Bröder på charmoffensiv i USA


Av: Magnus Norell

2012-04-11 |

Inför det egyptiska presidentvalet i maj vill Muslimska brödraskapet förvissa omvärlden om att det är ett rumsrent politiskt alternativ. Men alla litar inte på partiets tal om förnyelse och tolerans.

Den amerikanska tankesmedjan The Carnegie Endowment for International Peace var värd för en delegation från det Muslimska brödraskapet (MB) förra veckan. Besökarna deltog i debatter, seminarier och möten med representanter för den amerikanska regeringen.

Det vällovliga syftet från Carnegies sida var att få igång en politisk dialog med MB samt att känna organisationen på pulsen i frågor om fred, demokrati, minoritetsrättigheter och jämlikhet: alla områden där MB – både före och efter valsegern – har vacklat betänkligt.

Från brödraskapets sida var syftet med besöket att understryka sitt modererande och politiskt mogna förhållningssätt nu när partiet är i en position att dominera den kommande regeringen i Egypten.

Det är dock tveksamt om MB lyckades något vidare härvidlag. Trots ihärdiga försök att presentera sig själva som ”moderata” och inställda på kompromisser (ofta presenterade av Sondos Asem, chefen för Ikhwanweb, MB:s engelskspråkiga webbplats), lyckades MB:s företrädare inte dölja att de i flera grundläggande frågor i bästa fall är tvetydiga och i sämsta fall beredda att låta sin religiösa grundsyn övertrumfa demokratiska hänsyn.

En del av detta kom fram vid ett välbesökt seminarium på Georgetown University, då MB-representanterna tidvis pressades ganska hårt, inte minst av den välutbildade egyptisk-amerikanska grupp som finns här i Washington DC. På frågor såsom respekt för ingångna avtal (läs Camp-David-fredsavtalet) förnekade först Abdel Mawgoud al-Dardery – ledamot för MB:s parti Frihet och rättvisa – att partiet tänkte riva upp avtalet eller hålla någon folkomröstning om det. Detta fungerade inte riktigt med den väl förberedda publiken på universitetet, och i en senare intervju svävade MB på målet och sade att avtalet ligger fast ”såvida inte allmänheten kräver” en ändring, ett föga subtilt sätt att säga att fredsavtalet inte alls är säkert. Detta är för övrigt något som sagts offentligt av företrädare för MB vid ett flertal tillfällen.

Muslimska brödraskapets representanter hävdade också att de strävar efter ett ”nytt Egypten baserat på demokrati, frihet, rättvisa och jämlikhet”. Men samtidigt underströk man att partiet stödjer sig på islamiska principer och att det är dessa principer – inte sekulära demokratiska – som styr partiets politik.

Vissa frågor vägrade gästerna att tala om – av uppenbara skäl. Ett exempel är det faktum att MB vill riva upp den lag som kriminaliserar sexuella trakasserier; att ledarskapet vill förbjuda badturism (det är inte bara salafisterna som har det på programmet); att partiet officiellt kolporterar ut konspirationsteorier om 11 september-attentaten och att det motsätter sig att kriminalisera kvinnlig könsstympning.

Den sistnämnda frågan blev särskilt uppmärksammad då al-Dardery pressades av CNN:s Brianna Keilar på den frågan. Han svarade defensivt att det inte är acceptabelt för någon utomstående att säga åt egyptierna hur de ska tänka och att egyptierna själva kommer att bestämma vad som är bra för dem. al-Darderys insisterande på att Egypten har självständig rätt att könsstympa kvinnor lär bli svår att förklara bort.

Muslimska brödraskapet har ställt sig bakom anklagelserna mot de frivilligorganisationer som just nu är föremål för rättsliga åtgärder från militärregeringens sida (det gäller inte bara de amerikanska organisationer vars medarbetare för en tid vägrades lämna Egypten). Sammanlagt handlar det om 16 organisationer varav en del koptiska demokratigrupper och civilrättsliga organisationer vars egyptiska kontor stängts.

Just minoritetsfrågor kom ofta upp under besöket i Washington. Trots flera uttalanden från MB:s sida står det klart att misstänksamheten gentemot partiet kvarstår, inte minst hos kopterna samt bland de aktivister som var del av den ”sociala medierevolution” som betydde så mycket för ett år sedan.

Den amerikanska regeringens tämligen pragmatiska inställning till MB lär inte ändras efter besöket. Men trenden här i USA efter ett år av revolutioner, uppror och en stökig politisk utveckling i Mellanöstern är att luta sig mer och mer mot tidigare utrikesministern John Foster Dulles berömda uttalande: ”Länder har intressen, inte vänner”. När det gäller Muslimska brödraskapet och Egypten är det nog en bra utgångspunkt.

Text: Magnus Norell, Senior Research Fellow vid UI.


Om UI-bloggen

Arkiv