Yttre faktorer inte orsak till Afrikas bristande utveckling


Av: Nathalie Besèr

2012-06-11 |

Anledningen till att den afrikanska kontinenten inte haft samma ekonomiska utveckling som Asien, är att samhällsstrukturerna ser olika ut. Grunden för en hållbar och stark ekonomisk tillväxt finns i en livskraftig jordbrukssektor. Det menar Roel van der Veen, diplomat och professor i internationella relationer, som nyligen besökte UI.

– Allt för länge har bristen på framsteg i Afrika skyllts på yttre faktorer som kolonialism, konstgjorda gränser, olika etniska grupper och IMF. De förklaringsfaktorerna räcker inte. Precis samma omständigheter råder nämligen också i Asien, ändå har länderna där haft en explosionsartad utveckling de senaste 30 åren, säger Roel van der Veen.
 
Roel van der Veen är verksam vid universitetet i Amsterdam, rådgivare till det nederländska utrikesdepartementet samt författare till boken "Makt och Vanmakt i Afrika – en samtidshistoria”. Med erfarenheter från både Afrika- och Asienenheten vid nederländska utrikesdepartementet blev han fascinerad över avsaknaden av ekonomisk och mänsklig utveckling i Afrika och beslutade sig för att ta reda på vad det beror på.

Han menar att politiskt vanstyre, interna konflikter, korruption, aids och fattigdom är problem som skulle existera även om Afrika inte hade upplevt århundraden av europeisk kolonialism. Han tar Nigeria och Indonesien som exempel. I början av 1970-talet låg bägge länderna på ungefär samma nivå vad gäller BNP per capita. Idag är skillnaden slående. Indonesien ligger på 4300 USD, medan Nigeria står kvar och stampar på 2400 USD.

– Svaret finns i det patron-klientsystem som finns i Afrika. Ett system som bygger på tjänster och gentjänster samt på att skapa lojalitet hos vissa grupper. Stabilitet är viktig i en sådan struktur, medan en ökad produktivitet inte alls är prioriterad, säger Roel van der Veen.

Han menar att de politiska ledarna satsar de få medel som finns på medelklassen i städerna, för att stärka sin maktbas där. Inga pengar går till landsbygden. 

–  Det har gjort att jordbrukssektorn gått miste om modernisering och den senaste tekniken. För att nå en stabil ekonomisk utveckling måste det finnas ett fungerande jordbruk i botten. Det har det funnits i till exempel Asien, säger han.

Bönderna på landsbygden är inte viktiga för att behålla makten, däremot kan ledarna utnyttja dem för att köpa produkter till låga priser och sälja vidare billigt till den stadsbefolkning vars lojalitet man är beroende av. En konsekvens av det är att många bönder gett upp sina odlingar och flyttat till städerna.

– Det vi kan göra för att hjälpa Afrika, det är att försöka stabilisera kontinenten så långt det är möjligt. När det politiska systemet är stabilt kommer också den ekonomiska utvecklingen, säger Roel van der Veen.

SVT-korrespondenten, Erika Bjerström, har rest runt i Afrika under ett års tid för att skildra det Afrika som inte alltid får plats i nyhetsrapporteringen. Hon berättar att hon känner ett ansvar för att visa att Afrika inte bara består av krig, hiv och hungersnöd. Dokumentären ”Det nya Afrika” blev resultatet av resan. I den beskriver hon ett antal länder i förändring.

– Jag möttes av ett Afrika i full ekonomisk tillväxt och med stort hopp om framtiden. Förändringen sker nu.

Den dystra bild som Roel van der Veen ritar upp är inte längre aktuell, menar Erica Bjerström. Hon tycker att Sverige borde spela en mycket större roll i Afrika än vad landet gör idag.

– Svenska investeringar är sällsynta i Afrika. Vi måste våga oss dit och ta del av utvecklingen. Och så måste Sverige ge stöd och hjälp med att bygga upp myndigheter och utbildning. Det är vi ju världsbäst på. Det är vad vårt bistånd borde gå till.

Hon konstaterar att Kina bygger upp infrastrukturen i Afrika och att Brasilien står för uppbyggnaden av det sociala och politiska systemet.

– Jag såg Brasilien överallt i Afrika. Där borde Sverige också vara.  

Text: Nathalie Besèr, rådgivare vid Utrikespolitiska institutet



Om UI-bloggen

Arkiv