20 år av trauma efter krigsvåldtäkter


Av: Margot Wallström

2012-05-21 |

Det är hög tid för Bosnien att skipa rättvisa för de kvinnor som våldtogs under kriget. Detta skulle också föra Bosnien närmare ett EU-medlemskap, skriver Margot Wallström i UI-bloggen.

För 20 år sedan bröt kriget ut i Bosnien och Hercegovina. I samband med mitt besök i landet i slutet av 2010 träffade jag några av de kvinnor som våldtogs under kriget. Fortfarande så många år efter övergreppen skakar kvinnorna när de talar om det fruktansvärda som de utsattes för under kriget. Än i dag väntar de på rättvisa, medan förövarna i de allra flesta fall fortsatt går fria. Det är hög tid att Bosnien börjar leva upp till sina åtaganden enligt internationell rätt och ger kvinnorna den upprättelse de alltför länge väntat på.

Bosniska Omer frågade sin våldtagna fru Esma vem som begått dessa grymheter mot henne. Hon svarade: ”Världen, Omer. Den såg på medan jag blödde och njöt av varje droppe.” Våldtäkt användes systematiskt som ett vapen under Balkankriget och Esma är bara en av tiotusentals kvinnor som brutalt utsattes för olika former av sexuellt våld under konflikten, däribland sexuellt slaveri, påtvingade graviditeter och gruppvåldtäkter.

Amnesty International presenterade i dagarna sin syn på vad som bör göras i Bosnien för att skipa rättvisa i landet. Amnesty skräder inte orden: Det främsta hindret för att få ett slut på straffriheten och lagföra förövarna är bristen på politisk vilja. Resultatet är ett rättssystem som saknar kapacitet och resurser att undersöka och väcka åtal för brott som rör sexuellt våld begångna under kriget 1992-1995.

FN uppskattar att mellan 20 000 och 50 000 kvinnor våldtogs under kriget, många i särskilt upprättade våldtäktsläger. Den som sett Angelina Jolies film In the land of blood and honey vet vad jag talar om. Trots dessa ofattbara siffror har sammantaget endast 30 fällande domar utdömts i internationella och nationella domstolar. Trettio – inte trettio tusen.

De kvinnor jag träffade i samband med mitt besök i Sarajevo och Zenica berättade att de än i dag möter förövarna på banken och i mataffären och om hur dessa – ostraffade – hånflinar mot dem. En av kvinnorna  hölls under kriget i våldtäktsläger tillsammans med sin då 21-åriga dotter. Den bosniska regeringen har ett stort ansvar för att se till att de som utförde dessa ofattbara grymheter ställs inför rätta.

Bosnien undertecknade år 2000 Romstadgan, som utgör grunden för den Internationella brottsmålsdomstolen och som definierar sexuellt våld i krig som ett internationellt krigsbrott och ett brott mot mänskligheten. Problemet är bristerna i rättssystemet på nationell, regional och lokal nivå.

Amnesty nämner i sin rapport att bristen på resurser och infrastruktur kraftigt har försenat rättsprocessen mot misstänkta förövare. Många av offren lider fortfarande av post-traumatisk stress, ångest, depression och stigmatisering på grund av våldtäkterna de utsattes för, men saknar tillgång till medicinsk, psykologisk och ekonomisk hjälp. En långsam rättsprocess samt brist på vittnesskydd och tillit till domstolarna avskräcker många kvinnor – särskilt i mindre samhällen där brottslingarna lever i samma by som sina offer och i vissa fall sitter som förtroendevalda.

Först när förövarna har ställts inför rätta och kvinnorna som utsattes för våldtäkt har fått upprättelse kan såren efter konflikten läka och försoning ske. Fred innebär inte enbart att kriget är slut utan också att offren får upprättelse och att deras rättigheter tillgodoses.

Bosnien och Hercegovina har ett fantastiskt tillfälle att på 20-årsdagen av sitt FN-medlemskap den 22 maj ge upprättelse till de tiotusentals kvinnor som utsattes för grymma övergrepp under kriget. Det skulle dessutom innebära ett stort steg närmare EU-medlemskap.

Text: Margot Wallström, FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i konflikter.

 


Om UI-bloggen

Arkiv