Storpolitik med gasen i botten


Av: Anna Lantz

2012-05-23 |

Det pågår ett storpolitiskt spel om hur gasledningar ska dras, vem som ska få köpa gas av vem och till vilket pris. Naturgas är i dag den tredje största energikällan i världen efter olja och kol.

Nyligen hölls ett seminarium på Utrikespolitiska institutet om varför naturgasen på senare tid har blivit alltmer eftertraktad. Seminariet anordnades i samarbete med Nätverket Olja och Gas, NOG.

I takt med att världens länder har tvingats inse att oljan kommer att ta slut, samtidigt som efterfrågan på energi stadigt ökar, blir utvinningen av naturgas allt viktigare. Naturgas är ett fossilt bränsle precis som olja och kol. Skillnaden är att användning av naturgas leder till betydligt mindre utsläpp av partiklar och ungefär 25 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med olja.

Antalet anläggningar för utvinning av naturgas ökar ständigt. Men trots att det går att få fram betydligt mer gas än vad som sker i dag, är det inte enbart bristande teknik och kommersiella stridigheter länder emellan som sätter käppar i hjulen.  

Frågan om hur mycket naturgas som ska nå de globala marknaderna är i högsta grad politisk.


I Japan är energifrågan särskilt politiskt aktuell, framhöll Oxfordforskaren Jonathan Stern. Nu när alla kärnkraftsreaktorer har stängts måste Japan hitta andra lösningar på energibehoven. En möjlig sådan kan vara ökad utvinning av naturgas.


– Naturgas kommer in i bilden först när andra energikällor har visat sig ohållbara, poängterade han och konstaterade att det japanska samhället har förändrats sedan olyckan i Fukushima:


– Människor talar om ett Japan före och ett efter kärnkraftsolyckan. Den har lett till en allt svagare tilltro för flera olika energikällor, inte bara nukleära.

Det finns grader även i naturgasriket. Till skillnad från konventionell naturgas kräver så kallad okonventionell skiffergas komplicerade och kontroversiella metoder för utvinning. När skiffergasen utvinns genom så kallad ”fracking” spräcks berggrunden upp under ett enormt tryck samtidigt som man tillsätter vatten, kemikalier och sand. Effekten kan bli att jordbävningar uppstår och att kvarvarande kemikalier förorenar miljön.

Europaparlamentet lät förra året utreda hur utvinning av skiffergas påverkar miljön och människors hälsa. I en studie som sammanställts på uppdrag av parlamentets miljöutskott går det att läsa att: ”Tekniken för skiffergasutveckling kännetecknas dels av oundviklig miljöpåverkan, dels av en hög risk om tekniken inte används på lämpligt sätt och dels av en möjlig hög risk för skador på miljön och fara för människors hälsa även när tekniken hanteras på rätt sätt.”

Men trots kritiken är inte frågan om utan hur man på bästa sätt ska kunna utvinna mer skiffergas, menade Katarina Johnsson från SEB som har arbetat med investeringar på den globala gasmarknaden. Under seminariet påpekade hon upprepade gånger att naturgas är effektivt, rent och i de flesta fall fritt från partiklar.  

Riskerna med naturgasutvinning kom visserligen upp på UI-seminariet, men den mest centrala frågan för de forskare och företagare som samlats var utan tvekan hur stater agerar i jakten på mer och bättre energi.

– Kina är ett land som redan i dag konsumerar enorma mängder energi och kommer så göra under lång tid framöver, konstaterade Katarina Johnsson och menade att allt som Kina gör påverkar världshandeln.

Det är svårt att dra några slutsatser om hur framtiden kommer att gestalta sig, betonade Jonathan Stern som ändå förutspådde att de flesta europeiska länder även i fortsättningen kommer att vara beroende av gasimport.

Europa är starkt beroende av rysk gas. Rysslands största gasbolag Gazprom levererar varje dag 300 miljoner kubikmeter gas till Europa. Bolaget är politiskt styrt och vad maktens män beslutar sig för kan komma att påverka betydligt fler länder än Ryssland självt.

Det är tydligt att det pågår ett storpolitiskt spel om hur gasledningar ska dras, vem som ska få köpa gas av vem och till vilket pris detta ska ske. Det är också uppenbart att energipolitiken delar förespråkare i olika läger.

Text: Anna Lantz, har en fil. kand. i statsvetenskap och socialantropologi från Stockholms universitet och studerar journalistik för akademiker på Södertörns högskola. Anna gör sin avslutande praktik på Utrikespolitiska institutet.

Tips: Här kan du läsa mer om konferensen och ta del av några av talarnas presentationer.


Om UI-bloggen

Arkiv