara är världens största, den är lika stor som de 13 nästföljande i storlek – sammanlagt.

Det är oklart hur ett växande Kina kommer att välja att agera på den globala scenen. Få kineser verkar intresserade av att exportera sin auktoritära politiska modell. Detta talar emot att vi går mot en bipolär ”kalla kriget-situation” med en kamp mellan två motsatta ideologiska visioner. Samtidigt, även om man inte från kinesiskt håll aktivt vill exportera den egna modellen, är det tydligt att man har en defensiv agenda; att bevara och skapa utrymme för sitt eget system och sina egna nationella intressen. Med ökad makt från Kina – och Indien, Brasilien med flera  – kommer krav att ställas på ökat inflytande över den globala agendan. Defensiva föreskrifter kan här få betydelse exempelvis för möjligheten att driva frågor om mänskliga rättigheter – inte minst då ekonomiskt beroende gör det svårare att kritisera.

I det strategiska maktspelet mellan USA och Kina är det svårt att se att Europa kommer att spela någon större roll. EU är inte, trots tidigare höga ambitioner, någon enad militär makt, vilket inte minst Libyen-insatsen förra året visade. Dessutom kommer Europas militära resurser alltmer att behöva fokuseras i närområdet. Samtidigt har också USA:s intresse för Europa minskat. Europa ses varken som en säkerhetspolitisk utmaning eller som en lika intressant allierad som förr. Detta handlar om USA:s ökade fokus på Asien, oro för EU:s ekonomiska kris, men också om att Europa – trots tydliga amerikanska uppmaningar – inte ökat försvarsutgifterna.

Det nya globala informationssamhället innebär dock att maktspelet har förändrats. Det är inte bara frågan om vem som är, eller inte är, en framtida supermakt som är central för globalt inflytande. De transnationella relationerna, där staterna har begränsad makt, är scenen där viktiga maktfrågor som ekonomi, inklusive bankers och företags roll, definieras. Det är också här som många av de nya hoten; klimatförändringar, bristande cybersäkerhet och terroristnätverk skall bekämpas. Helt centralt för denna dimension är information och kunskap. Även här har USA traditionellt legat iframkant med 17 amerikanska universitet på listan över världens 20 topprankade universitet. Men det är även här som Europas styrka ligger. EU representerar fortfarande en stor del av världsekonomin och både EU och individuella medlemsländer kan med ett fokus framöver på samarbete, forskning och utveckling ha alla möjligheter att påverka. 

 

Text: Anna Jardfelt, direktör UI. Texten är ett utdrag ur ett tal från Tillväxtdagarna i Malmö 3-4 maj 2012.

 

Tips:
Almedalen - UI:s seminarium i Almedalen kommer också att handla om USA och det amerikanska presidentvalet. Läs mer om seminariet: Foreign Policy of the White House - How will the presidential elections affect US Foreign Policy?

Världspolitkens Dagsfrågor - nr 7 i år kommer också att handla om USA och presidentvalet där. Håll utkik i vår butik på ui.se/butik i sommar!

 

 


 



Om UI-bloggen

Arkiv