Respekt för äldre hindrar förändring


Av: Pia Daleke

2012-05-28 |

Det finns inga förutsättningar för en ”afrikansk vår” inom de närmaste fem åren. Det tror i alla fall inte Afrikaexperten Eldrigde Adolfo. En av anledningarna är den stora respekten för äldre som finns i många afrikanska länder.

Eldrigde Adolfo talade om den nya generationen i Afrika vid ett seminarium på Utrikespolitiska institutet den 28 maj. Som forskare är Adolfo knuten till Nordiska Afrikainstitutet och har en lång erfarenhet av att arbeta med och i Afrika. Bland mycket annat har han varit rådgivare åt såväl FN som regeringen i Sierra Leone, där hans fokus var ungdomsfrågor och konflikthantering.

Adolfo nämnde tre skäl till att han knappast trodde på en afrikansk vår på kort sikt. Dels har många afrikanska länder redan inlett en gradvis demokratisering, dels är säkerhetssektorn (militären och säkerhetspolisen) fortfarande starka i flera av de mer auktoritära länderna. En tredje anledning är att respekten för äldre fortfarande är mycket stark i större delen av kontinenten.
– Den stora respekten för äldre gör det mycket svårt att förändra någonting, det blir tufft för ungdomar att komma fram i samhället, sade Adolfo.

Eftersom äldre vanligtvis sitter i toppen på maktpyramiden stängs ungdomarna ute. För att exempelvis få en formell anställning inom offentlig sektor måste du känna någon i maktposition. Enligt FN:s arbetsorganisation ILO ligger ungdomsarbetslösheten i Afrika i genomsnitt på ungefär 60 procent. Det innebär att stora grupper av unga står utanför samhället och lätt riskerar att hamna i gatugäng eller kriminalitet. Särskilt gäller det länder som nyligen genomgått svåra konflikter. Gängkulturen utnyttjas inte sällan av politiker.
– För några dollar, narkotika eller mat kan mäktiga personer köpa tjänster från ungdomarna i form av gatuvåld, kravaller eller knarklangning, enligt Adolfo.

Bland seminariets deltagare kom flera invändningar mot Adolfos uppfattning om de dåliga förutsättningarna för ungdomsuppror i afrikanska länder. Historiska exempel gavs på viktiga politiska omvälvningar där ungdomar varit drivande – upproren i Soweto i Sydafrika, samt när de nuvarande makthavarna i Etiopien och Eritrea störtade de gamla diktatorerna. Några påpekade att även arabisk ungdom fått slåss mot starka säkerhetssektorer och en kultur där äldre respekteras högt. Om en ”afrikansk vår” inte är sannolik, vart tar då allt missnöje och utanförskap vägen?
– Afrikansk ungdom vill ha förändring. Men det är viktigt att den inte blir påtvingad utifrån. De vill hitta sin egen version. I takt med att utbildningsnivån stiger, ökar också viljan till förändring.

Text: Pia Daleke, redaktör på UI. Seminariet anordnades i samband med institutets publicering av nya häften om Afrika i den klassiska skriftserien Länder i fickformat.



Om UI-bloggen

Arkiv