Frihet att välja viktigast för amerikaner


Av: Martin Gelin

2012-04-26 |

Amerikaners förhållningssätt till staten är motsägelsefullt. Samtidigt som de flesta vill ta del av dess tjänster, ogillar man själva idén om staten. Och fortfarande värderas frihet högre än trygghet. 

När man diskuterar president Obamas svårigheter att genomföra progressiva reformer läggs skulden ofta på republikanerna i kongressen, som effektivt har satt stopp för mycket av det som stod på hans agenda.

Men en annan minst lika viktig faktor är Högsta domstolen. Eftersom domarna tillsätts på livstid tenderar den politiska uppsättningen och maktbalansen i Högsta domstolen att  ligga något decennium efter den i kongressen och Vita huset.

Enligt en undersökning av statistikern Nate Silver på New York Times har John Roberts-domstolen (efter Högsta domstolens nuvarande chefsdomare John Roberts), varit en av de mest konservativa i USA:s moderna historia.

Under våren har domstolen hamnat i rampljuset i samband med att den tog upp Obamas sjukvårdsreform. Att döma av de kritiska rösterna mot reformen, i synnerhet kritiken mot den paragraf som bötfäller de medborgare som inte köper sjukförsäkring, har många bedömare dragit slutsatsen att delar av reformen sannolikt kommer att upphävas (hur det går får vi inte veta förrän i slutet av juni).

Obamas stab har klagat på att detta är resultatet av en påkostad negativ kampanj från konservativt håll, näringslivet och sjukvårdsbranschens försäkringsbolag. Men i själva verket är det något annat som pågår. Sjukvårdsreformen skulle inte ha hamnat hos Högsta domstolen om det inte vore för att det finns en utbredd misstänksamhet mot det man ser som ökat statligt inflytande på ett av de känsligaste områdena i amerikansk politik.

I en färsk mätning från tankesmedjan Pew Research Center i Washington DC framgår gapet mellan USA och Europa i synen på statens roll. På frågan om vad som är viktigast, "friheten att eftersträva dina mål i livet utan statligt inflytande" eller påståendet att "staten ska garantera allas välbefinnande" svarade nästan dubbelt så många amerikaner som européer att det första alternativet går före.

58 procent av amerikanerna prioriterade, något förenklat, "frihet" framför "trygghet". I Storbritannien var det bara 38 procent, i Tyskland och Frankrike 36 procent.

När deltagarna i undersökningen ställdes inför påståendet "framgång i livet bestäms av andra faktorer än dig själv" var siffrorna omvända. Bara 36 procent av amerikaner trodde på detta, medan det i Tyskland var 72 procent som instämde och i Frankrike 57 procent. Det förklarar varför alla reformer som ger staten en större roll i människors liv är så svåra att genomföra i USA.

Det motsägelsefulla är dock att amerikaner tenderar att tycka om de tjänster som staten faktiskt tillhandahåller, samtidigt som de ogillar staten som abstraktion. Man vill behålla alla de tjänster som staten tillhandahåller: Medicare (sjukvårdsprogrammet för äldre), socialförsäkringssystemet, gratis skolluncher, nyasfalterade motorvägar och fungerande flygplatser. Det man inte gillar är den abstrakta idén om "Washington", om staten, om centraliserad makt.

Man gillar träden, men inte skogen.

Det blir tydligt när det gäller just sjukvårdsreformen. En klar majoritet av amerikanerna, från höger till vänster, är överens om att sjukförsäkringssystemet inte fungerar särskilt bra. Innan Obama genomförde reformen hade Vita huset försäkrat sig om att den skulle ha brett folkligt stöd. Allt tydde också på det: de enskilda komponenterna av sjukvårdsreformen var nämligen populära. 

I en mätning gjord av New York Times sade 68 procent av de som svarade att de stödjer att reformen förlänger ungdomars rätt att använda föräldrarnas sjukförsäkring tills de är 26 år gamla, vilket ger nästan tre miljoner unga amerikaner sjukförsäkring. Nästan lika många stödjer flera andra av reformens enskilda beståndsdelar. Men problemet är att reformen som helhet är impopulär: en klar majoritet av folket säger att de vill upphäva hela eller delar av "Obamacare".

Republikanerna vann kommunikationskriget om sjukvårdsreformen eftersom de lyckades klumpa ihop den till en stor, obehaglig statlig tårta, där de enskilda komponenterna blev grumliga.

Därmed symboliserar sjukvårdsreformen Obamas problem som president. Även när hans förslag är populära, är den sammanhängande ideologin bakom dem – att statens roll bör växa för att jämlikheten och tryggheten ska öka – inte lika populära.


Text: Martin Gelin, journalist i New York och gästskribent i UI-bloggen. Du kan följa honom på Twitter: @M_Gelin

 


Om UI-bloggen

Arkiv