Glad schizofreni i ryska rättsstaten


Av: Linnea Ahlgren

2012-02-22 |

Den ryska rättsapparaten är tudelad. Systemet tillämpas på helt olika sätt för vanliga medborgare och för politiskt obekväma personer.

– Det råder en glad schizofreni i det ryska rättssystemet, säger Rysslandsexperten Jeffrey Kahn och tillägger att även om vanliga medborgare kan känna sig relativt säkra, härskar godtyckligheten fritt i fall där det finns en politisk anknytning.

Trots massiva påtryckningar från de oppositionella rörelserna i Ryssland tycks premiärminister Vladimir Putins läger ovilligt att genomföra några som helst politiska reformer. Varken problemet med korruption eller den godtyckliga rättssäkerheten nämns i Putins valkampanj, där fokus istället ligger på uttryck som ”harmoni” och ”stabilitet”.

Professor Jeffrey Kahn är expert på det ryska rättssystemet och verksam vid SMU Dedman School of Law i Texas. Han gästade nyligen Utrikespolitiska institutet för att tala om rättssäkerheten i Ryssland, med anledning av det stundande presidentvalet den 4 mars. Ett val då Putin ämnar ta tillbaka presidentmakten, om så behövs med hjälp av ”administrativa resurser” – det man tar till om de riktiga rösterna inte riktigt räcker för önskat resultat.

– Ryssland är inte en demokrati, men inte heller en monolitisk auktoritär stat, menar Jeffrey Kahn.


Han säger att den ryska lagstiftningen är relativt stabil, särskilt om man jämför med flera av Rysslands grannländer. Men är stabilitet en garant för rättssäkerhet?

Jeffrey Kahn har precis varit delaktig i en rapport gällande rättssäkerheten i Ryssland till den ryske presidentens råd för mänskliga rättigheter. En följd av rapporten blev att rådet inkluderade den sedan 2008 fängslade oljemagnaten Michail Chodorkovskijs namn på en lista på över 30 personer vars domar borde rivas upp på grund av, vad Kahn kallar, ”grova förseelser i rättegångsförfarandet”. Den tidigare oligarken som vägrade lyda order om att hålla sig utanför politiken avtjänar just nu sitt andra fängelsestraff för bedrägeri.

I dag ligger över 40 000 åtal mot Ryssland hos Europadomstolen. Detta talar emot att problemen med rättssäkerheten skulle gälla enbart högt profilerade politiska mål som Chodorkovskijs eller Sergei Magnitskijs – advokaten som dog i fängelset efter att ha undersökt storskalig korruption hos myndigheter. De tusen gånger som Europadomstolen fällt Ryssland för brott mot mänskliga rättigheter de senaste 20 åren berättar också en annan historia.

Fallet Chodorkovskij ligger just nu i långbänk hos domstolen i Strasbourg. Ja, den andra rättegången, den som kom i slutet av 2010, bara månader innan Chodorkovskij kunde bli påtänkt för tidig frigivning. Putin har dessutom uttalat sig på ett sätt som gör gällande att ett tredje åtal mot honom inte är omöjligt.

Även om Chodorkovskij som person inte på något sätt är älskad av allmänheten, har hans fall blivit så symboliskt laddat att oppositionella – i den mån man kan kalla de presidentkandidater som tillåts ställa upp mot Putin för det – lovar att de ska fria honom om de blir valda.

– Det ryska folket bryr sig mer om stabilitet än demokrati, säger Kahn, och ger på så sätt uttryck för en åsikt som är en kvarleva från det kaotiska 1990-talet – samma budskap som Putin nu baserar sin kampanj på.

Över 100 000 personer trotsade den 20-gradiga kylan i Moskva förra helgen för att demonstrera för fria och ärliga val.  Tillsammans med de tiotusentals som demonstrerade på andra platser i landet – och i andra länder – vittnar om att det ryska folket numera värderar sina rättigheter högre än en ”harmonisk” och ”stabil” stat. Dessa två koncept räcker inte längre för att blidka dem som känner sig otrygga i den ryska rättsstaten, hur stabil den än må vara.

Text: Linnea Ahlgren, stipendiat på UI under våren 2012 och knuten till UI:s Rysslandsprogram.


Om UI-bloggen

Arkiv