Inte bara kommunister i Kina


Av: Anna Lantz

2012-02-03 |

Efter den finansiella krisen är en ny vänsterrörelse på frammarsch i Kina. Trots regimens försök att tysta högljudda kritiker, pågår en livlig politisk debatt inom den akademiska världen, bland landets intellektuella, författare och andra inflytelserika debattörer. En debatt som ger upphov till ett spektrum av politiska ideologier.

Om detta berättade forskaren Astrid Nordin på UI:s fortbildningsdag i höstas. Hon betonade särskilt att myten om det exceptionellt homogena (maoistiska) samhället i öst, fortfarande är den rådande bilden av Kina i väst.
– Jag tror att det är ett riktigt problem att de flesta svenskar inte har en aning om hur kineser skulle vilja att världen ser ut, sade Astrid Nordin.

Den nya vänsterrörelsen förespråkar demokratiska reformer och en återreglering av marknaden för att komma till rätta med Kinas nuvarande politiska och samhälleliga problem. En slags kinesisk socialdemokrati, enligt Astrid Nordin. ”Nyvänstern”, som rörelsen kallas av dess motståndare, för fram en utpräglad globaliserings- och privatiseringskritik och menar att den kinesiska ledningens inkorporering av västerländska ekonomiska ideal har lett till ökad ojämlikhet, miljöförstöring och andra negativa konsekvenser för Kina.

Vid sidan av nyvänstern, och i stark opposition till den, påträffas även en nyhöger präglad av klassiskt nyliberala värderingar. Men den högerorienterade oppositionen förlorar makt och inflytande. Deras ideologi och strategi anklagas för att vara alltför västerländskt och kapitalistiskt orienterad.

Den kinesiska regimen är förstås inte jublande glad över att få intellektuellt motstånd från en vänsterrörelse med fundamentalt andra målsättningar än de egna. Regimens främsta vapen mot nyvänstern är på sätt och vis en gyllene medelväg. Målet är en ”harmonisk världsordning” - medlet en filosofisk och ideologisk tillbakagång. Med hjälp av konfuciansk tradition, där ”harmoni” och ”holism” är betydelsebärande begrepp, försöker Kinas maktcentra, med president Hu Jintao i spetsen, att övertyga både medborgarna och omvärlden om att kommunistpartiets politiska ideologi också är i förändring.

När presidenten nu sannolikt avgår efter partikongressen i år, återstår det att se vilken ideologisk position som hans efterträdare väljer att anamma - och vilka konsekvenser det får för Kina och resten av världen.

Text: Anna Lantz, har en fil. kand. i statsvetenskap och socialantropologi från Stockholms universitet och studerar journalistik för akademiker på Södertörns högskola. Anna Lantz gör sin avslutande praktik på Utrikespolitiska institutet.

Tips: Astrid Nordins föreläsning har rubriken ”Vilken typ av stormakt vill Kina vara?” och går att se i sin helhet i UI:s You Tube-kanal.


Om UI-bloggen

Arkiv